De gamla trädgårdsmästarna lyckades faktiskt ibland med ananasodling. Om ananasodling i Sverige kan man ex. läsa om i boken trädgårdspraxis 1754 (nyutgåva av Trädgårdsmästaren Peter Lundblads trädgårdsbok, han levde mellan 1713-1787. Han hade en stor handelsträdgård vid Roslagsgatan i Stockholm.)
Här är ett litet smakprov ur boken (kapitlet om ananasodling):
Man tager någon del jord, som svartmyror kastat upp, likaledes något av väl förruttnade ekestubbar, jämte något av väl förruttnad jord och dynga, som och tages dynga efter duvor, och en massa av lerjord, den som ej är mycket stark, jämte lite fin sjösand och något sönderklappad och siktad tegelsten, vore och gott att taga jord av den plats där hemlig- eller privatehus någon tid förut har varit. Dessa jordarter blandas tillsammans uti en ren grop vid någon sida uti trädgården, och låter denne beblandade jord uti ett eller två år ligga, på det att den må ruttna väl och operera med varannan, till dess man behöver den, då hon omblandas bättre och sållas helt ren och fin till ananasernas uppodlande och fortplanterande.
(Sedan är det en lång målande beskrivning av hur ananas ser ut + hur man förökar, här rekommenderas att toppen torkar 14 dagar innan plantering)
När man vill fortbringa ananas, bör en sådan drivkur förfärdigas och inrättas till vårtiden, som sker på följande sätt: En kur eller drivbänk till ananas göres väl stundom något större och stundom något mindre, dock vill jag allenast här omtala, huru en fullkomlig drivbänk därtill bör vara, vilken timras och bygges 3 alnar djupt neder i jorden och 2 a 3 alnar eller något mer ovan jord.
(Sedan står det om att man behöver fönster som till annan drivkultur, sedan står det om hur man gör iordning drivbänken och det är ungefär som vi gör med varmbänkar, Krukorna med ananasen grävs sedan ner i varmbänken och det står att de gärna ska vattnas med sjövatten, på vintern ställs krukorna in i ett drivhus som håller lite värme eftersom ananas inte tål för låga temperaturer)
--------------------
Mvh Åsa
Människor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)
|