V�xter i skuggan? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Sm�prat om tr�dg�rd

Skriv svar

Nytt inl�gg

V�xter i skuggan?

pr�stkragen Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-08-2010, 09:26 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 7 Medlem sedan: 10-08-2010 Medlem nr: 32 937	Hej alla! Vi har tagit �ver en bostadsr�ttsf�rening och har 850 kvm tomt. P� ena sidan �r det tre gamla tr�d (�pple och p�ron). P� andra sidan �r det b�de �pple-, k�rsb�r- och p�rontr�d, samt syren. Vi funderar �ver vad vis ska eller f�rst och fr�mst kan ha under tr�den. Idag �r det endast en jordyta, d�r bl a syrenerna f�rs�ker f�r�ka sig. Kan vi ha gr�s, �ven om det ligger n�stan uteslutande i skuggan? Gr�s �r ett bra alternativ f�r oss f�r d� r�cker det att klippa det d� och d�. Vad kan vi plantera annars som inte kr�ver f�r mycket jobb f�r att v�xa bra? Under tr�den finns ocks� ett staket som �r cirka 1 m h�gt och som vi g�rna skulle vilja slippa se, genom att plantera n�got slags v�xt som kl�ttrar p� det. D�r kommer aldrig solen fram, s� det b�r vara en v�xt som trivs b�st med att v�xa i skuggan. Tack f�r alla svar! Pr�stkragen (jag �r helt ny h�r, s� jag hoppas att jag la inl�gget p� r�tt st�lle, samt att jag kan f� svar ocks�)...

Kesigul Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-08-2010, 09:48 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 55 Medlem sedan: 31-07-2010 Medlem nr: 32 622	V�lkommen hit. Vad skall ni anv�nda platsen till? F�rutom skuggan beror det ju p� vilken jord ni har & tillg�ng p� vatten och vilken zon som g�ller. I mitt tycke �r gr�s inget l�tt underlag d� de kr�ver en hel del jobb f�r att h�llas fint. Skall delar anv�ndas till sittgrupper skulle jag satsa p� grus (markduk under). Upph�jd rabatt med kraftfulla perenner runt om (som h�ller ogr�s st�ngen) och s� markt�ckare. Sistn�mnda �r vintergr�na, skuggr�na, orm�ga, hassel�rt och myskmadra exempel p�. . Redigerat av Kesigul: 11-08-2010, 10:03

F�gelv�gen Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-08-2010, 10:25 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 1 550 Medlem sedan: 18-01-2005 Medlem nr: 4 889	Vid staketet kan ni plantera storbladig pipranka, Aristolochia macrophylla. Den �r h�rdig upp till zon V, trivs i skugga, men blir med tiden mycket kraftig och tung. Staketet ska allts� vara stabilt byggt f�r att inte krokna under piprankans tyngd. Jag tycker som Kesigul att gr�s �r en mindre lyckad l�sning. Ska ytan t�la slitage tycker jag att grusg�ngar och ev. kullerstensbel�ggning kan bli snyggt, samtidigt som g�ngarna visar var man ska g�. De vackra markt�ckarna som Kesigul n�mner �r inget man kan springa och leka p�. F�r id�er om vad man kan skapa p� sm� gr�na omr�den i stadsmilj�: res till Enk�ping f�r inspiration! -------------------- Zon 2-3, en gammal tr�dg�rd med h�jdskillnader p� �ver 4 m. Gillar f�rvandlingar - med berg, sten och v�xter som material

Fenja Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	11-08-2010, 10:28 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 11 272 Medlem sedan: 27-02-2004 Medlem nr: 2 892	Hej och v�lkommen hit! Det finns en hel del att v�lja p�, som Kesigul s�ger s� kan gr�smatta bli sv�rt i skugga, det bli oftas v�ldigt mycket mossa. Till staketet kanske alpklematis eller kaprifol kan vara fint, s� blir det lite blomning med. V�xter f�r skuggiga l�gen Buskar: Acer ginnala ginnalal�nn Amelanchier i sorter, h�ggmispel Berberis candidula silverberberis Buxus i sorter, buxbom Chionantus virginicus sn�flockstr�d Cornus alba 'Sibirica' korallkornell Corylus avellana vanlig hassel Ilex i sorter, j�rnek Kerria japonica 'Pleniflora' dubbelblommande kerria Lonicera caerulea bl�try - pileata lingontry - tatarica rosentry Mahonia i sorter, mahonia Philadelphus coronarius luktschersmin Physocarpus opulifolius 'Dart�s Gold' gul sm�llspirea Prunus laurocerasus i sorter, lagerh�gg Ribes alpinum m�b�r - odoratum gullrips Rubus odoratus rosenhallon - deliciosus brudhallon Sambucus racemosa druvfl�der Spiraea bumalda 'Anthony Waterer' rosenspirea - vanhouttii bukettspirea Symphoricarpus i sorter, sn�b�r Rhododendron och azaleor: Rhododendron, alla st�desgr�na Barrv�xter: Taxus i sorter, idegran (ej gulbarriga) Thuja i sorter, thuja (ej gulbarriga) Tsuga i sorter, hemlock Kl�ngv�xter: Clematis alpina i sorter, alpklematis Aristolochia pipranka Euonymus fortunei radicans kl�tterbenved Hedera i sorter, murgr�na Humulus lupulus humle Hydrangea petitolaris kl�tterhortensia Lonicera periclymenum i sorter, vildkaprifol Parthenocissus i sorter, vildvin Perenner: Aruncus dioicus plymspirea Asarum europaeum europeisk hassel�rt Astilboides tabularis parasollblad Bergenia cordifolia hj�rtbergenia Brunnera macrophylla kaukasisk f�rg�tmigej Cortusa matthioli klockviva Corydalis lutea gul nunne�rt Dicentra formosa f�nrikshj�rta - spectabilis l�jtnantshj�rta Epimedium i sorter, sockblomma Galium odoratum myskmadra Geranium macrorrhizum flockn�va Helleborus julros Hepatica nobilis bl�sippa Hosta i sorter, funkia Lilium martagon kroll-lilja Lysimachia nummularia penningblad Omphalodes verna orm�ga Pachysandra terminalis skuggr�na Pulmonaria saccharata brokbladig lung�rt Rodgersia aesculifolia skuggblad Saxifraga urbium skuggbr�cka Tiarella cordifolia spetsm�ssa Tradescantia i sorter, tremastarblomma Trillium grandiflorum treblad Vinca minior vintergr�na Waldsteinia ternata gullgr�na Ormbunkar: Adianthum pedatum frilandsadianthum Asplenium trichomanes svartbr�cken, bergspring Antyrium felix-femina majbr�ken Blechnum spicant kambr�cken Dryopteris filix mas tr�jon Matteuccia struhiopteris strutbr�ken Onoclea sensubilis p�rlbr�ken Osmunda regalis kungsbr�ken, safsa Phyllitis scolopendrium hjorttunga Polypodium vulgare stens�ta Polystichum spetsbr�ken Gr�s: Carex grayi spikklubbestarr - morrowii 'Variegata' japansk starr Luzula sylvativa storfryle Mvh Fenja Redigerat av Fenja: 11-08-2010, 10:28 -------------------- "F�r l�nge sen dyrkade Egyptierna katten som en gud. Det har katten aldrig gl�mt."

Kesigul Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-08-2010, 10:42 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 55 Medlem sedan: 31-07-2010 Medlem nr: 32 622	Vilken j�ttebra lista Fenja. Den tar jag som inspiration till min egen skuggsida. Penningblad t�l en hel del tramp men mycket lek t�r nog p� den ocks�. Kanske en gr�srundel d�r det �r som ljusast? S�tt g�rna en sten kant i kant s� att hjulet p� gr�sklipparn tar allt gr�s s� slipper ni ta till trimmer. Kerria ger en hel del rotskott, �tminstone min. Fast vackra gula blommor.

pr�stkragen Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-08-2010, 15:01 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 7 Medlem sedan: 10-08-2010 Medlem nr: 32 937	Hej alla och tack f�r s�m�nga f�rslag! F�r att f�rtydliga var det kommer att planteras, �r omr�det under tr�den ingen plats vi kommer att vistas p�. Det kommer endast att vara planterat s� det blir s� fint som m�jligt, men nu har jag redan id�er om att vi kanske kunde anv�nda en del av platsen till en liten "�", med ett litet bord och 2 stolar. M�blerar fint och ger anv�ndning till platsen. I s� fall b�r vi klippa/sk�ra av vissa grenar som �r alldeles f�r l�ga. Jag tar upp detta p� styrelsem�te och tveka inte att ge mig fler f�rslag. Jag �terkommer s�kert med vad vi har valt och hur det utvecklas!

Kesigul Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-08-2010, 17:41 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 55 Medlem sedan: 31-07-2010 Medlem nr: 32 622	850 kvm som ni inte skall vara p�? Verkar perfekt att, f�rutom den � ni g�r till sittplats, skapar en singelv�g genom upph�jda rabatter och kanske en barnv�nlig vattenbl�nk. Grus �r ett trevligt underlag om det kantas av v�xter och som sagt mindre jobb �n gr�smatta. M�nga varnar f�r smultron (invasiva), vore v�l inte helt fel h�r :-). Tydligen kn�cker de en del ogr�s. Mina verkar inte bekymra sig n�mnv�rt om skugga. De kan ju vara markt�ckare under ogiftiga v�xter s� att barnen kan njuta av godsakerna.

Fenja Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	11-08-2010, 19:31 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 11 272 Medlem sedan: 27-02-2004 Medlem nr: 2 892	CITAT (Kesigul @ 11-08-2010, 18:41) M�nga varnar f�r smultron (invasiva), vore v�l inte helt fel h�r :-). Tydligen kn�cker de en del ogr�s. Mina verkar inte bekymra sig n�mnv�rt om skugga. De kan ju vara markt�ckare under ogiftiga v�xter s� att barnen kan njuta av godsakerna. Det finns smultron som inte revar sig, jag tror Br�derna Nelson har fr�er som heter R�gen. Mvh Fenja -------------------- "F�r l�nge sen dyrkade Egyptierna katten som en gud. Det har katten aldrig gl�mt."

G� till: Sm�prat om tr�dg�rd

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 08-08-2025, 09:48

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon