Grundstammar äpple Alternativ

[Karin i Västergö...]

Från flera olika håll har jag hört att den vanliga äpple-grundstammen A2 inte skulle ge speciellt långlivade träd - typ 40 år eller så. Det låter synd, tycker jag, eftersom jag har en romantisk bild av att mina barnbarnsbarn ska kunna klättra i de äppleträd jag planterar.

Jag fick rådet att plantera vildaplar för att ympa in ätäpplen på, vilket skulle ge mer långlivade träd. Så jag har satt ett par små vildaplar i min trädgård. Dem planerar jag att ympa på när de har etablerat sig bättre (och jag har lärt mig ympa). Har någon testat om det fungerar? Får trädet ett normalt växtsätt för ät-äppleträd?

Somliga säger också att man får mer långlivade träd av att använda egna fröplantor som grundstam. Varför skulle de bli mer långlivade, undrar jag? Även A2 måste väl komma från en fröplanta från början? Eller är A2 utvald för att vara extra tidig av sig?

[KURT]

A2 är utvald för att vara svagväxande, det betyder att trädet inte blir så högt och att det börjar ge frukt fortare (trädet ger frukt istället för att satsa på tillväxt). Dessutom är A2 vald för att vara någorlunda frosttålig och inte har några andra allvarliga problem med sjukdomar.

Om du vill ha ett mera starkväxande träd som har längre livslängd så är det korrekt att välja vildapel eller försågrundstam. Men jag tror inte att det egenligen är så stor skillnad på dessa.

Med frösådda grundstammar (vildapel eller egen frösådd) så kommer trädet att bli högre, det kommer att ta längre tid innan de ger frukt (det kan man delvis påverka genom att böja ner grenar, klippning) men de kommer att få en längre livslängd. Sedan tror jag att 40 år är i underkant för A2 baserade träd, de kan nog klara sig längre än så.

[Åsa, mälardalen ...]

A2 är inte speciellt svagväxande (den är tvärtemot ganska starkväxande )de blir bara något mindre än frögrundstammar. Och det går inte så mycket snabbare att få frukt på den grundstammen (vill man ha snabbare frukt är det grundstammar som ex. MM106 och B9 man ska använda) A2 är en klonstam så den är inte frösådd. Tror också 40år är i underkant de åldersuppgifter som finns är ofta för yrkesodlare och de odlar mycket intensivt och de river bort träden när produktionskurvan brukar sjunka, i hemodling brukar man kunna ha kvar träden längre.

[KURT]

A2 är en klonstam så den är inte frösådd.

A2 förökas genom kloning (för att alla skall vara identiska) men från början har det varit en utvald fröstam.

[Cilla]

Hej Karin!

Om livslängd:
Kortast liv har träd och spaljéer satta på svagväxande grundstammar, 15-25 år
Därefter träd och spaljéer satta på A2, exakt livslängd okänd, Alnarp lovar 40 år men många kan nog leva ett 20-tal år till och kanske mer
Malus Sylvestris tror jag inte kan leva så länge som
träd satta på fröstam. Livslängden är flera hundra år vid rätt skötsel.

Om grundstammar och storlek på träden:
Störst träd ger kärnsådd och A2, inte stor skillnad, 10% större för fröstam säger odlare och arborister
Mindre träd ger vildapeln Malus Sylvestris
Minst träd ger de svagväxande grundstammar som Åsa nämner

Om fruktsättning:
Snabbast frukt ger sorter satta på svagväxande grundstammar där man dessutom spaljerar sorten
Näst snabbast ger sorter satta på svagväxande grundstammar som man låter växa som kronträd
Skillnaden på sorter satta på fröstam eller A2 är inte stor, där spelar beskärning och sorter större roll än underlaget vför hur snabbt frukten kommer

Grundstammen A2 började komma ut i handeln under 1960-talet. Hur långlivade träd satta på den blir vet man inte exakt, men man gissar på 40-60 år. Den grundstammen togs inte fram (av SLU Alnarp) för lång levnad, men för att den gav träden jämn härdighet över hela landet och jämn tillväxt. Jämn tillväxt i början spelar stor roll för trädodlarna, men för oss som tar han om träden efter de tre första åren på plantskolan är ju livslängden rätt viktig, som du skriver. Äpple satt på A2 är definitivt inget träd för barnbarnen, om ens för barnen.

Det är skillnad på vildapel, Malus Sylvestris, och på frösådder, dvs träd som kommer av att man sätter en kärna i marken. Man kan ympa på båda. Malus Sylvestris som grundstam ger ofta mindre träd än om man ympar på frösådder, sk fröstam.

Jag har ympat på alla möjliga äppelträd i olika åldrar. I stort sett finns det ju två sätt:

Antingen börjar man mycket tidigt, redan när grundstammen är så liten att man skär bort allt utom en stump och sätter dit en sort istället. Normalt är att grundstammen lämnas 10 cm ovan mark och att den nya sorten hamnar där. Sorten bildar då stam med krongrenar och så småningom fruktgrenar.

Eller så låter man grundstammen eller morderträdet vad det än vara månde växa upp en bit, och så ympar man i sidogrenar eller i det yttre grenverket. Då kan man sätta dit olika sorter på en gång.

Hur växtsättet blir beror på hur man ympar, hur underlaget ser ut och vilka sorter man använder. Om man låter grundstammen bli rot med liten stump som sticker upp och låter sorten bilda krona ser trädet ut precis som de man köper. Ympar man in skott i ett buskage ser det ut som ett buskage med några grenar som har större frukter (än vildapel t ex).

Fråga gärna mer om det är otydligt!

[Karin i Västergö...]

Aha!
Det var jätteintressant att höra lite mer om A2:s egenskaper.

Jag har bara försökt en gång att ympa (ungefär 6 st ympar) och ingen av ymparna överlevde. Då insåg jag att jag inte är så väldigt driven på det här med ympning...
Därför vågar jag inte satsa på att kapa hela vildapelplantan och ympa direkt strax över mark. Utan min plan är att försöka ympa på en del av grenarna, och när jag ser vilka ympar som tagit sig skulle jag kunna beskära bort de andra.
På det viset tänkte jag att jag skulle kunna få ett träd med vildapelrot och ätäpplegrenar. Kan det fungera tro? Om jag förstod beskrivningen rätt växer ätäppleymparna ut med vanligt ätäpple-växtsätt från det stället de är ympade?

[Karin i Västergö...]

Jag glömde fråga: Jag förstår nog fortfarande inte varför det skulle vara sannorlikt att min egen frösådd skulle bli mer långlivad än tex A2? A2 är väl inte utvald för att vara ovanligt KORTLIVAD? Varför tror man att dess livslängd inte skulle vara längre än sisådär 60 år?

Om jag försöker fröså grundstammar: Ska jag helst välja kärnor från träd i kärva klimat då? Förmodar att Golden Delicious inte kan ge så stark härdighet i arv?

[Cilla]

Ja, det växer ut som om de satt på en gren av sig själv. Men hur det blir gentemot underlaget beror på vad underlaget är - Malus Sylvestris eller frösådder av kulturapel?

Om det är Malus Sylvestris kan hända att tillväxten på de du ympar in blir lite mindre, eller att de växer ut och ger rätt tunga frukter som Sylvestrisen tycker är inte tungt.

det brukar rätta till sig. träd vill läka samman vill ympar och de brukar växa i förhållande till vad som är smart, dvs inte tung gren på en som är liten mm.

Testa på, och läs lite mer om ympning så klarar sig dina ympar bättre:
http://members01.chello.se/haquinus.rex/ http://www.funboplantskola.se/ympning.html
http://www.odla.nu/artiklar/forokarens_dagbok2.shtml

Två böcker är "biblar" för ympning och beskärning:

Nya Beskärningsboken, Vollbrecht/Alm
http://www.adlibris.se/shop/product.asp?is...GJSF62LUEG3BUKB

och

Anton Nilsson - Ympning av fruktträd (1992) ICA Bokförslag, ISBN: 91-534-1460-8

[Cilla]

Varför frösådder klarar sig bättre i längden än A2 är ungefär som i rosvärlden... Underlagen är inte framtagna för att de ska hålla sorten i många hundra år. Frösådder är unika, har olika egenskaper, men erfarenheten visar att många frösådder som klarar sig gör det i över hundra år.

Ska du sätta äppelfrön i backen för att få fram bra grundstammar är det bäst att välja kärnor från äpplen du har i närheten. Det kan gå att få Nya Zeeländska och amerikanska kärnor att gro, men härdigheten blir oviss.

[Jan af Lisö]

Det finns plantskolor som säljer äpplen på fröstammar, främst för kallare klimat, då fröstammar klarar kylan bättre.

Blomkvists plantskola säljer äppelträd på Antonovka som grundstam. Jag tror inte de har sorter som växer bara i varmare klimatzon, men många av deras sorter är ju ändå goda äpplen även i S Sverige, t.ex Säfstaholm, melba, Oranie, TB, Åkerö.

http://www.blomqvistplantskola.com/svenska...ka/indexsve.htm

Jag har för mig att de säljer träd "på postorder".

[Karin i Västergö...]

Kul att du nämner Blomkvists, Jan. Jag köpte faktiskt ett äppleträd från dem på postorder i somras: Röd Höstkalvill, en udda sort med knallröda äpplen som jag tyckte såg så häftig ut i Görel Näslunds bok. Jag blev jätteglad när jag upptäckte att den gick att beställa från Blomkvists, för jag hade letat i ett par år efter den äpplesorten. Trädet var mycket riktigt ympat på Antonovka. Vet någon vad Antonovka ger för egenskaper till äppleträdet?

Tack också för länktipsen om ympning, Cilla. Jag ska kolla och testa. Jag är jätteimponerad över de engagerade svaren jag har fått här!!

[Åsa, mälardalen ...]

Antonovka grundstam brukar ofta förökas genom sådd alltså man har tagit frön från Antonovka som man sått så egentligen borde man nog inte bara kalla dem för Antonovka för det blir troligtvis inte Antonovka på de grundstammarna ifall man låter dem växa upp utan att ympa på dem. Det ska dock även finnas klonstammar med ursprung från sorten Antonovka. Antonovkagrundstammar brukar vara mycket härdiga (+ sägs göra sorter som ympas på dem något härdigare) och de brukar sägas ge ganska långlivade träd.

I finland använder man ibland även Y.P som är en selektion av Malus baccata som grundstam även den är mycket härdig och brukar ge bra produktivitet hos träden tyvärr ska den vara lite mer skorvmottaglig.

[Cilla]

Håller med att Antonovka frösgrundstam borde kallas just så, medan den klonade varianten ju är ren Antonovka (fast med en annan förälder i tidigare generation, vill säga...) ;-)

Oavsett detta är det bra om man vid kärnsådd som man vill ha som grundstam väljer kärnor från äppelträd som ser friska och bra ut.

En annan sak är att jag propagerar för att man alltid ska se till att äppel- och päronkärnor hamnar på eller i marken någonstans. Oavsett sort. Inga skrott i papperskorgarna! är min devis.

Det är fantastiskt att se längs tåg, vägar och tunnelbanor - där växer många vilda fruktträd och -buskar. De får stor betydelse för pollinering, fågel- och insektsliv - förutom att de är gudomligt vackra att se på.

[KURT]

Övehuvudtaget bör man ju plantera fler träd. Har man inte plats på sin egen tomt så kanske man kan hitta en allmänning, tex på väg till jobbet. Så kan sedan varje morgon se "sitt" träd växa. Och gärna träd som fåglar och andra djur har nytta av.

[Karin i Västergö...]

Jättekul att höra att mitt lilla Antonovka-ympade träd borde ha goda framtidsutsikter. Inspirerande också det där med frösådder. Det kanske vore ett framtidsprojekt: att starta en egen liten fröträdsodling nånstans i trädgården. Jag ska fundera på lämpliga platser. Är små äppleplantor kinkiga när det gäller solsken, vattning, jordmån och sånt?

[Cilla]

Busplantering, mer av sånt ja! Denna helg är suverän för sådant.

För någon vecka sedan gjorde jag en riktigt busig plantering. Inte kärnsådd utan ett plantträd, ganska stor rosenapel Malus Floribunda. Heltrist liten allmänning i en förort till Stockholm - gräsmatta, buske, tunnelbana, parkering.

Denna lilla plätt är utsikten från mina vänners lägenhet och en hel del andra som bor runt omkring. I vår kommer hela gräsplätten lysa av vårblommor och trädet gå i blom.

Om jag ringde kommunen innan för att kolla om det var OK? Nej, men parkchefen dagen därpå. Han skrattade, sade att jag är tokig, och ser fram emot våren.


Rosenapeln florinunda

[Cilla]

Jag ska fundera på lämpliga platser. Är små äppleplantor kinkiga när det gäller solsken, vattning, jordmån och sånt?

Nejdå, inte känsliga alls. Man kan lägga ned jobb för att få många kärnor att ta sig, men man kan också bara gräva lite grand i något hörn i trädgården och stoppa ned så många kärnor som man har.

Lämplig plats är en som inte har full sol, helt OK för äppelsådder att gro i ganska skuggiga lägen under och brevid buskar, i hörn, strax intill staket mm. Skuggiga lägen är heller inte så torra, det tycker de inte om. Jag har satt i alla möjliga jordar - sätter man många gror några på alla jordar utom de torra.

Om du hittar kärnor som är värdefulla för dig och som du vill ha "garanterad" grodd på - använd såjord, t ex i krukor som du gräver ned på halvskuggig plats i trädgården, vattna och vinterskydda. Pyssla i vår och börja gödsla när det spirat upp med fler än de första bladen. Håll vattnat.

När de spirat upp en bit flyttar man till riktigt bra ställe, och efter ett par år brukar man kunna ympa dem.

[Cilla]

Fick en fråga i ett rosforum från Kajsa, som jag besvarar här

Cilla
Det var en ruskig läsning, en fråga. Du skriver köp E- träd vilket vi gjort, är äpple träden med E-status har dom också A 2 som grundstam, men är virusrensade??? Har sedan övriga fruktträd plommon päron osv liknande grundstammar, en för varje sort?? Så här har man väl gjort för dom ska få sälja nya träd hela tiden? Inga blir 100 år.

Plommon och körsbär blir sällan gamla oavsett vilken grundstam de är satta på, 50 år är en hög ålder för dem. Päron ställs oftast på grundstammar som gör att de lever länge.

Det är med äpple man måste tänka till om livslängden, och med alla svagväxande grundstammar på andra fruktträd.

Det finns många fler olika slags grundstammar för äpplen.
E-märkta äppelträd som man köper direkt i handeln brukar oftast ha A2 grundstam. Både grundstammen och ympmaterialet (sorten) är rensade. Livslängden på ett sådant träd känner vi inte till, men säkert blir det längre än ett icke virusrensat, dock inte så lång som om trädet stod på fröstam.

Med E-kontrollen följer också annat, som att de pysslas om lite mer i början. De har också mer sällan skador och sjukdomar som man ser på andra äppelträd. de äldsta E-märkta träden jag känner är inte gamla, men de har hittills behålligt försprånget från de träd som inte var E-märkta.

[gammelnalle]

En annan sak är att jag propagerar för att man alltid ska se till att äppel- och päronkärnor hamnar på eller i marken någonstans. Oavsett sort. Inga skrott i papperskorgarna! är min devis.  :P

Det är fantastiskt att se längs tåg, vägar och tunnelbanor - där växer många vilda fruktträd och -buskar. De får stor betydelse för pollinering, fågel- och insektsliv - förutom att de är gudomligt vackra att se på.

NU är jag ... ja jag vet inte vad... fasinerad? förvånad? såld? ....


VAR kan jag läsa mer om allt detta. KAN man verkligen så vanliga kärnor och RÄKNA med att så småningom få härdiga sorter (efter ympning) ???

NÄR/VAR/HUR skall jag trycka i mina kärnor i jorden...?
kan jag börja nu i höst/vinter?
Hela skrabborna eller kärnvis?


förlåt om mina frågor är alldeles för simpla för er men ni kanske kan hänvisa till något bra lästips för oss totalnoviser, på nätet eller böcker.


Jag har förvisso äppelträd och sorter så jag "klarar" mig , men förhopppningsvis kommer det folk efter mig.....


TACK för all inspiration man får här på odla.nu

[Cilla]

Hej Gammelnalle,
Jag tror inte du behöver läsa mer om detta, äppelfrön/kärnor är inga komplicerade sådder!

När var hur ska man trycka ned dem i jorden:
När: Från det att äpplena mognar till dess att de sista frusit. Eller så spar du i en ask och trycker ned dem på våren.
Var: I skuggiga lägen/lägen osm inte torkar ut, inte för gödslad jord, eller som vanliga sådder i såjord och kruka.
Hur: Högst grobarhet får du om du pillar ut dem och låter dem torka. Går bra i ficka och plånbok också om ingen liten tändstisksask finns till hands. Torkningen tar bara någon halv dag, men kärnorna kan ligga rätt länge utan att förstöras (nästan lika länge som tomatfrön är min erfarfenhet, dvs årvis). 1 cm ned i marken räcker.

Nödvarianten är när man sitter på tåget/i bilen och inte kan pilla ut kärnorna. Då slänger man skrottarna i vägkanten på något ställe man tror att de kan gro, så långt ut från väg och räls som möjligt förstås. Djur äter skrottarna och lämnar förhoppningsvis kärnorna, som torkar, täcks av löv och gräs, trampas ned av ett djur - och gror.

Titta på områden intill järnvägar, stationsområden som har vildare partier ett äppelkast från väntkurerna, och framför allt på områden i skogar längs promenadstigarna. Där står guldglänsande lite slingriga stammar med grenar som har lite trubbiga tornar.

Detta är ofta frösådder av äpple.

Dessa kan man antingen njuta av som de är, eller tjoppa av och ympa in en kultursort på. Träden får en levnadskraft utan like, och blir bättre än de man köper i handeln.