Ympning av �pple - Tr�dg�rdsforumet

Anv�ndarvillkor

Hj�lp

S�k |

Medlemmar |

Kalender |

Chat |

Album |

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Ympning av �pple, hur p�verkas h�rdigheten?

Alternativ

Maria R Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-09-2004, 15:54 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 195 Medlem sedan: 16-08-2004 Medlem nr: 4 290	Hej p� er alla! Jag som �r novis p� det h�r med ympning, men tycker att det �r otroligt sp�nnande, undrar hur det �r med ympning och h�rdighet. Som jag har f�rst�tt det kan man ympa in mindre h�rdiga sorter p� en mer h�rdig grundstam. Inneb�r detta att de h�rdighetszoner som anges f�r olika sorter g�r att t�nja p� n�r man sj�lv vill ympa? (eller �r h�rdigheten redan utt�njd till max om de �r inympade p� en h�rdigare grundstam?) Hur stor del av v�ra svenska sorter �r inympade resp. st�r p� egen rot? H�lsningar Maria R

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-09-2004, 16:05 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 18 595 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	�dla �ppeltr�d brukar inte st� p� egen rot �verlag s� jag skulle s�ga att praktiskt taget 100% �r ympade/okulerade, fr�s�dda vild�pplen och liknande st�r dock p� egen rot. Jag vet att en del h�vdar att man kan g�ra sorter h�rdigare genom att ympa dem p� riktigt h�rdiga grundstammar men jag tror inte riktigt detta st�mmer ympen/okulanten sitter ju ovan jord och blir ganska utsatta under vintern. De flesta av v�ra �ppeltr�d �r ympade p� grundstammen A2, har man gamla �ppeltr�d i sin tr�dg�rd �r det troligtvis fr�grundstammar. I s�dra sverige har jag sett i tr�dg�rdsbutiker att MM106 �r v�ldigt vanlig och det kan nog vara bra med blodlusresistenta grundstammar d�r, f�r blodlus finns ju p� vissa st�llen i s�dra sverige. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Maria R Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-09-2004, 16:35 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 195 Medlem sedan: 16-08-2004 Medlem nr: 4 290	Aha. T�nkte att vissa sorter var "tillr�ckligt h�rdiga" i sig sj�lva, s� att de kunde sticklingsf�r�kas. Men det klart, med en grundstam som d� �r ytterligare h�rdig, blir ju h�rdigheten �nnu st�rre �n "tillr�ckligt". Nej precis, h�rdigheten borde inte p�verkas till det b�ttre om man ympar in p� en �nnu h�rdigare grundstam, om det fr�n b�rjan inte �r grundstammens h�rdighet som s�tter stopp. Men jag tycker man h�r att folk kan ha sorter inympade som egentiligen inte borde g� zonm�ssigt. Detta kanske d� beror mer p� mikroklimatet? H�lsningar Maria R

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	18-09-2004, 17:10 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Sticklingf�r�kning av kulturaplar, dvs de sorter vi k�nner till, �r ingen st�rre id�. (F�r att bli s�ker testade jag i en period p� tre �r, inga tog sig.) Men f�r att forts�tta p� �sas beskrivning av grunderna: K�rns�dder har ju tv� f�r�ldrar, d�r det �r troligt att b�da �r kulturaplar i villaomr�den. Stoppar man ned en k�rna av ett Transparente Blanche i marken som pollinerats av en annan �tbar sort s� blir v�xten ofta mycket stark och h�rdig - iallfall om den s�tts i samma zon som den kom ifr�n. D�remot �r det troligt att frukterna inte blir lika goda som de k�nda sorterna. Ympar man en sort p� denna kallas grundstammen helt enkelt f�r fr�stam, och blir vanligtvis mycket h�rdig och g�r den p�ympade sorten stor och l�nglivad. Troligtvis kan man inte p�verka sorternas h�rdighet s�rskilt mycket med grundstammarna, men vem vet f�r den som b�rjar forska vetenskapligt och i st�rre skala! K�nt �r att vissa sorters �pple och p�ron inte trivs p� vissa grundstammar, s� n�gon annan effekt �n sj�lva sammanl�kningen har kombinationen grundstam - sort. K�rns�dda �ppeltr�d kan man se har antingen en svagare tillv�xt p� grundstammen �n sorten (tr�dets stam smalnar in i basen), eller bullar ut kraftigt i basen (grundstammen �r d� mer starkv�xande). Detta p�verkar tr�dets tillv�xt - �r grundstammen svagare �n sorten kan det ofta bli instabilt och s�kert p�verka mer �n s�. �pple satt p� A2 ser man ytterst s�llan detta p� - dessa grundstammar �r s� identiskt lika medan k�rns�dder ju alltid �r unika individer. I Pomologiska f�reningen finns medlemmar som experimenterar med att se om det g�r att �verf�ra styrkor som vissa sorter har genom att ympa in dem som en del av stammen. Dvs man har en grundstam, ympar in en bit av Filippa (som �r ett tr�d som klarar kr�ftsvamp b�ttre �n andra) och s�tter ovanp� detta ett �ker� (som f�r kr�fta l�tt) - b�da i samma stam allts�. Om detta g�r att man kan klara �ker� fr�n kr�fta, om det blir stabilt eller f�r andra effekter, vet man �nnu inte. Oavsett grundstam s� kan man friskt experimentera med att ympa in sorter som egentligen vill v�xa i varmare eller kallare klimat (vissa �pplen fordrar kyla ocks�). Man kan v�lja ett vindl�at, soligt och starkv�xande st�lle i tr�det f�r detta och klara dem bra. Fryser det ner g�r det inte s� mycket om man ympat i yttre delen av kronan. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Maria R Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-09-2004, 18:13 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 195 Medlem sedan: 16-08-2004 Medlem nr: 4 290	Det l�ter ju j�ttesp�nnande det d�r med flera sorter i stammen, vore intressant att se hur det faller ut. Mm. Har l�st om vissa sorter som verkar vara s� goda, men p� gr�nsen till h�rdiga h�r d�r jag bor. Jag f�r v�l s� sm�ngingom testa! H�lsningar Maria

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 14-08-2025, 00:40

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier