Varf�r �r stamh�jden p� ett tr�d viktig vid ink�p? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

Varf�r �r stamh�jden p� ett tr�d viktig vid ink�p?

calluone Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	28-03-2012, 22:18 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 88 Medlem sedan: 11-10-2009 Medlem nr: 26 491	L�ste i "V�r tr�dg�rdsbok" och b�rjade d� fundera p� varf�r egentligen stamh�jden p� ett tr�d �r viktig vid ink�p? Visst tillv�xten p� ett tr�d sker i toppen och de nedersta grenarna beh�ller samma h�jd, men vill man att kronan ska hamna h�gre upp �r det ju bara att besk�ra de nedersta grenarna till den h�jd d�r man vill att kronan ska b�rja. Allt eftersom att toppen v�xer. T�nker jag fel? -------------------- "The intuitive mind is a sacred gift and the rational mind is a faithful servant. We have created a society that honors the servant and has forgotten the gift" - Albert Einstein

KRT Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	28-03-2012, 22:25 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 3 001 Medlem sedan: 17-09-2009 Medlem nr: 26 121	Kan det vara s� att vissa tr�d �r toppympade dvs grenarna i kronan �r ympade p� en grundstam, vilket inneb�r att deras stam kommer aldrig bli h�gre �n den var n�r du k�pte den? -------------------- �rvd tr�dg�rd i sydv�stra Sk�ne (zon 1)

Huggorm Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	28-03-2012, 22:54 L�nk hit: #3
Moderator Antal inl�gg: 18 405 Medlem sedan: 27-01-2007 Medlem nr: 9 009	Sedan finns det vissa tr�d som inte har genomg�ende stam, utan den delar sig i flera p� en viss punkt ungef�r som en sparbanksek. Mitt valn�tstr�d �r ocks� s�dant, de delar sig i tre p� ungef�r 180cm h�jd och det skulle helt enkelt inte bli bra att f�rs�ka stamma upp �ven om det absolut vore m�jligt. Med KRT:s anledning �r f�rst�s den viktigaste.

jaj-51	29-03-2012, 05:36 L�nk hit: #4
G�ster	CITAT (calluone @ 28-03-2012, 23:18) L�ste i "V�r tr�dg�rdsbok" och b�rjade d� fundera p� varf�r egentligen stamh�jden p� ett tr�d �r viktig vid ink�p? Visst tillv�xten p� ett tr�d sker i toppen och de nedersta grenarna beh�ller samma h�jd, men vill man att kronan ska hamna h�gre upp �r det ju bara att besk�ra de nedersta grenarna till den h�jd d�r man vill att kronan ska b�rja. Allt eftersom att toppen v�xer. T�nker jag fel? Du t�nker r�tt. det g�r att klippa bort de nedre grenarna och "b�rja" h�gre upp. Dagens tr�d �r ofta l�ga ... Kallas ocks� f�r Ko-ymp, (�ppletr�d i beteshagar) Redigerat av jaj-51: 29-03-2012, 05:38

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	29-03-2012, 11:57 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Tr�d p� h�gstam �r praktiska att kunna k�pa ibland. T ex om man vill b�rja med ett tr�d som �r lite �ldre och redan har beskurits s� att kronan sitter h�gre. I offentliga milj�er kan detta vara helt n�dv�ndigt, eftersom tr�d med l�gt sittande grenar blir mer s�rbara och l�ttare bryts, v�lter mm. Kan ocks� vara bra om man planterar upp ett markomr�de och vill att h�ga perenner, tr�d och annat ska trivas ihop fr�n b�rjan. Tr�d p� h�gstam �r inte detsamma som tr�d som �r h�gt ympade, som t ex vissa prunusar �r. Men om man toppympar ett tr�d m�ste man s�tta ymparna d�r man vill att kronan ska b�rja att utvecklas f�rst�s. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

jaj-51	29-03-2012, 12:03 L�nk hit: #6
G�ster	Ko ymp �r ett s�tt att odla frukttr�d utan att kossorna kommer �t att �ta �plen. D�r av namnet har inget att g�ra med om ympen sitter h�gt eller l�gt p� grundstammen.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	30-03-2012, 02:03 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	P� �pple brukar h�gympningar, dvs �ver 10 cm p� stammen, resultera i lite lattjo resultat och ofta l�g tillv�xt. Jag k�nner inte till n�gon odlare som h�gympar �pple. D�remot g�r man det med olika prydnadsk�rsb�r. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

jaj-51	30-03-2012, 05:37 L�nk hit: #8
G�ster	Samtliga odlare av famoljetr�d har ympar p� h�g h�jd ocks� . Du ser det l�tt n�r du bes�ker en tr�dg�rdsfirma med �pple och p�rontr�d. Vem vil ha ett tr�d med m�nga stammar ...

Azur	30-03-2012, 08:21 L�nk hit: #9
G�ster	N�r vi skulle k�pa �ppeltr�d f�rra �ret �kte vi till flera plantskolor, och ingen hade �ppeltr�d som var tillr�ckligt h�ga f�r att vara r�djurss�kra. Fattar inte po�ngen med tr�d som grenar sig en meter �ver backen. Eftersom de �r klippta i trattform blir det ett el�nde att f� upp dem tillr�ckligt i h�jd, men vad g�r man. Redigerat av Azur: 30-03-2012, 08:29

Huggorm Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	30-03-2012, 08:51 L�nk hit: #10
Moderator Antal inl�gg: 18 405 Medlem sedan: 27-01-2007 Medlem nr: 9 009	CITAT (Azur @ 30-03-2012, 09:21) N�r vi skulle k�pa �ppeltr�d f�rra �ret �kte vi till flera plantskolor, och ingen hade �ppeltr�d som var tillr�ckligt h�ga f�r att vara r�djurss�kra. Fattar inte po�ngen med tr�d som grenar sig en meter �ver backen. Eftersom de �r klippta i trattform blir det ett el�nde att f� upp dem tillr�ckligt i h�jd, men vad g�r man. Tanken �r v�ll att de skall vara l�ga f�r att man l�ttare skall kunna plocka �pplena

Stintan Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	30-03-2012, 09:20 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 22 484 Medlem sedan: 04-08-2005 Medlem nr: 6 301	CITAT (jaj-51 @ 30-03-2012, 06:37) Samtliga odlare av famoljetr�d har ympar p� h�g h�jd ocks� . Du ser det l�tt n�r du bes�ker en tr�dg�rdsfirma med �pple och p�rontr�d. Vem vil ha ett tr�d med m�nga stammar ... Men det �r ju en annan sak. �ven p� familjetr�d sitter grundympen l�ngt ner. -------------------- Rotar runt i S�rmlands inland zon 2-3 Det �r ingen konst att vara modig om man inte �r r�dd/Tove Jansson

jaj-51	30-03-2012, 09:50 L�nk hit: #12
G�ster	CITAT (Stintan @ 30-03-2012, 10:20) Men det �r ju en annan sak. �ven p� familjetr�d sitter grundympen l�ngt ner. Ja det var d�rf�r jag skrev ocks�.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	31-03-2012, 11:40 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Nu blev det m�nga �mnen! :-) Azur: Det �r s�llan handeln tar in tr�d p� h�gstam utan att ha en best�llning. De �r dyrare. Om du med r�djurss�kra menar att r�djuren inte kan �ta p� sidogrenarna s� �r de ju lite men inte helt s�krare, men den stora faran ligger ju i fejningarna p� stammarna. Ympningar anv�nds som sagt till mycket; f�r att s�tta samman rot och sort, f�r att f� till speciella kronor med s�rskilt utseende (som t ex k�rsb�r) och f�r att med frukttr�d f� in flera sorter i samma tr�d. Man kan sj�lv ympa ocks�, i vilket skeded i tr�det som helst; ympa samman spalj�er, ympa in en sort sent i ett tr�ds liv osv. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Mia i tr�dg�rden Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	31-03-2012, 16:38 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 341 Medlem sedan: 08-07-2011 Medlem nr: 62 497	CITAT (Cilla @ 30-03-2012, 03:03) P� �pple brukar h�gympningar, dvs �ver 10 cm p� stammen, resultera i lite lattjo resultat och ofta l�g tillv�xt. Jag k�nner inte till n�gon odlare som h�gympar �pple. Cilla: kan du f�rtydliga lite? Jag h�nger inte med. Kallas det h�gympning n�r man ympar 10 cm upp p� grundstammen, r�knat fr roten? Det k�nns inte s� h�gt upp kan jag tycka. Hur l�ngt ner ympar man n�r det �r "l�gymp"?

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	31-03-2012, 17:21 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Mia, Nu anv�nder jag den term "h�gymp" som kommersiella fruktodlare anv�nder, ingen aning om vad andra kallar det n�r det inte �r s� h�gt som t ex k�rsb�rens ymp p� 2-2,5 meter. F�r n�gra �r sedan bes�kte jag fruktodlare som experimenterat med att s�tta ymparna p� h�gre h�jd �n de ca 10 cm som de brukar s�ttas p�. De stod i rader med ympst�llena 20, 30, 40 och 50 cm upp p� stammarna. Alla som ympats h�gre �n 10 cm upp hade s�mre tillv�xt och flera v�xte lite krokigt. Alla utom n�gra f� stod p� svagv�xande grundstammar, f�rutom de f� som stod p� A2. Visade samma lite krokiga v�xts�tt och s�mre tillv�xt. Av H�kan p� Julitta (numera egen f�retagare) kan man s�kert f� en fantastisk f�rel�sning om detta. Han �r nog den i landet som ympat i s�rklass flest �ppeltr�d och -sorter i Sverige. Jag minns att han f�r 12 �r sedan sade att man kan b�rja ympa med 10 cm l�ngd p� grundstammens stamdel, f�r att man d� n�sta �r hade en chans till om den misslyckades (bara att sk�ra av och ympa igen om roten �verlevde). De tr�d vi k�per i handeln �r ofta ympade/okulerade lite l�gre �n s�. Vore intressant om n�gon fick tag i mer information om detta, f�r jag har inte luskat i vad man kommit fram till och om man experimenterat i Sverige om det under de senaste �ren. Birger Ekenstierna kanske vet? -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Mia i tr�dg�rden Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	31-03-2012, 19:52 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 341 Medlem sedan: 08-07-2011 Medlem nr: 62 497	Tack f�r ditt svar. Intressant. Jag f�r kanske s�ka upp H�kan f�r lite info. Har du ett efternamn p� honom? De ymp som jag satte f�rra v�ren var nog p� ca 10 cm utan att jag t�nkte p� det vid tillf�llet. Jag satte n�gra �ppelk�rnor f�rra �ren, och s�g idag att de klarat vintern. Jag t�nkte ha dem till fr�stam och ympexperiment. Jag kanske g�r ett f�rs�k som du beskriver m olika niv�er p� ympst�llet och se om jag ser n�gon skillnad.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	31-03-2012, 22:57 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	H�kan Svensson, landets goaste pomolog! Kontaktinfo: http://www.svepom.se/svepom_styrelsen.php -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Mia i tr�dg�rden Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	01-04-2012, 12:53 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 341 Medlem sedan: 08-07-2011 Medlem nr: 62 497	Tack! L�ter lovande m en s�dan persolighet.

yingko	10-11-2025, 04:33 L�nk hit: #19
G�ster	приз495.4экспBettМесяВаряJeweинстВиднMarsфарфЗениСергМихаLare TescMetaромаРазмжурнSebaЗахаGeecМакуRobeFlipСодеVincPatrElis SincNeveChucМиттRagaНемеискуФилиJillКузнOzdoОрло6465АртиЧерн ГрибGillпосвtherПопоСмирСамаКосиКагаЖикачитаJudiMODOзнамВель BraiAndyШурыкласHermKarlсертсертКоваPhilоценSelaSelaKoshPali KoffкритElegмолнКоцюЧорнthesЛаскМЕСаФормFOTOHaroАСПуBeatMari БеляArmiСодемузыдрамZoneзакаZoneZoneсереZoneZoneZoneZoneZone ZoneZoneChetR236ZoneZoneменяRobeNasoZoneZoneкрассвязRitmфигу CurrZigmElecтексOnce1634ПекуторгRoseАртиBestКитаZS-0PerfПрои комприсуNewAКитаупакRollподаSaraформLoveFritPentвысозапиCiti ChouсертMonAЛитРМалыМоскJeanЛитРTracParaДаниЛитРАстаактисеми стихтвородежJuleTarrУкраДенчEtudComoFilmВВКоЧесеРейнАнонJols MartрубеЗареWindкрас1920МалюЕвстChanавтоавтооптиучебАнтоСмир SterLEGOWondЗемцPhilПустJudyКатчGileКузнRitmRitmRitmТатьShin SecuGlasНестDrafНикиоднаЧукоGeorOscaПетрtuchkasСодеГаев

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 25-01-2026, 22:44

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon