|
Drar löven på ett fällt träd ur vatten ur trädet? |
|
|
|
10-09-2015, 15:39
|

Medlem
Antal inlägg: 1 400
Medlem sedan: 05-10-2003
Medlem nr: 2 402

|
Halaj! Jag har sågat ner några ekar på tomten. Jag vill att de skall torka på ett snällt sätt (men ändå snabbt), utan sprickor, för att ha dem att slöjda grejer av. Pratade för länge sen med en man som påstod att man kunde fälla björkar (för ved till nästa vinter) på våren trots att de har börjat sava. Men man måste då låta björkarna ligga med lövverket kvar några veckor. För då fortsätter trädet att dra ut vattnet till lövverket där det avdunstar bort. Hade mannen rätt? Jag frågar för att det kliar i fingrarna att trycka ner bôset i kompostkvarnen. Men om mannen hade rätt får jag ge mig till tåls till nästa sommar. //T
Bifogade fil(er)
ekar.jpg ( 221.03k )
Antal nedladdningar: 63
|
|
|
|
|
10-09-2015, 15:52
|
Medlem
Antal inlägg: 130
Medlem sedan: 03-09-2015
Medlem nr: 82 615

|
Det kan nog stämma, men varför måste du vänta till våren med att kompostera kvistarna? Det är väl max ett par veckor grenarna lär kunna dra vätska ur vad som är kvar nerunder? Lövverket skuggar väk visserligen så det därefter torkar något långsammare men kan du inte skugga den ved du ska ha med något annat och ev. duscha dem med trädgårdsslangen då och då?
Mannens råd gällde ju att veden skulle torka fort fast jag tror inte det är löven som "drar" vätskan. Vätskan transporteras väl via barken (det är saven som väl orsakar lövsprickningen på våren och inte tvärtom?). Vätska avdunstar väl genom löven på flertalet träd?
|
|
|
|
|
10-09-2015, 16:02
|
Medlem
Antal inlägg: 130
Medlem sedan: 03-09-2015
Medlem nr: 82 615

|
Har du fällt dem nyligt? I såfall är de antagligen inte så vätskefyllda som de är när de går igång när vårvärmen kommer.
Skulle jag vara dig skulle jag hellre ta bort de grenar och ris som ska bort och duscha stambitarna och de grövre grenarna. Mannens råd syftade ju till att virket skulle torka fort för att snabbast möjligt få bränsle. Inom träindustrin skalar de ju ren stammen från kvistarna direkt vid avverkningen där barken också skadas, därefter förvaras stockarna i fållor i havsvikar eller i travar på land som bevattnas.
|
|
|
|
|
10-09-2015, 16:05
|

Moderator
Antal inlägg: 18 405
Medlem sedan: 27-01-2007
Medlem nr: 9 009

|
Jag provade på en asp som blåste ner i somras. Löven på avsågade grenar torkade på några dagar medan löven på grenar som ännu satt fast på stammen höll sig gröna ett par veckor. Det kan jag bara tolka som att de sög vatten från veden. Sedan vet jag inte hur bra det funkar på ek, till skillnad från björk och asp är det ju ett träd som tycker om värme och inte behöver så mycket vatten. Det känns som om det kommer ta längre tid där. CITAT (jo i ö-bro @ 10-09-2015, 16:52)  Vätskan transporteras väl via barken (det är saven som väl orsakar lövsprickningen på våren och inte tvärtom?). Snarare veden, det är dess enda uppgift förutom att hålla trädet upprest. Men splintveden då, kärnveden är ju död och transporterar ingenting längre. Barken transporterar nog snarare näring, men upplöst i vatten då. Tror jag i alla fall, men jag är ingen expert.
|
|
|
|
|
10-09-2015, 16:07
|
Medlem
Antal inlägg: 130
Medlem sedan: 03-09-2015
Medlem nr: 82 615

|
CITAT (Huggorm @ 10-09-2015, 17:03)  Jag provade på en asp som blåste ner i somras. Löven på avsågade grenar torkade på några dagar medan löven på grenar som ännu satt fast på stammen höll sig gröna ett par veckor. Det kan jag bara tolka som att de sög vatten från veden. Sedan vet jag inte hur bra det funkar på ek, till skillnad från björk och asp är det ju ett träd som tycker om värme och inte behöver så mycket vatten. Det känns som om det kommer ta längre tid där. Jag tror inte löven suger vatten från grenarna. Löven på avsågade grenarna hade ju mindre/kortare "transportörer" i det att de hade kortare grenar med bark. De kortare avkapade grenarna hamnar i läge "finito" avsevärt snabbare än de som fortfarande är kopplade till stammen. Skulle man avlöva trädet som fällts så tror jag inte barken transporterar upp vätska i samma takt, takten bestäms nog i viss mån av avdunstningen genom lövmassan och ev värme kring barken. Du var inne på det i annan tråd om atr många träd och buskar inte klarar sig när det är fruset i marken och inte kanske kalla vintrar i sig. Det är väl vad som drabbar vissa sorter av körsbär och lönn som sätter igång med att blomma eller grönska tidigt (vilket sker för att barken börjar transportera vätska vid viss ljus och värmeförhållande som verkar vara lågt för dessa sorter, de sätter igång medan härdigare varianter ännu står och huttrar).
Redigerat av jo i ö-bro: 10-09-2015, 16:20
|
|
|
|
|
10-09-2015, 16:13
|

Medlem
Antal inlägg: 23 957
Medlem sedan: 08-11-2002
Medlem nr: 296

|
Det är allmänt känt bland trädfällare att låter man trädet ligga med löv resp barr kvar drar dessa ut vatten ur stammen. Det är först när bladen eller barren skrumpnar och dör som detta upphör. Jag har sett uppgifter om att 30-40 % av trädets vatteninnehåll försvinner på detta sätt.
--------------------
Mera Japan-pop åt svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです
Straight for ever. Cogito, ergo sum.
|
|
|
|
|
10-09-2015, 16:30
|
Medlem
Antal inlägg: 130
Medlem sedan: 03-09-2015
Medlem nr: 82 615

|
CITAT (Gossen Ruda @ 10-09-2015, 17:13)  Det är allmänt känt bland trädfällare att låter man trädet ligga med löv resp barr kvar drar dessa ut vatten ur stammen. Det är först när bladen eller barren skrumpnar och dör som detta upphör. Jag har sett uppgifter om att 30-40 % av trädets vatteninnehåll försvinner på detta sätt. Men barren och löven dör för att vattentransporten tar slut. Inte tvärtom. Barken transporterar väl genetiskt mekaniskt så länge det finns något grönmaterial som läcker fukt så att säga? Jag ifrågasätter inte att trädets vätskeinnehåll markant minskar snabbt på detta sätt utan varför detta sker. Och varför skribenten finner det önskvärt om han vill använda det till snickerivirke. Fäller du träd och ska elda det är det klart att man vill ha torr ved men ska man snickra med det vill man ju att den torkar långsamt.
|
|
|
|
|
10-09-2015, 16:42
|

Moderator
Antal inlägg: 18 405
Medlem sedan: 27-01-2007
Medlem nr: 9 009

|
CITAT (jo i ö-bro @ 10-09-2015, 17:07)  Jag tror inte löven suger vatten från grenarna. Löven på avsågade grenarna hade ju mindre/kortare "transportörer" i det att de hade kortare grenar med bark. De kortare avkapade grenarna hamnar i läge "finito" avsevärt snabbare än de som fortfarande är kopplade till stammen.
Skulle man avlöva trädet som fällts så tror jag inte barken transporterar upp vätska i samma takt, takten bestäms nog i viss mån av avdunstningen genom lövmassan och ev värme kring barken. Du var inne på det i annan tråd om atr många träd och buskar inte klarar sig när det är fruset i marken och inte kanske kalla vintrar i sig. Det är väl vad som drabbar vissa sorter av körsbär och lönn som sätter igång med att blomma eller grönska tidigt (vilket sker för att barken börjar transportera vätska vid viss ljus och värmeförhållande som verkar vara lågt för dessa sorter, de sätter igång medan härdigare varianter ännu står och huttrar). Känns som om vi pratar förbi varandra lite. För det första, barken transporterar inte vatten, det gör veden, xylem med ett finare ord. Floemet, skiktet som sitter mellan ytterbarken och veden, transporterar socker och organiska näringsämnen. Vattnet transporteras genom veden och ut i löven där det förångas för att kyla löven. Efter att trädet har sågats ned fortsätter vatten från veden att transporteras ut till löven och förångas, till nivån blir så låg att transporten havererar. Sitter då grenarna med sina löv kvar på stammen så sugs en hel del vatten ut från den, men även veden i grenarna innehåller ju en del vatten.
|
|
|
|
|
10-09-2015, 17:01
|
Medlem
Antal inlägg: 130
Medlem sedan: 03-09-2015
Medlem nr: 82 615

|
CITAT (Huggorm @ 10-09-2015, 17:42)  Känns som om vi pratar förbi varandra lite.
För det första, barken transporterar inte vatten, det gör veden, xylem med ett finare ord. Floemet, skiktet som sitter mellan ytterbarken och veden, transporterar socker och organiska näringsämnen. Vattnet transporteras genom veden och ut i löven där det förångas för att kyla löven. Efter att trädet har sågats ned fortsätter vatten från veden att transporteras ut till löven och förångas, till nivån blir så låg att transporten havererar. Sitter då grenarna med sina löv kvar på stammen så sugs en hel del vatten ut från den, men även veden i grenarna innehåller ju en del vatten. Jo veden håller vatten men transpoerten av vätskan till löv och barr sker väl via bark? Där bla någon växling sker till att bilda glukos och andra energi/näringsämnen. Löv och barr konsumerar vätska som se läcker. Men de drar inte den, när du beskär ett träd hårt så sker ju i regel bildning av en riklig mängd vattenskott, och de blir ju till för att göra sig av med vätska som fortsätter att transporteras. Skulle löven dra vätskan skulle ju trädet ta det lungt och ta lite siesta istället för att jobba på att skaffa ny lövmassa fortast möjligt för att ta hand om det som transporteras ? Det jag menar är att det väl inte är löven som suger upp vattnet utan transporten av vattnet uppåt utåt sker så mer eller mindre per automatik vid vissa temperaturintervall? Bark brister ju på en del träd vid exempelvis där temperaturen höjs mycket markant på kort tid och stammen värms upp och börjar pumpa upp vätska innan löven haft tid att börja slå ut? Och när jag sågat ned björkar så vattnar stubben en lång tid efter trots att inte ett enda löv finns där och drar upp det. Vätskan pumpas upp och ut mer eller mindre automatiskt och löv och barr gör sig av med vätska som de får men knappast drar? Om veden är vattentransportören hur kan då trädet torka och dö när man bara ringbarkar? (Jag kan mycket väl ha fel, det är ca hundra år sedan jag hade biologi)
Redigerat av jo i ö-bro: 10-09-2015, 17:27
|
|
|
|
|
10-09-2015, 17:39
|

Moderator
Antal inlägg: 18 405
Medlem sedan: 27-01-2007
Medlem nr: 9 009

|
CITAT (jo i ö-bro @ 10-09-2015, 18:01)  Jo veden håller vatten men transpoerten av vätskan till löv och barr sker väl via bark? Där bla någon växling sker till att bilda glukos och andra energi/näringsämnen. Löv och barr konsumerar vätska som se läcker. Men de drar inte den, när du beskär ett träd hårt så sker ju i regel bildning av en riklig mängd vattenskott, och de blir ju till för att göra sig av med vätska som fortsätter att transporteras. Skulle löven dra vätskan skulle ju trädet ta det lungt och ta lite siesta istället för att jobba på att skaffa ny lövmassa fortast möjligt för att ta hand om det som transporteras ? Jag kan ha fel men jag tror att vattenskotten bildas för att det behövs en viss bladmassa för att förse rötterna med näring via fotosyntesen. Det måste finnas en balans mellan krona och rot, annars dör delar av den som är för stor. Men jag har ingen förklaring till varför det heter "vattenskott". CITAT (jo i ö-bro @ 10-09-2015, 18:01)  Det jag menar är att det väl inte är löven som suger upp vattnet utan transporten av vattnet uppåt utåt sker så mer eller mindre per automatik vid vissa temperaturintervall? Bark brister ju på en del träd vid exempelvis där temperaturen höjs mycket markant på kort tid och stammen värms upp och börjar pumpa upp vätska innan löven haft tid att börja slå ut? Att barken brister på våren beror på att saven stiger och sedan blir det frost så den fryser och expanderar. CITAT (jo i ö-bro @ 10-09-2015, 18:01)  Och när jag sågat ned björkar så vattnar stubben en lång tid efter trots att inte ett enda löv finns där och drar upp det. Vätskan pumpas upp och ut mer eller mindre automatiskt och löv och barr gör sig av med vätska som de får men knappast drar?
Om veden är vattentransportören hur kan då trädet torka och dö när man bara ringbarkar? (Jag kan mycket väl ha fel, det är ca hundra år sedan jag hade biologi) När man ringbarkar kapar man floemet som transporterar socker och organisk näring. Löven bildar socker via fotosyntesen men kan inte skicka ner den till rötterna, som då långsamt dör. Därför kan man se att ett träd man ringbarkat är grövre ovan avbrottet än under, det kan ha hunnit växa ytterligare en säsong men bara så långt ner som näringen når. Och eftersom vatten transporteras uppåt i veden så har kronan det den behöver, men inte roten.
|
|
|
|
|
10-09-2015, 18:05
|
Medlem
Antal inlägg: 130
Medlem sedan: 03-09-2015
Medlem nr: 82 615

|
CITAT (Huggorm @ 10-09-2015, 18:39)  Jag kan ha fel men jag tror att vattenskotten bildas för att det behövs en viss bladmassa för att förse rötterna med näring via fotosyntesen. Det måste finnas en balans mellan krona och rot, annars dör delar av den som är för stor. Men jag har ingen förklaring till varför det heter "vattenskott". Att barken brister på våren beror på att saven stiger och sedan blir det frost så den fryser och expanderar. När man ringbarkar kapar man floemet som transporterar socker och organisk näring. Löven bildar socker via fotosyntesen men kan inte skicka ner den till rötterna, som då långsamt dör. Därför kan man se att ett träd man ringbarkat är grövre ovan avbrottet än under, det kan ha hunnit växa ytterligare en säsong men bara så långt ner som näringen når. Och eftersom vatten transporteras uppåt i veden så har kronan det den behöver, men inte roten. Ja saven stiger och där är ingen lövmassa som dels gör sig av med vätskan och dels heller då inte skyddar mot vårsol eller frost. Men rötter av ringbarkade träd kan ju skjuta nya skott och leva om man inte konsekvent tar bort skotten från antingen rötterna eller stubben så roten dör ju inte per automatik vid ringbarkning, den skapar nya skott för att få näring via bladens fotosyntes. På www.skogssverige.se/hur-suger-trad-upp-vatten så verkar det som att det är en fysikalisk process som sker för att grönmassan förlorar vatten vid omvandling av koldioxid till fotosyntesen. Vattentransporten sker som en fysisk process beroende av att trycket är högre vid basen än utåt uppåt med den läckande grönmassan. Det är hydraulisk process snarare än att löven suger vatten. (Vilket torde innebära att denna process med dess effekter avtar rätt markant så snart ett träd fälls).
|
|
|
|
|
10-09-2015, 19:04
|
Medlem
Antal inlägg: 130
Medlem sedan: 03-09-2015
Medlem nr: 82 615

|
Kanske "nördigt" in absurdum men löven drar inte vätskan på ett växande träd, vätskekonsumtionen är passiv eller bieffekt, på ett fällt träd där trycket från roten upphört torde löven få minskad vätsketillförsel relativt snabbt. Löven läcker vätska för att kapillärer är öppna när de tar upp koldioxid för att bilda fotosyntes. Om fotosyntesbildningen inte behövs när trädet är fällt är det det väl ganska sannolikt att upptaget av koldioxid upphör men jag är osäker om löven därigenom automatiskt stänger kapillärerna, eller om vätska fortfarande kan läcka (om än i mindre takt då trycket munskat genom att trädet är fällt och ligger).
|
|
|
|
|
10-09-2015, 19:28
|

Medlem
Antal inlägg: 23 957
Medlem sedan: 08-11-2002
Medlem nr: 296

|
Utan att vara elak men rakt på sak, du svamlar utan att veta. Vattentransporten sker genom trädets yttre vedlager. Drivkraften till detta heter osmos. Vatten avdunstar genom bladens klyvöppningar när dessa öppnas för att släppa in koldioxid. Då stiger salthalten vilket kompenseras genom att vatten sugs in via rötterna och sen sugs upp hela vägen genom trädet. Det är inte frågan om något tryck från rötterna. Maxhöjden för denna transport ligger runt 120 meter, sen brister vattenpelaren. Därför är maxhöjden för träd runt 120 meter. Genom kambiet, lagret mellan baken och veden, transporterar trädet näringsämnen från bladen ner till rötterna så de kan växa. Skär man av kambiet genom att ringbarka dör rötterna så småningom men det kan ta flera år. Vattnet fortsätter att sugas upp tills rötterna är helt döda. Vattenförbukningen hos exempelvis en björk kan uppgå till ett par hundra liter per dygn, allt uppsuget till bladen via osmos. Upplöst i vattnet finns då också olika mineraler som trädet behöver för att växa.
Redigerat av Gossen Ruda: 10-09-2015, 19:32
--------------------
Mera Japan-pop åt svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです
Straight for ever. Cogito, ergo sum.
|
|
|
|
|
10-09-2015, 23:14
|
Medlem
Antal inlägg: 130
Medlem sedan: 03-09-2015
Medlem nr: 82 615

|
CITAT (Gossen Ruda @ 10-09-2015, 20:28)  Utan att vara elak men rakt på sak, du svamlar utan att veta. Vattentransporten sker genom trädets yttre vedlager. Drivkraften till detta heter osmos. Vatten avdunstar genom bladens klyvöppningar när dessa öppnas för att släppa in koldioxid. Då stiger salthalten vilket kompenseras genom att vatten sugs in via rötterna och sen sugs upp hela vägen genom trädet. Det är inte frågan om något tryck från rötterna. Maxhöjden för denna transport ligger runt 120 meter, sen brister vattenpelaren. Därför är maxhöjden för träd runt 120 meter. Genom kambiet, lagret mellan baken och veden, transporterar trädet näringsämnen från bladen ner till rötterna så de kan växa. Skär man av kambiet genom att ringbarka dör rötterna så småningom men det kan ta flera år. Vattnet fortsätter att sugas upp tills rötterna är helt döda. Vattenförbukningen hos exempelvis en björk kan uppgå till ett par hundra liter per dygn, allt uppsuget till bladen via osmos. Upplöst i vattnet finns då också olika mineraler som trädet behöver för att växa. Och osmos är väl det som är tryck . Så förklaras det på länken jag postade, löven eller trädtopparna suger inte upp vattnet, vattnet stiger genom undertryck. Jag må ha fel om att det är barken sm transporterar vattnet men icke om mekanismen bakom transporten uppåt. OM det vore korrekt att i) vatten sugs upp av grönmassan, och ii) vatten kan *sugas upp" till dess rötterna är helt döda, vilket som du säger korrekt kan ta flera år så borde ju, om båda förutsättningarna gäller, trädet grönska i flera år (lika länge som rötterna kanske lever) efter ringbarkning. Men det gör det ju inte, grönskan dör ju före rötterna. Och även en stubbe av åldrig björk vätskar länge efter fällningen trots att ingen grönmassa finns som "suger upp" (yngre björk som fälls har ju tendens att skjuta skott från basen av stubben)
Redigerat av jo i ö-bro: 10-09-2015, 23:39
|
|
|
|
|
11-09-2015, 00:00
|
Medlem
Antal inlägg: 130
Medlem sedan: 03-09-2015
Medlem nr: 82 615

|
"Vattentransporten drivs av tryckskillnader...Vatten rör sig från rötterna där det är högre tryck till bladen där trycket är lågt...Kapillärkrafter är inte verksamma och osmos är inte verksamt annat än i samband med reparation av xylemet."
Erling Ögren växtfysiolog SLU som svar på fråga "Hur dricker träd vatten år 2000
Jag hade fel om osmos, det har inget med trycket att göra utan rensar transportvägarna från luftbubblor. Men håller fast vid att grönmassan inte drar vattnet.
|
|
|
|
|
11-09-2015, 06:32
|

Medlem
Antal inlägg: 23 957
Medlem sedan: 08-11-2002
Medlem nr: 296

|
Trädet dör efter ringbakning när inte längre något vatten kan tas upp av rötterna och sugas upp till resten av trädet. Detta sker när rötterna dör. Rötterna dör samtidigt med resten av trädet.
Du skrev så här: "löven eller trädtopparna suger inte upp vattnet, vattnet stiger genom undertryck" Det är suget som skapar undertrycket! Jag misstänker att din professor inte själv har fattat saken eller är dålig på att förklara. Osmotiskt tryck är nästan motsatsen till osmos, det är nämligen det tryck man måste använda för att osmosen inte skall fungera.
Det skulle vara kul att veta hur rötterna i en Amerikansk sekvoja kan trycka upp vattnet över 100 meter upp genom trädet utan att använda osmos. Du citerar själv detta: "Vattentransporten drivs av tryckskillnader...Vatten rör sig från rötterna där det är högre tryck till bladen där trycket är lågt...Kapillärkrafter är inte verksamma och osmos är inte verksamt annat än i samband med reparation av xylemet." Vad skapar detta märkliga tryck i rötterna?
--------------------
Mera Japan-pop åt svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです
Straight for ever. Cogito, ergo sum.
|
|
|
|
|
11-09-2015, 07:53
|

Medlem
Antal inlägg: 23 957
Medlem sedan: 08-11-2002
Medlem nr: 296

|
Nåja, tillbaka till verkligheten. Jag fällde en liten gran för några månader sen och lät den ligga med grenarna kvar just för att torka. Sen fällde jag en fura på samma sätt. Förra veckan tog jag hand om träden. De var givetvis torra och lätta, så har man gjort länge och det fungerar. Oavsett vad vissa professorer säger.
--------------------
Mera Japan-pop åt svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです
Straight for ever. Cogito, ergo sum.
|
|
|
|
|
11-09-2015, 09:08
|
Medlem
Antal inlägg: 130
Medlem sedan: 03-09-2015
Medlem nr: 82 615

|
Oavsett hur du känner det....För några år sedan gjordes avverkningar i skogen intill under våren. De lämnade en hel del ris och vad som skulle kunna beskrivas som medelstora träd som fällts och kapat av grenarna. Efter ett par månader (början av juli) var de också "torra och lätta"
Och i verkligheten ger man fel svar om man svarar "JA" på fråga om löv fortsätter att dra vätska ur träd när de fällts, för de drar inte ens när trädet lever och står upp. Möjligtvis kan det vara så att avdunstninger fortgår någon tid genom löven och att trycket även kvarstår trots att trädet fällts.
Frågeställaren hade även fått tips utifrån torkmetod för dem som avser att använda veden till bränsle. Betyder detta att metoden innebär att virket torkar snabbt på ett tillfredställande sätt när veden ska användas till snickeri och helst ska vara sprickfri. Svaret är "NEJ" !!!! Jg förstår att många erfarna trädfällare kan måtta upp i sömnen hur många kubik bränsle ett träd ger och när det kan eldas. Men ska trädet användas till annan slags produkt vill man inte ha torrsprickor. Att påstå att man kan torka ut trädet snabbt och slippa torrsprickor tyder på att man inte riktigt förstått vad som frågas efter.
Jag är uppväxt på trävaruindustriort och oavsett vad du tycker om professorer så hanteras virke avsett för andra träprodukter än bränsle de facto på ett helt annat sätt i torkprocessen. Och frågeställarens syfte är att få bra slöjdmaterial inte att virket ska vara torrt och lätt snarast möjligt. Utan frågan ställs om denna metod är skonsammare i betydelsen att sprickbildning minskar. Eftersom sprickbildning uppstår när det fällda trädet förlorar vätska relativt snabbt i förhållande till träets egen krympningskapacitet så är svaret på frågan rätt säkert "Nej".
Men du menar alltså att andra "svamlar" när de hänvisar till fakta om en viss process för att du liksom "känner" något annat och inte gillar akademiker!?!?
Redigerat av jo i ö-bro: 11-09-2015, 09:28
|
|
|
|
|
11-09-2015, 10:45
|

Medlem
Antal inlägg: 23 957
Medlem sedan: 08-11-2002
Medlem nr: 296

|
Vi pratar nog om olika saker. Jag pratar om att bladen drar ut fukt ur trädet, du om att fukten skall stanna kvar. Om ett träd fälls och grenarna kapas och man sen låter det ligga ruttnar det oftast innan det är torrt. Lite sortberoende. Låter man grenaran vara kvar torkar det dock snabbare.
Det finns litteraturuppgifter om att en stor björk dricker ett par hundra liter vatten per dygn. Om inte löven avdunstar detta vad händer då? Är uppgiften fel?
Om nu löven inte drar ut fukt ur trädet varför är det då fel att låta dem vara kvar om trädet skall torka långsamt?
Redigerat av Gossen Ruda: 11-09-2015, 11:00
--------------------
Mera Japan-pop åt svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです
Straight for ever. Cogito, ergo sum.
|
|
|
|
|
11-09-2015, 12:36
|

Medlem
Antal inlägg: 1 400
Medlem sedan: 05-10-2003
Medlem nr: 2 402

|
Halaj!
Oj, vilken intressant diskussion det blev av min simpla fråga! Jättetack, alla som bidragit! :-)
Min tanke med att låta löven och grenarna vara kvar var att stammen (och grenarna) torkar jämnare då, inte bara att trädet torkar snabbare. För jag gissar att trät spricker för att det torkar olika fort på olika ställen i veden. Har läst nånstans att en vedklabbe torkar till 80 % i ändträet. Torkar all ved i samma tempo uppstår ju inga spänningar i veden.
Jag tror att man skall vara försiktig med att titta på hur trävaruindustrin gör. För de har ju en viktig faktor att ta hänsyn till: lönsamhet. Den faktorn går ju bort i detta fallet.
//T
|
|
|
|
1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
0 medlem(mar):
|
|
 |
|