Det mesta i Mentha-släktet är användbart till te. Där finns bl.a. pepparmynta (Mentha x piperita), grönmynta (Mentha spicata), gråmynta (Mentha longifolia), äppelmynta, krusmynta... Alla dessa har latinskt namn som börjar på Mentha.
Andra arter med "mynta" i det svenska namnet, som t.ex. kungsmynta (Origanum vulgare, även känd som oregano), kattmynta (Nepeta cataria) och temynta (Monarda didyma) är inte "äkta" myntor och smakar inte nödvändigtvis mint. Jag köpte nyligen något som heter drakmynta (Physostegia virginiana), som inte har någon doft alls. Jag tror inte ens att den är ätlig, jag köpte den som prydnadsväxt.
Till te föredrar jag faktiskt gråmynta. Den har en mjukare smak än pepparmynta och grönmynta. Grönmyntan (spearmint) är den man använder till te i Nordafrika, och pepparmynta är den som har starkast/friskast mintsmak. Äppelmynta har en lätt doft av äpple, men jag tyckte att den hade en otrevlig bismak.
--------------------
|