Halaj!

Jag har sågat ner några ekar på tomten. Jag vill att de skall torka på ett snällt sätt (men ändå snabbt), utan sprickor, för att ha dem att slöjda grejer av.

Pratade för länge sen med en man som påstod att man kunde fälla björkar (för ved till nästa vinter) på våren trots att de har börjat sava. Men man måste då låta björkarna ligga med lövverket kvar några veckor. För då fortsätter trädet att dra ut vattnet till lövverket där det avdunstar bort.
Hade mannen rätt?

Jag frågar för att det kliar i fingrarna att trycka ner bôset i kompostkvarnen. Men om mannen hade rätt får jag ge mig till tåls till nästa sommar.

//T

Det kan nog stämma, men varför måste du vänta till våren med att kompostera kvistarna? Det är väl max ett par veckor grenarna lär kunna dra vätska ur vad som är kvar nerunder? Lövverket skuggar väk visserligen så det därefter torkar något långsammare men kan du inte skugga den ved du ska ha med något annat och ev. duscha dem med trädgårdsslangen då och då?

Mannens råd gällde ju att veden skulle torka fort fast jag tror inte det är löven som "drar" vätskan. Vätskan transporteras väl via barken (det är saven som väl orsakar lövsprickningen på våren och inte tvärtom?). Vätska avdunstar väl genom löven på flertalet träd?

Har du fällt dem nyligt? I såfall är de antagligen inte så vätskefyllda som de är när de går igång när vårvärmen kommer.

Skulle jag vara dig skulle jag hellre ta bort de grenar och ris som ska bort och duscha stambitarna och de grövre grenarna. Mannens råd syftade ju till att virket skulle torka fort för att snabbast möjligt få bränsle. Inom träindustrin skalar de ju ren stammen från kvistarna direkt vid avverkningen där barken också skadas, därefter förvaras stockarna i fållor i havsvikar eller i travar på land som bevattnas.

Jag provade på en asp som blåste ner i somras. Löven på avsågade grenar torkade på några dagar medan löven på grenar som ännu satt fast på stammen höll sig gröna ett par veckor. Det kan jag bara tolka som att de sög vatten från veden. Sedan vet jag inte hur bra det funkar på ek, till skillnad från björk och asp är det ju ett träd som tycker om värme och inte behöver så mycket vatten. Det känns som om det kommer ta längre tid där.

Snarare veden, det är dess enda uppgift förutom att hålla trädet upprest. Men splintveden då, kärnveden är ju död och transporterar ingenting längre. Barken transporterar nog snarare näring, men upplöst i vatten då. Tror jag i alla fall, men jag är ingen expert.

Jag tror inte löven suger vatten från grenarna. Löven på avsågade grenarna hade ju mindre/kortare "transportörer" i det att de hade kortare grenar med bark. De kortare avkapade grenarna hamnar i läge "finito" avsevärt snabbare än de som fortfarande är kopplade till stammen.

Skulle man avlöva trädet som fällts så tror jag inte barken transporterar upp vätska i samma takt, takten bestäms nog i viss mån av avdunstningen genom lövmassan och ev värme kring barken. Du var inne på det i annan tråd om atr många träd och buskar inte klarar sig när det är fruset i marken och inte kanske kalla vintrar i sig. Det är väl vad som drabbar vissa sorter av körsbär och lönn som sätter igång med att blomma eller grönska tidigt (vilket sker för att barken börjar transportera vätska vid viss ljus och värmeförhållande som verkar vara lågt för dessa sorter, de sätter igång medan härdigare varianter ännu står och huttrar).

Det är allmänt känt bland trädfällare att låter man trädet ligga med löv resp barr kvar drar dessa ut vatten ur stammen. Det är först när bladen eller barren skrumpnar och dör som detta upphör. Jag har sett uppgifter om att 30-40 % av trädets vatteninnehåll försvinner på detta sätt.

Men barren och löven dör för att vattentransporten tar slut. Inte tvärtom. Barken transporterar väl genetiskt mekaniskt så länge det finns något grönmaterial som läcker fukt så att säga?

Jag ifrågasätter inte att trädets vätskeinnehåll markant minskar snabbt på detta sätt utan varför detta sker. Och varför skribenten finner det önskvärt om han vill använda det till snickerivirke. Fäller du träd och ska elda det är det klart att man vill ha torr ved men ska man snickra med det vill man ju att den torkar långsamt.

Känns som om vi pratar förbi varandra lite.

För det första, barken transporterar inte vatten, det gör veden, xylem med ett finare ord. Floemet, skiktet som sitter mellan ytterbarken och veden, transporterar socker och organiska näringsämnen. Vattnet transporteras genom veden och ut i löven där det förångas för att kyla löven. Efter att trädet har sågats ned fortsätter vatten från veden att transporteras ut till löven och förångas, till nivån blir så låg att transporten havererar. Sitter då grenarna med sina löv kvar på stammen så sugs en hel del vatten ut från den, men även veden i grenarna innehåller ju en del vatten.

Jo veden håller vatten men transpoerten av vätskan till löv och barr sker väl via bark? Där bla någon växling sker till att bilda glukos och andra energi/näringsämnen. Löv och barr konsumerar vätska som se läcker. Men de drar inte den, när du beskär ett träd hårt så sker ju i regel bildning av en riklig mängd vattenskott, och de blir ju till för att göra sig av med vätska som fortsätter att transporteras. Skulle löven dra vätskan skulle ju trädet ta det lungt och ta lite siesta istället för att jobba på att skaffa ny lövmassa fortast möjligt för att ta hand om det som transporteras ?

Det jag menar är att det väl inte är löven som suger upp vattnet utan transporten av vattnet uppåt utåt sker så mer eller mindre per automatik vid vissa temperaturintervall? Bark brister ju på en del träd vid exempelvis där temperaturen höjs mycket markant på kort tid och stammen värms upp och börjar pumpa upp vätska innan löven haft tid att börja slå ut?

Och när jag sågat ned björkar så vattnar stubben en lång tid efter trots att inte ett enda löv finns där och drar upp det. Vätskan pumpas upp och ut mer eller mindre automatiskt och löv och barr gör sig av med vätska som de får men knappast drar?

Om veden är vattentransportören hur kan då trädet torka och dö när man bara ringbarkar? (Jag kan mycket väl ha fel, det är ca hundra år sedan jag hade biologi)

Jag kan ha fel men jag tror att vattenskotten bildas för att det behövs en viss bladmassa för att förse rötterna med näring via fotosyntesen. Det måste finnas en balans mellan krona och rot, annars dör delar av den som är för stor. Men jag har ingen förklaring till varför det heter "vattenskott".
Att barken brister på våren beror på att saven stiger och sedan blir det frost så den fryser och expanderar.
När man ringbarkar kapar man floemet som transporterar socker och organisk näring. Löven bildar socker via fotosyntesen men kan inte skicka ner den till rötterna, som då långsamt dör. Därför kan man se att ett träd man ringbarkat är grövre ovan avbrottet än under, det kan ha hunnit växa ytterligare en säsong men bara så långt ner som näringen når. Och eftersom vatten transporteras uppåt i veden så har kronan det den behöver, men inte roten.

Ja saven stiger och där är ingen lövmassa som dels gör sig av med vätskan och dels heller då inte skyddar mot vårsol eller frost.

Men rötter av ringbarkade träd kan ju skjuta nya skott och leva om man inte konsekvent tar bort skotten från antingen rötterna eller stubben så roten dör ju inte per automatik vid ringbarkning, den skapar nya skott för att få näring via bladens fotosyntes.

På www.skogssverige.se/hur-suger-trad-upp-vatten så verkar det som att det är en fysikalisk process som sker för att grönmassan förlorar vatten vid omvandling av koldioxid till fotosyntesen. Vattentransporten sker som en fysisk process beroende av att trycket är högre vid basen än utåt uppåt med den läckande grönmassan. Det är hydraulisk process snarare än att löven suger vatten. (Vilket torde innebära att denna process med dess effekter avtar rätt markant så snart ett träd fälls).

Kanske "nördigt" in absurdum men löven drar inte vätskan på ett växande träd, vätskekonsumtionen är passiv eller bieffekt, på ett fällt träd där trycket från roten upphört torde löven få minskad vätsketillförsel relativt snabbt. Löven läcker vätska för att kapillärer är öppna när de tar upp koldioxid för att bilda fotosyntes. Om fotosyntesbildningen inte behövs när trädet är fällt är det det väl ganska sannolikt att upptaget av koldioxid upphör men jag är osäker om löven därigenom automatiskt stänger kapillärerna, eller om vätska fortfarande kan läcka (om än i mindre takt då trycket munskat genom att trädet är fällt och ligger).

Utan att vara elak men rakt på sak, du svamlar utan att veta. Vattentransporten sker genom trädets yttre vedlager. Drivkraften till detta heter osmos. Vatten avdunstar genom bladens klyvöppningar när dessa öppnas för att släppa in koldioxid. Då stiger salthalten vilket kompenseras genom att vatten sugs in via rötterna och sen sugs upp hela vägen genom trädet. Det är inte frågan om något tryck från rötterna. Maxhöjden för denna transport ligger runt 120 meter, sen brister vattenpelaren. Därför är maxhöjden för träd runt 120 meter. Genom kambiet, lagret mellan baken och veden, transporterar trädet näringsämnen från bladen ner till rötterna så de kan växa. Skär man av kambiet genom att ringbarka dör rötterna så småningom men det kan ta flera år. Vattnet fortsätter att sugas upp tills rötterna är helt döda. Vattenförbukningen hos exempelvis en björk kan uppgå till ett par hundra liter per dygn, allt uppsuget till bladen via osmos. Upplöst i vattnet finns då också olika mineraler som trädet behöver för att växa.

Och osmos är väl det som är tryck . Så förklaras det på länken jag postade, löven eller trädtopparna suger inte upp vattnet, vattnet stiger genom undertryck. Jag må ha fel om att det är barken sm transporterar vattnet men icke om mekanismen bakom transporten uppåt. OM det vore korrekt att
i) vatten sugs upp av grönmassan, och
ii) vatten kan *sugas upp" till dess rötterna är helt döda, vilket som du säger korrekt kan ta flera år
så borde ju, om båda förutsättningarna gäller, trädet grönska i flera år (lika länge som rötterna kanske lever) efter ringbarkning. Men det gör det ju inte, grönskan dör ju före rötterna. Och även en stubbe av åldrig björk vätskar länge efter fällningen trots att ingen grönmassa finns som "suger upp" (yngre björk som fälls har ju tendens att skjuta skott från basen av stubben)

"Vattentransporten drivs av tryckskillnader...Vatten rör sig från rötterna där det är högre tryck till bladen där trycket är lågt...Kapillärkrafter är inte verksamma och osmos är inte verksamt annat än i samband med reparation av xylemet."

Erling Ögren växtfysiolog SLU som svar på fråga "Hur dricker träd vatten år 2000

Jag hade fel om osmos, det har inget med trycket att göra utan rensar transportvägarna från luftbubblor. Men håller fast vid att grönmassan inte drar vattnet.

Trädet dör efter ringbakning när inte längre något vatten kan tas upp av rötterna och sugas upp till resten av trädet. Detta sker när rötterna dör. Rötterna dör samtidigt med resten av trädet.

Du skrev så här: "löven eller trädtopparna suger inte upp vattnet, vattnet stiger genom undertryck" Det är suget som skapar undertrycket! Jag misstänker att din professor inte själv har fattat saken eller är dålig på att förklara. Osmotiskt tryck är nästan motsatsen till osmos, det är nämligen det tryck man måste använda för att osmosen inte skall fungera.

Det skulle vara kul att veta hur rötterna i en Amerikansk sekvoja kan trycka upp vattnet över 100 meter upp genom trädet utan att använda osmos. Du citerar själv detta: "Vattentransporten drivs av tryckskillnader...Vatten rör sig från rötterna där det är högre tryck till bladen där trycket är lågt...Kapillärkrafter är inte verksamma och osmos är inte verksamt annat än i samband med reparation av xylemet." Vad skapar detta märkliga tryck i rötterna?

Nåja, tillbaka till verkligheten. Jag fällde en liten gran för några månader sen och lät den ligga med grenarna kvar just för att torka. Sen fällde jag en fura på samma sätt. Förra veckan tog jag hand om träden. De var givetvis torra och lätta, så har man gjort länge och det fungerar. Oavsett vad vissa professorer säger.

Oavsett hur du känner det....För några år sedan gjordes avverkningar i skogen intill under våren. De lämnade en hel del ris och vad som skulle kunna beskrivas som medelstora träd som fällts och kapat av grenarna. Efter ett par månader (början av juli) var de också "torra och lätta"

Och i verkligheten ger man fel svar om man svarar "JA" på fråga om löv fortsätter att dra vätska ur träd när de fällts, för de drar inte ens när trädet lever och står upp. Möjligtvis kan det vara så att avdunstninger fortgår någon tid genom löven och att trycket även kvarstår trots att trädet fällts.

Frågeställaren hade även fått tips utifrån torkmetod för dem som avser att använda veden till bränsle. Betyder detta att metoden innebär att virket torkar snabbt på ett tillfredställande sätt när veden ska användas till snickeri och helst ska vara sprickfri. Svaret är "NEJ" !!!! Jg förstår att många erfarna trädfällare kan måtta upp i sömnen hur många kubik bränsle ett träd ger och när det kan eldas. Men ska trädet användas till annan slags produkt vill man inte ha torrsprickor. Att påstå att man kan torka ut trädet snabbt och slippa torrsprickor tyder på att man inte riktigt förstått vad som frågas efter.

Jag är uppväxt på trävaruindustriort och oavsett vad du tycker om professorer så hanteras virke avsett för andra träprodukter än bränsle de facto på ett helt annat sätt i torkprocessen. Och frågeställarens syfte är att få bra slöjdmaterial inte att virket ska vara torrt och lätt snarast möjligt. Utan frågan ställs om denna metod är skonsammare i betydelsen att sprickbildning minskar. Eftersom sprickbildning uppstår när det fällda trädet förlorar vätska relativt snabbt i förhållande till träets egen krympningskapacitet så är svaret på frågan rätt säkert "Nej".

Men du menar alltså att andra "svamlar" när de hänvisar till fakta om en viss process för att du liksom "känner" något annat och inte gillar akademiker!?!?

Vi pratar nog om olika saker. Jag pratar om att bladen drar ut fukt ur trädet, du om att fukten skall stanna kvar. Om ett träd fälls och grenarna kapas och man sen låter det ligga ruttnar det oftast innan det är torrt. Lite sortberoende. Låter man grenaran vara kvar torkar det dock snabbare.

Det finns litteraturuppgifter om att en stor björk dricker ett par hundra liter vatten per dygn. Om inte löven avdunstar detta vad händer då? Är uppgiften fel?

Om nu löven inte drar ut fukt ur trädet varför är det då fel att låta dem vara kvar om trädet skall torka långsamt?

Halaj!

Oj, vilken intressant diskussion det blev av min simpla fråga!
Jättetack, alla som bidragit! :-)

Min tanke med att låta löven och grenarna vara kvar var att stammen (och grenarna) torkar jämnare då, inte bara att trädet torkar snabbare. För jag gissar att trät spricker för att det torkar olika fort på olika ställen i veden. Har läst nånstans att en vedklabbe torkar till 80 % i ändträet.
Torkar all ved i samma tempo uppstår ju inga spänningar i veden.

Jag tror att man skall vara försiktig med att titta på hur trävaruindustrin gör. För de har ju en viktig faktor att ta hänsyn till: lönsamhet. Den faktorn går ju bort i detta fallet.

//T

Intressant tråd. En fråga bara. "Slöjdvirke" bör alltså torka långsamt för att inte spricka. Innebär det då att man om möjligt också bör välja årstid för att kapa trädet för att få bästa resultat?

Ja, helst vintern när det är så lite sav som möjligt i trädet. Man kan också spräcka stocken genom centrum för att bli kvitt en del spänningar men då får man förstås mindre träbitar

Även om träden håller mer vätska under fotosyntesprosessen under sommartid så försvinner antagligen mer vid avdunstning (med eller utan löv) om sommaren är varm. På sågverket där jag växte upp dör de bearbetade timmer växt i zon 6-7 och även timmer från nordluga grannländer så höll de stockarna i vattenfållor i havet och därefter travades de på land var de sprinklades med vatten under carma och soliga dagar. Detta timmer blev visserligeninte för slöjdarbeten men man minimerar den mängd som måste kasseras för att det spricker eller slår sig vid uppsågning. Och det är inget nytt påhitt, så kallad svartek som användes i Storbritannien redan på medeltiden för att timra stommen till hus är ju vanlig quercus robur som man lade i kärrmark för att "torka" (där ådringen i träet som följd svartnat av kemiska processer i kärrsumpen och just den effekten kan man ju få snabbt på ek genom att skura med medel som innehåller ammoniak). Torktiden blir längre och virket därmed dyrare men man slipper i högre grad plank och reglar som vrider sig (eller är spruckna). Ska man elda träet spelar det ju ingen roll.



Eller att man torkar stocken i fuktig miljö. Spräcker du stocken borde den ju torka snabbare och då borde väl det bli mer spänningar?

Än igen...blad DRAR INTE ut vätskan. Kapillärerna i bladen har ingen kraft att "dra" eller "suga" ut. Vattner pyser ut för att kapillärerna är öppna när de tar upp koldioxid. Vattnet pressas upp di genom tryck som är högst i rötterna. Om du öppnar ventilen till din kran/armatur/blandare på diskbänken så är det inte så att det finns någon mekanism i armaturen som "suger" eller "drar" upp vattnet. Vattnet pressas upp genom ledningarna av undertryck. Likartat med träden.

Frågeställaren som vill slöjda har fårt ett tips som inte är fel om veden ska användas till bränsle, då spelar det ingen roll om träet slår sig eller spricker för att det torkar snabbt. Men du får ingen Malmstensmöbel av virket. Men det spelar kanske mindre roll nuförtiden .....att ställa sig och peka med hela handen utan att ha koll på var man står eller var man pekar handlar väl om att "bygga varumärke" (förr kallades det för efterblivet) men då får man väl ägna tid på IKEA för att hitta en rak gavel eller skåplucka om man vill ha möbler i massivt trä.

Jag har inte ens påstått att "vattnet ska stanna kvar", det framgår klart av min argumentation att en långsam torkprocess är det som krävs för att minimera risk att träet spricker och eller vrider sig därefter.

Jag förstår inte din kommentar om lönsamhet, du förutsätter att en viss process görs i lönsamhetssyfte och inte för att det främjar ett visst önskat resultat i själva produktbearbetningen? Ja man får bättre betalt för virke av bättre kvalitet och den kvaliteten är inte bara beroende av var trädet har växt. En senvuxen fura som levt en bra bit norrut är i alla fall rätt värdelöst för vissa typer av konstruktioner om det snabbtorkas för folk vill inte betala särskilt mycket för exempelvis vridna och spruckna dörr- och fönsterkarmar. Och det är väl inget osunt i det?. Jag har generellt inget emot IKEA, för här är ju relevant i sammanhanget om fol är villig och betala för kvalitet. Trävaruindustrin arbetar inte ideellt för att förvara och bearbeta produkter gratis till dem som är nöjd med en skev bokhyllegavel från IKEA för nån femtiolapp i alla fall.

Halaj!

Det ligger mer än en gravad hund här!

Jag börjar med bilden. Det måste vara 4-5 år sedan jag ringbarkade dessa björkar. Nog är de lite glesare och gulare än björken till H, men skillnaden är inte markant. Så vi kan nog sluta oss till att vattentransporten inte sker bara närmast under barken.

Jag har läst länken i inlägg #11.
Den där professorn sov nog under fysiklektionerna. Alltså: det finns några fysikaliska storheter som aldrig kan bli lägre än noll. Tex:
ljus. Man kan aldrig nå ett tillstånd mörkare än fullständig mörker. Mörker är ingen egen storhet, utan frånvaro av ljus.
Temperatur. Man kan aldrig nå ett tillstånd kallare än 0 Kelvin. kyla är ingen egen storhet, utan frånvaro av värme.
Tryck. Man kan aldrig nå ett tillstånd lägre än fullständigt vakuum. Sug är ingen egen storhet, utan frånvaro av tryck.


Det här är svammel. Tänk en given volym, fylld med luft. Trycket är luftens molekyler som studsar mot volymens väggar. Pumpar man nu ut all luft så att inga molekyler finns kvar får man fullständigt vakuum. Lägre tryck än så kan man inte få! Hur skulle det gå till? Man kan ju inte få ett negativt antal molekyler! Man kan bara få noll!

Nu till det konstiga: det drivande till vätsketransporten är tryckskillnader säger ni (och professorn).
Men det som trädet har att spela med är ju tryckskillnaden mellan atmosfärstrycket och vakuum.
Trycket i en vätskepelare beräknas enligt:
P=ro*g*h
där:
P: tryck
ro: vätskans densitet
g: gravitationen
h: pelarens höjd

Med ett atmosfärstryck på 101 kPa får vi:
h=P/(ro*g)=>101000/(1000*9,81)=10,3

Atmosfärstrycket kan alltså bara trycka upp vatten drygt tio meter! Det här är ju gamla nyheter för den som försökt suga upp vatten ur en brunn t.ex. Det går bara att suga upp vatten ca 7 meter (det tillkommer en dynamisk faktor när vatten strömmar). Men vi vet ju att träd växer högre än så.

//T

Halaj!

Först ställer du en fråga, och sen svarar du på den själv! Allt i ett och samma inlägg!

På brädgårdar kan man köpa virke i alla möjliga storlekar och dimensioner. Men bara i gran eller fura. Vill man ha rötbeständigt virke tillhandahålls tryckt sådan. Men jag gillar inte sådant äckel-päckel, utan är beredd att slanta upp rejält för att få träsorter som är naturligt rötbeständiga.
Men allmogen är inte villig att betala extra för sådant, och därför finns det inte att köpa heller.

Förr i tiden skiljde sågarna på kärn-och splintved. Den bästa veden (kärnveden) gick till fönster-och dörrkarmar (med prisskillndad såklart), men numera säljs fönster med vilket skitvirke som helst.
Ur led är tiden. Det var bättre förr, och ju förr, desto bättre.

//T

Men trycket finns ju i hela trädet inte bara i roten. Det står inte att trycket bara finns i roten utan att det är starkast där trycket finns alltså i stam och grenar tre meter från toppen där "ventilerna" i form av kapillärerna i grönmassan där trycket är obefintligt. Rottrycket behöver inte ensamt jobba sig upp i kronan på 30 meter höga träd.
Kapar du trädet finns fortfarande tryck i trädet som antagligen pressar ut vätskan (genom kapillärerna om de håller öppet och ev kapade grenar).Änden på stammen brukar dock inte vara i närheten av att vattna lika mycket som stubben.


Ditt resonemang visar inte att professorn sov utan att du läser slarvigt. Vän av ordning och som är lite yrkesskadad i att vara petig med kausalitetskedjor (orsak och verkan bakom händelser och fenomen) undrar då varför? Det med trycket är känd, testad och verifierad kunskap sedan länge, redan när jag hade biologi på högstadiet och gick på Mulleskola och jag är inte purung. Visst man kommer inte ihåg allt men jag är lite förvånad över "jorden är platt" reaktionen på ett odlar forum (?).

Trycket förutsätts vara proportionellt avtagande utåt uppåt. Det kan dock bli obalans om någon gren växer ut och får blad med annan pigmentering. Blad utan, eller med mindre, pigmentering, dunstar ut mer vatten, d.v.s. har ventilerna mer öppna om man så vill och tryckes påverkas och blir annorlunda i den grenen/kvisten jämfört med andra normalpigmenterade (eller tvärtom där variegerat träd eller buske skjuter normalgröna skott). Om det då beror på att blad med lite eller inget pigment får slita hårdare med fotosyntesen är jag dock inte klar över men i förlängningen kan det bli obalans i hela trädet/busken.

oj!

//T

På vanlig svenska, du svamlar. Jag orkar dock inte rätta alla dina tokigheter nu, nöjer mej bara med en rättning. Du pratar om kapillärer i grönmassan. Är det möjligen bladens klyvöppningar du menar så skriv det. Mej veterligen finns det inga kapillärer i bladen. Vad är det för "tryck" du pratar om? Var skapas det? Storlek?

Tokigheter? Kalla det vad du vill det finns säkert professorer i neuropsykiatri som skulle finna dej ytterligt intressant, de skulle säkert ha lite bokstäver att ge dig.


Frågor av trådskapare:
1) Drar löv ur vatten ur fällda träd?
Svar: Nej, bladen drar inte vatten ur träd som fortfarande står på rot och de får inte krafter som gör det när de fällts.

Fråga 2)
Finns något skonsamt sätt att torka trä snabbt utan att det spricker?
Svar: Träet spricker för att vätska försvinner i snabbare takt än träet justerar sig genom att krympa (trä krymper inte på längden i fiberriktningen. Det finns antagligen metoder med vilket man kan torka trä snabbt utan att få den normala sprickbildningen. Skulle kunna tänka att ånga och visst tryck skulle kunna funka men det blir rätt kostsamt för annat än mycket små mängder. Men för att svara utifrån premisserna om vad genomsnittliga villaägaren har för möjlighet att torka ett par ekstockar eller slanor snabbt utan att det blir sprickor...nja, knappast. men är inte lönsamhet ett problem för slöjderiet så kan man väl bygga ett 15 meter långt och en meter bred Attefallshus och inreda det som turkisk bastu till de fällda träden. Någon månad eller två kan säkert sparas i torktid.

Skall man ha småbitar att snickra av kan man prova att torka i mikrovågsugn. Men man får köra i perioder för träet blir ganska varmt och måste få svalna emellanåt.

Halaj!

Här, precis här, straffade du ut dig själv. Dra! Hitta något annat forum. För här är ditt snack inte OK.
Alldeles oavsett dina kunskaper.

//T

Jag har lärt mig något nytt idag. Det är inte osmosen som suger upp vattnet i träden, det hjälper dock till men förklaringen heter transpirationssug. Detta förklaras väldigt tydligt i den här videon. https://www.youtube.com/watch?v=9qC5umInt-k Det finns fler videor i samma serie. Jag vet inte om berättaren är professor men han är duktig. Samma sak som jag har upprepat flera gånger förklaras här, det är bladen som suger upp vattnet. Här finns en snabbsammanfattning. http://www.nyteknik.se/popular_teknik/tekn...ticle232261.ece

Tapio, du ställde en fråga på vilken jag svarade utifrån vad jag visste och kom ihåg från det jag lärt mig som liten. Detta område är inte mitt yrkesområde verför jag länkade till yrkesmänniskors svar på liknande fråga. Då kommer Gossen Ruda och kallar det "svammel" och argumentet till varför mitt svar till dig är fel är att han ju "känner det själv". Gossen Ruda använder avatar av en bild av ett barn men är antagligen en medelålders person. Och personer som gör så (tyvärr är de rätt frekventa på diskussionsforum av olika slag och jag har slutat vara överseende, jag kallar en spade en spade och det är ett störigt beteende som om det uppvisas i verkliga livet kan få en arbetsgivare att undra om människan har DAMP).

Du är inte nöjd med svaret du fick, vilket i sig inte är fel. Det framgår inte hur de testar trädtrycken som skjutsar upp vatten, men jag är inte säker på att din teori heller är rätt. Våningarna överst i exempelvis Turning Torso eller högre hus får väl alla vatten ur kranen när de öppnar ventilerna. Men när du verkar läsa så selektivt för att erhålla ett visst önskat svar (som man inte kan ge om man inte vill påstå något man antar vara osant) så kanske det är du som är på fel forum?!?! Jultomten i Rovaniemi kanske har något forum som inte konkursförvaltaren stängt?

Det förklarar de i artikeln också men bladen suger inte vattnet, vattnet sugs uppåt av undertryck. De, bladen, öppnar vissa celler för att ta upp koldioxid och i den processen läcker/avdunstar"/svettas de ut vätska, så uppstår undertrycket.

Jag vet inte om inställningen till förklaringen av vissa processer grundas i aversion mot att man förklarar "levande ting" i tekniska termer men mycket är rätt mekaniskt reglerat utan att någon del av den levande indivien känner efter vad som behövs och ska göras, bland växter likväl som människor med vissa genetiska variationer och avvikelser. De som sökte och upptäckte dna strukturen hos människor i syfte att upptäcka, förklara och därmed kunna ha större möjlighet att behandla sjukdomar som cancer med framgång började dessa experiment med växter, för att droppa ett namn, Lore Zech. Det låter tydligen för många som en "otäck" syssla.

Min gymnasiekemi räcker inte för att förstå alla teknikaliteter. Men jag kan avläsa pajkastningen. Lite onödigt kanske, det gäller ju inte precis någon av de stora livsfrågorna....

Du har hävdat att det är rötterna som med rottryck trycker upp vattnet i trädet, har du ändrat dig? Och hur det med kapillärer resp klyvöppningar? Du tycks använda en massa fackuttryck fast på fel sätt. Du skriver "bladen suger inte vattnet, vattnet sugs uppåt av undertryck". Var uppstår detta undertryck om inte just i bladen?

[attachment=83681:messers.jpg]

Halaj!

Ja, ruda är kanske inte så finkänslig alltid. Men han angriper dina påståenden, inte dig. Du svarar med personangrepp. Du verkar ha svårt att skilja på sak och person. Sen fortsätter du med att vara oförskämd mot mig.

Lite oklart vad du menar med min teori, men om du menar min beräkning ovan så är det inget konstigt. Det är en term utdragen ur Bernoullis ekvation för laminär strömning i fluider.

Det viktiga när man pumpar vatten är vilken sida man kopplar vattnet till. Det finns en sugsida och en trycksida.
Man kan bara suga vatten ca 10 meter. Det sägs också i klippet ruda länkade till. Däremot kan man trycka vatten hur högt som helst, så länge packningarna håller och pumpen inte rasar.
I turning torso får man alltså ha pumpen i källaren och inte uppe på vinden.

//T

Gossen Saide påstod att mitt svar att vattnet trycks upp från rötterna och uppt var "svammel" och att jag inte visste vad jag talade om. Initialr postade jag mina svar som uttalade frågor för att jag minns detta från såväl mulleskolan innan jag började skolan, studiebesök på ortens industri i mellanstadiet och högstadiets biologi. Men jag minns inte exakta detaljerna eller terminilogin för det är precis som för Aquakul inget jag jobbar med dagligdags. Gossen Saida visste sig veta att det är bladen som suger för ett träd han lämnat fällt med lövverket var ju torrt och lätt redan efter ett par månader, hen kunde ju känna själv således att bladen suger. Detta oavsett vad någon professor säger baserat på faktisk vetenskap. Och när jag postar relevant artiklar för att styrka mitt påstående så menar Gossen Saida att det är "tokerier", för hen hade ju känt orsak - och verkansambandet genom att lyfta på icke avlövat fällt träd.

Person angrepp eller inte, ovan beskrivna sätt att kommunicera brukarav artiga människor kallas "oförskämt" mer informellt brukar det leda till att andra undrar om människan är efterbliven. "Verkligheten Gossen Saida refererar till till att bestämma orsak och verkan är alltså hens känsla av att trädet är torrt. Say no more.

Jag vet inte om min replik till dig var oförskämd. Jag påpekade att mannen som tipsade om att torka ved snabbt gjorde det utifrån att veden skulle eldas. Hade du eller någon annan ställt fråga om metod när man ska använda virket till slöjd eller annat så är det sannolikt han gett ett annat råd. Du verkade ha inställningen att metoder jag beskrev hur man på ett sågverk behandlar timmer som är avsett att användas till snickerivirke skulle vara irrelevanta och bara görs i lönsamhetssyfte och då tappar du mig totalt för det är dels inte billigare att torka ved till snickerivirke än bränsle , såväl tidsmässigt som hanteringsmäsdigt och därav de lätt syrliga lustigheterna om att bygga en Attefallsstuga med ångbastu eller skriva till Tomten.

Där kom bekräftelsen. Jag har haft trollkänningar i den här tråden ett tag nu. Sättet att komma med märkliga uttalanden som uppenbarligen inte kommer från kunskaper utan surfning, inte förklara påståenden, redigera i gamla poster, skriva många inlägg mm är misstänkt men nu blev det tydligt. Alla från yrkeskriminella till forumtroll har svårt att inte upprepa sig och sättet att vränga till signaturer har vi sett förut, det luktar hjortronsylt.

Det trodde du om "Rödlufan" också, om jag inte missminner mig. Och jag tror du har lika fel nu som då.

Vi får se, jag föredrar dock att fälla framför att fria. Det har passerat alltför många troll och liknande på Odla genom åren.

Men det är ju du som visade upp trollbeteendet. Att du hade fel är ingen större sak, jag mindes också fel i att kanalerna satt i barken. Men när man presenterar fakta uttalat av yrkesmänniskor som har detta som sitt område då visar du demonstrativt att du har ingen lust att bry dig om vad "någon professor säger" när du känner något annat. Då handlar det ju inte längre om sakfrågorna, för du har inget intresse av vad som är rätt eller fel utan verkar mest intresserad av att visa upp någon egenskap för att leva upp till ditt användarnamn, i det läget är vad som annars kallas personligt angrepp helt relevant. Och visst finns det de som tycker det är charmigt med människor som alltid går sin egen väg.

Jag vet inte vad Tapio ska slöjda men är det inga större prylar så får han säkert bitar som är duger hur oavsett om träet än skulle torkas hur fel som helst. Eftersom han fann det påkallat att "dadda upp" på dig efter mitt "påhopp" så var väl inte svaret på frågan viktigt och därmed inte heller hur mycket och vad för kvalitet han får på sitt slöjdträ. Men jag vet inte, han kanske är den som väljer "en go och glad gubbe som går sin egen väg" till allt som ska göras medan vi andra får höjda försäkringspremier.

Varför svarar du ens i tråden då du inte verkar ha varken kunskapen eller intresset för slöjdvirke?

Läs frågan i rubriken till tråden. Den är inte specificerad till slöjdvirke. Frågan är tämligen precis : "Drar löven på ett fällt träd ur vatten ur trädet?" Jag svarade på frågan som faktiskt ställdes. Är det problematiskt eller besvärligt? Tapios fråga verkar inte för mig uteslutande handla om slöjdvirket i sig utanom ett påstående han hört från en man vid tidigare tillfälle.
Ska man vara petig med slöjdvirket hade det antagligen varit bättre att ringbarka träden och låta trycket underifrån dunsta ut vätska genom grönmassan (om trycket i någon mån förändras genom att trädet när det fälls hamnar i horizontalt läge). Men nu var ju träden redan fällda.

Tycker det är bra att läsa HELA frågan innan man svarar annars blir det lätt Goddag Yxskaft.