S�nt som R�djur inte �ter? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Ogr�s och skadedjur

Skriv svar

Nytt inl�gg

S�nt som R�djur inte �ter?

Fagring Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	04-02-2003, 22:28 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 2 Medlem sedan: 04-02-2003 Medlem nr: 686	Hej och hj�lp! Nytt sommarst�lle och MASSVIS med sm� s�ta R�djur och Harar. Har f�rst�tt att tulpaner �r att gl�mma men visst finns det v�xter som de undviker? N�gon som vet?

Kajsa Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	04-02-2003, 22:57 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 7 705 Medlem sedan: 07-11-2002 Medlem nr: 276	Hej! V�lj narcisser i st�llet f�r tulpaner. Kungs�ngslilja, Kejsarkronor, Sn�droppar, P�sk & Pingstliljor, f�r vara ifred. Sommarblommor som Tagetes, Fingerborgsblomma,Vallmo, Primula,Plymspirea, Kungsljus gillas inte. Buskar som Syrener, Gullregn, Tuja, �lannstok,Oxb�r ja det finns fler som dom inte �ter Eller ett h�gt staket? H�lsn. Kajsa . -------------------- Den som planterar en tr�dg�rd planterar lycka Bor i zon 3 - 4

abborrmaster Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	04-02-2003, 23:03 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 1 594 Medlem sedan: 02-01-2003 Medlem nr: 528	kron�rtskockor om jag inte minns fel /Simon --------------------

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-02-2003, 05:00 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Dret finns v�l inget som �r helt "r�djurss�kert" med det finns v�xter de inte tar i f�rsta, andra eller tredje hand. N�gorlunda r�djurss�kra v�xter f�r tr�dg�rdsodling. L�kar och kn�lar: Kejsarkrona Kirgisl�k Klosterlilja Kungs�ngslilja Narcisser (alla slags p�sk- och pingstliljor) Scilla (�ts s�llan)Sn�droppar Vinterg�ck Botaniska tulpaner (om grannen har kultiverade) Krydd�rter: Dragon Mal�rt Santolina Temynta (blommar fint i r�tt) �brodd Annueller: Isbegonia Tagetes Vallmo B�r: Amerikanska bl�b�r Bj�rnb�r (s�rskilt med taggar)Hallon Krusb�r Lingon Perenner: Akleja Aster Astilbe Brudsl�ja Daggk�pa Elefantgr�s Fetknopp Gentiana Hassel�rt H�st�ga Julros Kantnepeta Kungsljus Mose brinnande buske N�vor Ormrot P�rleternell Plymspirea Praktlysing Primula Pr�stkragar Purpurkl�tt Rams Riddarsporre Silverax Sippor (Ranunculaceae) Stormhatt T�rel Trillingblomma Veronikor Buskar: Aronia Berberis Bergbambu Gullregn Hortensia H�ggmispel Korneller M�b�r Oxb�r Sibisrisk �rtbuske Syr�n Tuja �landstok Ett- och fler�riga v�xter och l�kar som brukar klara sig n�r r�djur finns i trakten: brudsl�ja daglilja engelsk och sibirisk vallmo fingerborgsblomma kungslilja Mose brinnande buske ram, vipprams sm�rboll stormhatt vippvallmo akleja blod�rt daggk�pa dragon elefantgr�s fuchsia gentiana gul krokus hassel�rt h�st�ga isop julros kejsarkrona klosterlilja krasse krissla kungsljus kungs�ngslilja lavendel lysing l�k, olika mal�rt nepeta ormrot pion plymspirea purpurkl�tt p�rleternell riddarsporre salvia silverarav sippor (anemoner) sippor (hepatica) sn�droppe sn�klocka sockblomma stenkyndel tagetes temynta tidl�sa tigerlilja treblad t�rel vinterg�ck �brodd Tr�d och buskar som brukar f� vara i fred f�r b�de r�djur och hare berberis daggvide druvfl�der fl�der gullregn h�ggmispel kaprifol korallkornell magnolia m�b�r oxb�r paradisbuske rosenhallon r�nnsumak sibirisk �rtbuske sn�b�r (svart aronia) syren syrenhortensia try (olika slags) De h�r f�r oftast vara i fred f�r r�djuren... al asp mahonia olvon skogstry spirea svarta vinb�r syrenbuddleja tibast vidjehortensia vresros ... och de h�r f�r hararna alm (gr�vre �n 15 cm) ask (gr�vre �n 15 cm) bj�rk (stammar gr�vre �n 3 cm) kornell pil s�lg Obs. N�gra s�kra garantier f�r att man ska f� ha tr�dg�rden i fred f�r viltet finns dock ej. Djuren �ndrar sitt beteende �r fr�n �r. Om det finns m�nga djur som s�ker sin f�da p� ett och samma omr�de kan de �ta upp praktiskt taget allt. T�LIGA ROSOR som mycket s�llan �ts av r�djur, inte beh�ver sk�tsel och som s�llan f�r sjukdomar: Finlands vita ros, �ven kallad Fylld pimpinellros (Rosa pimpinellifolia). 2,5 x 2,5 meter stor buskros med kaskader av dubbla, starkt doftande gr�ddvita blommor. Eldf�rgade och r�da h�stl�v. Som solit�r eller h�ck. Finns p� tomt 20. Abbotswood. 2,5 x 2 meter buskros �vers�llad av rosa starkdoftande blommor och p� h�sten r�da nypon. V�xer �ven i norrl�gen. Single Cherry. 2 x 1,8 meter stor buskros med doftande enkla karminr�da blommor med silvriga undersidor p� blombladen. Svarta nypon. Bildar t�ta h�ckar och buskage. Skuggt�lig. Rosa X Cantabrigiensis. 3x2 meter buskros med ormbunksliknande, matta blad och gula svagdoftande enkelblommande stora blommor. Tidigblommande. Sm� runda oranger�da nypon. L�mpar sig som solit�r liksom till h�ck. Sacramentoros (Rosa Stellata Var. Mirifica). Buskros 1,5 x 1,5 meter buskros med gr�gr�na blad. Enkla m�ngf�rgade blommor i rosa till lilarosa med tydliga gula st�ndare. Blommar rikligt fr�n mitten av juni till augusti. Odlas i torra l�gen, stenig eller grusig jord i sol. Storblommig Igelkottsros (Rosa X Micrugosa). 2,2 x 1,8 meter buskros. 10 cm stora enkla, rosa svagdoftande blommor. Oranger�da nypon och orange blad p� h�sten. Skuggt�lig. Dart�s defender (Rosa Nitida). 1,5 x 1,5 meter buskros med doftande stora blommor i rosa, med inslag av violett. Talrika gl�nsande r�da nypon och r�dgula h�stl�v. Skuggt�lig. George Will. 2x1,5 meter buskros med rosa dubbla starkdoftande blommor fr�n midsommar till oktober. H�stf�rger p� de annars gl�nsande bladen, talrika nypon. Skuggt�lig. Syvdal (Rosa Davidii). 3x2,5 meter buskros, gles med eleganta b�gformade grenar. Stora blommor i rosa, r�da nypon som h�nger som uppochnedv�nda p�ron. Skuggt�lig. Nyponros (Rosa Dumalis). 2,5x2 meter buskros med b�gformade grenar. Bl�gr�na blad, riklig svagdoftande m�rkt rosa blom med enkla blommor en m�nad under h�gsommaren. Skuggt�lig. De f�rsta tv� �ren ger man dessa rosor bra jord, vatten och n�gra n�var g�dsel. D�refter beh�ver man inte g�ra n�gonting. Cilla Lundstr�m, journalist och tr�dv�rdare -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Monica M zon 4 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	05-02-2003, 06:15 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 3 070 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 21	Tror r�djuren har lite olika diet i olika delar av landet. Man f�r helt enkelt testa sig fram. Listan ovan �r en mycket bra v�gledning men man f�r r�kna med lokala avvikelser. R�djuren hos mig har kal�tit mina astillbe �r efter �r. Har f�rs�kt spreja med olika medel men det har inte hj�lpt. I somras byggde jag en n�tbur �ver blomman och n�r den v�l g�tt i blom var den ointressant f�r r�djuren s� d� kunde jag plocka bort buren.

Linda i Kareby Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	06-02-2003, 08:09 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 26 Medlem sedan: 28-01-2003 Medlem nr: 633	Mig veterligen �ter de inte klematis heller. Mvh Linda -------------------- Linda Lunda

Tommy Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	06-02-2003, 09:45 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 435 Medlem sedan: 10-11-2002 Medlem nr: 311	En nyplanterad rododendron blev helt kal�ten f�rra vintern -------------------- Det �r aldrig f�rsent att starta �NNU ett projekt!

Fialotta Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	06-02-2003, 13:08 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 3 731 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 49	Kanonbra lista du gjort Cilla! Har tagit mig ca 20 �r att komma underfund med vad dom �ter och inte vill ha...men blir fortfarande f�rundrad, verkar som det h�nger p� vilket hum�r dom �r p� (R�ddjuren allts�)! Har blivit tvungen att inh�ngna potatislandet...ett �r �t dom av allt gr�nt s� potatisen aldrig fick blomma...grrr...nu kommer dom inte �t den mer i alla fall! Dom enda rosor jag kan ha �r vresrosor...inga tulpaner h�r inte...men p�sk o pingstliljor i massor i st�llet, men d�remot har dom aldrig r�rt mina rondedenron eller klematis eller brudspirean �nnu...kanske jag ska s�ga! Tagetes har jag provat ...dom �ter dom med god aptit...jag sl�nger ut n�t p� n�tterna �ver mina blommor p� s� vis f�r jag beh�lla dom! Har man bosatt sig i sk�rg�rden s� f�r man finna sig i att ha djuren inp� knutarna...s� vi brukar komma �verens �nd�! -------------------- maudan

Gunvor Nilsson Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	06-02-2003, 14:48 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 1 439 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 19	Egentligen �r det r�djuren som kom f�re oss till �n s� det �r inte vi som skall klaga. Om dom bara kunde l�ta bli mina rosenknoppar och mina tjusiga astrar 'Opus' och lukt�rterna, s� skulle jag v�l kunna f�rl�ta dom en och annan liten tugga. Uppt�ckte att jag har n�stan bara de v�xter kvar, som finns i Cillas lista. M�nga av dom har jag skaffat utan att veta om att de inte �lskas av r�djuren. Men som du Monica s�jer, s� verkar det finnas provinsiella delikatesser - mina r�djur �ter inte tagetes och astilben f�r vara ifred (r�d och vit). N�gra dahlior str�k med i somras, men det hade jag s� mycket av s� dom kunde jag avvara. V�rre var det f�r en 6-7 �r sen n�r det "kryllade" av �lg p� �n. N�r vi kom ut en v�r var en stor gren i ett �ppeltr�d avsliten och grannen hade �lgar som anv�nde deras tomt som extrabete. Nu har jag inte sett en �lg p� flera �r s� n�gra har v�l haft v�lfyllda frysar p� vintrarna. Jag funderar p� om jag skall ta och svepa in rosenknopparna i fiberv�v i v�r och ta bort den n�r rosorna slagit ut, f�r det �r bara i b�rjan av s�songen som knopparna �r beg�rliga. Men det g�r inte att resonera bort - det var djurens mark innan vi invaderade den. --------------------

Monica M zon 4 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	06-02-2003, 14:56 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 3 070 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 21	Jag tycker det �r m�rkligt att dom klarar att �ta s�nt som �r lite giftigt. Min idegran blev ordentligt tuggad p� en vinter. � potatisblasten tyckte dom nog var smaskig ocks�. Borde dom inte m� d�ligt om dom k�kar s�nt?

Fagring Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	08-02-2003, 00:55 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 2 Medlem sedan: 04-02-2003 Medlem nr: 686	H�rligt! massvis med r�d det tackar jag f�r! Sitter och suktar �ver v�rens fr�kataloger... Ulrika

dotpointer Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	15-09-2007, 00:04 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 215 Medlem sedan: 05-03-2007 Medlem nr: 9 217	Livar upp en gammal tr�d med mer fakta: R�djuren h�r k�kar upp hallonens blad. -------------------- Robert, Ingar�. Zon II/III i sur skogsjord och halvskugga.

mamamaggan Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	15-09-2007, 06:52 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 15 810 Medlem sedan: 11-11-2003 Medlem nr: 2 558	V�ra h�stflox �r tydligen som godast n�r de blommat �ver. D� kal�ts de s� det bara blir " stammarna " kvar. Resten av �ret f�r jag ha riktigt beg�rliga saker kvar , tror att vitl�ken i rabatterna hj�lper till med det. Redigerat av mamamaggan: 15-09-2007, 06:52 -------------------- M�lardalen zon 2 - 3 Att k�nna skuld �r att vara human

Discogiraffen Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-09-2007, 15:49 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 107 Medlem sedan: 06-04-2007 Medlem nr: 9 657	Tydligen tycker de om Japanska underblommor ocks�... De har inte en chans att blomma l�ngre... De fina gr�na buskarna �r ett minne blott... Idag har jag k�pt R� v�ck-kuddar f�r att skydda l�karna som snart ska i jorden. Sv�rf�r�ldrarna har testat R� v�ck med goda resultat - de fick beh�lla sina pens�er l�ngt in p� sommaren med en kudde i - jag hann knappt s�tta mina pens�er innan de var upp�tna... R� v�ck kan man f�r �vrigt k�pa billigare p� www.ravack.com -------------------- Enjoy the silence

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	12-05-2008, 19:46 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	L�jtnantshj�rta �r b�de r�djurs- och snigels�ker -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

Ingrid Zon3 Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	12-05-2008, 19:56 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 1 228 Medlem sedan: 11-03-2005 Medlem nr: 5 153	CITAT (Linda i Kareby @ 06-02-2003, 09:09) Mig veterligen �ter de inte klematis heller. Mvh Linda Extra bra om den �r spaljerad p� viltst�ngsel -------------------- Erfarenhet �r v�rdel�st, du har den alltid strax efter att du beh�vde den.

Anna-Karin Brike... Anna-Karin Brikell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	28-05-2008, 14:04 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 18 Medlem sedan: 02-07-2007 Medlem nr: 11 329	Ja, ranunkelskott var tydligen mums fillibabba. Satte dem i jorden i g�r kv�ll och i morse fanns inte ett blad kvar. Men vars�goda, ta f�r er bara! (Om det nu var r�djuren och inte haren.) Pelargonerna som jag satte ut i kruka ig�r l�t dom dock bli. peppar, peppar (Kanske var det haren �nd�, som inte n�dde upp...) Andra v�xter som v�ra sydv�rml�ndska r�djur ratar �r iris, pion, jasmin, kaprifol, p�sk- pch pingstliljor, ixia, krokus, storrams, liljekonvaljer, krolliljor, brandliljor, gullregn, gullvivor och lupiner. -------------------- Krigar mot kirsk�l och sorkar i gammal torptr�dg�rd i s�dra V�rmland.

Boxer Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-05-2008, 21:45 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 3 234 Medlem sedan: 09-07-2004 Medlem nr: 4 038	"Mina" r�djur har tuggat p�: Fetknopp Daggk�pa Krasse Kaprifol Lupin De har med andra ord inte l�st bruksanvisningen ordentligt -------------------- Allt �r relativt. F�r en mask �r det en st�rre avkoppling att gr�va i den h�rda jorden �n att vara med och fiska.

Lisapo Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	29-05-2008, 17:09 L�nk hit: #19
Medlem Antal inl�gg: 26 Medlem sedan: 13-01-2007 Medlem nr: 8 960	Pioner l�r de inte heller �ta.

G� till: Ogr�s och skadedjur

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 26-07-2025, 05:55

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon