Katthatande grannar..., nu har det hänt Alternativ

[Saiai]

Att folk stör sig på utekatter har man ju hört talas om, men jag har inte råkat ut för det förut, tills nu....
Mina röda tvillingar fick skulden för en vecka sedan för att granntantens döttrars kaninunge blivit biten. Förskräckt går jag dit upp för att se hur det var med den, och undrade samtidigt hur de kunde fått tag på den. Ena örat hängde och det såg ut som skinnet på det hade skalats av. Jag försökte vara tillmötesgående och förstående, tyckte det var väldigt tråkigt samtidigt som jag undrade hur katterna kunde komma åt den inne i buren. Då får jag en föreläsning om att mina katter minsann var mer i hennes trädgård är hemma hos oss (konstigt med tanke på att de nästan alltid är hemma när jag är det) vilket ju iofs är förståeligt eftersom dom har levande underhållning i form av kaniner... Sen hade kaninungarna fått komma ut i en rasthage, som består av ett halvmeterhögt staket utan tak, för att få springa i gräset. Där hade en av mina elaka katter hoppat över och in till kaninerna och bitit ungen i örat... Hemskt! Hur kan man utsätta sina älskade kaniner för en sån risk? Trodde hon på fullt allvar att katterna skulle stå snällt utanför och kolla när de lätt kunde hoppa över......? Jag gjorde ett nytt försök att hjälpa till, erbjöd mig att betala ev. veterinärkostnad för kaninen men det verkade inte intressant eftersom det säkert inte gick att göra nåt... Sen sa jag försiktigt att det kanske var bäst att bygga in buren och sätta tak på så att de var säkra för katterna, men fick till svar att SÅ kan man ju inte hålla på...! Och stå och vakta kaninerna när de var ute var ju inte roligt....! Men vad vill du jag ska göra då, frågade jag. Hon svarade att jag får väl hålla katterna inne...! Nej, jag kan inte hålla dom inne. Dom är utekatter och kommer inte gå med på det svarade jag. Jag såg för min inre syn hur familjen skulle vara sömnlös flera veckor i rad med katterna skrikande vid dörren, och hur vi aldrig skulle kunna ha dörrarna öppna, och sen att övertala alla familjemedlemmarna och deras kompisar att inte släppa ut dom när de ska gå ut och in.... Vet ni vad tanten svarade då...? Men då får ni väl avliva dom.......!!!
Med gråten i halsen gick jag bara därifrån, väl hemma förkunnade jag för yngsta dottern att vi måste avliva katterna för att grannen inte kunde bygga en ordenlig bur åt dom. Hon började oxå gråta.... Nä, då får vi hålla dom inne, sa jag bestämt, och satte upp lappar på alla dörrar ut- och invändigt, köpte nya halsband åt katterna istället för dom som plötsligt nyss hade ramlat av på båda, ifall de skulle smita ut och "nån" skulle ta dom för vildkatter som var fritt fram att döda.... tom köpte jag en sele ifall nån av katterna skulle vilja komma ut i gräset.....
Resten av den dagen och helgen gick jag med flytt- och självmordstankar, höll på att få ett allvarligt sammanbrott.... Hela helgen blev förstörd, jag glodde ilsket på katterna som ställt till det och funderade på när jag skulle ringa veterinären.....när jag blir arg tänker jag inte klart....jag var riktigt otrevlig mot katterna i två dagar och de såg mycket olyckliga ut... man kan ju inte kela med katter som man ska ta livet av......
Men sen började jag prata med olika människor, för att få ur mig ilskan och sorgen (dels beroende på en skadad kanin), och blev nästan utskälld för att jag tog åt mig det där som tanten sagt. Inte fick jag avliva katterna, jag skulle bara strunta i henne...... Lätt att säga för dom som inte bor närmast granne med henne.... Säga åt henne att bygga nät över buren (vilket jag ju gjort) och glömma alltihop.... Nej, det kan jag inte......
Nämnas bör, att flera andra grannar har kaniner, och från dem har jag inte hört nåt. När jag påpekade att det kanske inte är bara våra katter som stryker runt kaninerna svarade en av döttrarna att de sett andra där oxå... Men det hörde hon nog inte. Om jag tog bort mina katter, skulle alla andra grannar få göra sig av med sina oxå...? Och alla skator och rovfåglar och rävar som kanske kommer, råttorna som vågar sig fram när inte mina katter är där.....
Jag säger inte att våra katter har rätt att skada grannens kaniner, men om man har bytesdjur som husdjur, har man inget intresse då av att skydda dom från angrepp med att skaffa ordentlig inhägnad...?
Kaninungen är nu avlivad och veterinärräkningen ligger på mitt telefonbord (var inte hemma när hon kom med den som tur var, nu var det helt plötsligt intressant att anta mitt erbjudande. ). Att betala den är väl det minsta jag kan göra, det säger jag inget om. När vår gammelkatt blev påkörd och fick avlivas hade killen som körde sagt att han kunde betala räkningen, men jag brydde mig inte om att skicka den till honom. Den gick på nästan tusen spänn, men man kan ju inte rå för att man kör på en gammal stendöv katt. Jag är väldigt lessen för att det inte gick att rädda kaninen. Det verkar nu som om någon sagt samma sak till henne som jag fått höra om den där buren, att det måste va tak över. Katterna går ute som vanligt och jag hoppas att det inte blir mer bråk, men jag vet inte om jag orkar prata med varken henne eller hennes barn igen....
Mina katter löper stor risk varje gång de är ute att bli påkörda eller skadade av andra djur, men det får jag stå ut med om jag vill att de ska ha ett lyckligt liv, det har de själva valt.

Tack för att jag fick skriva av mig....
Alla ni som hatar utekatter kan oxå få skriva av sig......

[Ophelia]

Ring och fråga en jurist. Det är det lättaste för att få larhet i vad du har för skyldig- och rättigheter. Förvisso lär det kosta en slant men det verkar ju vara lindrigt jämfört vad du upplever fått utstå.

Tråkigt med det som hänt. Kan dock tycka att det inte är så smart att tala om för sitt eget barn att ni var tvungna att avliva katterna för att grannarna inte kunde bygga en ordentligt bur. Sedan tycker jag att DU som vuxen kanske ska bete dig vuxet mot hennes barn för det är aldrig barns fel att vuxna tjafsar.

Historien är nog tragisk för alla parter. De som ändå lär få lida mest är barnen. Spring inte runt och fråga grannarna för du lär bara få höra olika "tyckeversioner" utan se till att få reda på vad lagen säger. Därefter kan du handla.

P.S Jag tycker personligen att katter ska vara ute om de så önskar.

[Saiai]

på hur sätt var jag otrevlig mot hennes barn....?

[ingmet]

Katter är ett gissel när man är trädgårdsfantast - och inte har katt själv - men alla grannar har runt omkring. Min trädgård används som toalett och fightingarena för katterna.. Ibland lånar jag en hund som får jaga katterna och då verkar de hålla sig borta ett tag. Vanligast är dock att det är jag som jagar katterna. På andra sidan vägen har jag dock en hundgranne.. Hunden är "instängd" med staket och håller sig där - men tyvärr så skäller den så fort den kommer ut.. skallen låter som att den är rädd.. den väcker oss på morgonen och skäller oss till sömns på kvällen. Med facit i hand är det faktiskt hunden som irriterar mer än katterna.. Jag resonerar dock att jag valt att bo i ett villasamhälle - då får man tåla lite.. är det inte katter, så är det hundar.. eller grannarnas gräsklippare.. eller tonåringar som racar med Eu-moppar.. tja.. om man orkar kan man leta efter mycket som irriterar.. MEN.. jag väljer att se glatt på livet.. och inte haka upp mig.. Hade jag haft kanin hade jag haft tak på buren.. inte för katternas skull ..utan snarare för rovdjur och rovfåglar..

[Ophelia]

men jag vet inte om jag orkar prata med varken henne eller hennes barn igen....

Jag skrev inte att du var otrevlig. Bara att du inte skulle vara otrevlig. Det direkta lidandet har ju hennes barn fått uppleva i o m avlivandet av kaninungen.

Jag tycker givetvis att ett tak på en kaninbur är självklart En kanin seglar elegant över ganska höga staket om de så vill. Skulle man bygga höjd på staketet för att undvika rymningar så kan man lika gärna sätta tak, lättast så.

[Saiai]

...och det var inte grannarna jag frågade....jag skrev ut och läste vad lagen säger om katthållning innan jag pratade med nån, det var därför jag tog på mig skulden för att jag inte höll ordning på katterna....
Vad jag är mest upprörd över är att hon i princip "serverade" kaninungarna för katterna, och sen klaga över att de tar för sig, nästan som hon ville ha en anledning till att jag skulle ta bort dom...... Jag har troligen ingen skyldighet att betala veterinärräkningen men jag lovade...
jag sa till min dotter exakt vad grannen sagt, varför skulle jag undanhålla henne det...? Och hur beter man sig vuxet, är det att gå till motattack och argumentera istället för att bli ledsen och gå därifrån. Sorry, men jag funkar inte så när mina pälsklingar hotas till livet....jag fick antagligen en chock.... det var inget tjafs mellan oss i barnens närvaro, jag visade ärlig och uppriktig medkänsla med dom, och försökte trösta dom. Men såklart gjorde jag fel med alltihop, skulle väl ha sagt att självklart tar jag bort katterna så ni kan ha era kaniner lösa på gräsmattan. Hade det varit en pitbullterrier (vilket jag aldrig skulle skaffa) så hade den varit död nu.

[Saiai]

men jag vet inte om jag orkar prata med varken henne eller hennes barn igen....

Jag skrev inte att du var otrevlig. Bara att du inte skulle vara otrevlig. Det direkta lidandet har ju hennes barn fått uppleva i o m avlivandet av kaninungen.

Jag tycker givetvis att ett tak på en kaninbur är självklart En kanin seglar elegant över ganska höga staket om de så vill. Skulle man bygga höjd på staketet för att undvika rymningar så kan man lika gärna sätta tak, lättast så.

ok...jag tänker inte vara otrevlig mot dom, jag borde prata med dom och förklara hur ledsen jag är för kaninen.....men jag vet inte om jag orkar för då kommer säkert avlivningen av katterna på tal, det var så jag menade.... Har inte sett barnen sen jag fick reda på det...

[Ophelia]

...och det var inte grannarna jag frågade....jag skrev ut och läste vad lagen säger om katthållning innan jag pratade med nån, det var därför jag tog på mig skulden för att jag inte höll ordning på katterna....
Vad jag är mest upprörd över är att hon i princip "serverade" kaninungarna för katterna, och sen klaga över att de tar för sig, nästan som hon ville ha en anledning till att jag skulle ta bort dom...... Jag har troligen ingen skyldighet att betala veterinärräkningen men jag lovade...
jag sa till min dotter exakt vad grannen sagt, varför skulle jag undanhålla henne det...? Och hur beter man sig vuxet, är det att gå till motattack och argumentera istället för att bli ledsen och gå därifrån. Sorry, men jag funkar inte så när mina pälsklingar hotas till livet....jag fick antagligen en chock.... det var inget tjafs mellan oss i barnens närvaro, jag visade ärlig och uppriktig medkänsla med dom, och försökte trösta dom. Men såklart gjorde jag fel med alltihop, skulle väl ha sagt att självklart tar jag bort katterna så ni kan ha era kaniner lösa på gräsmattan. Hade det varit en pitbullterrier (vilket jag aldrig skulle skaffa) så hade den varit död nu.

.....och förmodligen är du fortfarande i någon slags chock antar jag.

[Saiai]

ja.....man väntar sig kanske inte ett sånt bemötande när man försöker be om ursäkt och hjälpa till.......
Synd om barnen som äntligen fått skaffa husdjur efter så många år. Barn behöver växa upp med djur...... Vet själv när jag var liten och råttorna i lagårn bet ihjäl kycklingarna, det var hemskt.....! Eller när katten blev ihjälkörd på landsvägen...
Det här kanske var kanske deras första riktiga sorg över ett husdjurs död.
Råttan som tog kycklingarna slog jag ihjäl, men jag ångrade mig sen... Hoppas katterna får leva.....

[Reserv]

ja.....man väntar sig kanske inte ett sånt bemötande när man försöker be om ursäkt och hjälpa till.......
Synd om barnen som äntligen fått skaffa husdjur efter så många år. Barn behöver växa upp med djur...... Vet själv när jag var liten och råttorna i lagårn bet ihjäl kycklingarna, det var hemskt.....! Eller när katten blev ihjälkörd på landsvägen...
Det här kanske var kanske deras första riktiga sorg över ett husdjurs död.
Råttan som tog kycklingarna slog jag ihjäl, men jag ångrade mig sen... Hoppas katterna får leva.....

Klart katterna får leva, skit i surgrannen, hon är bara elak för att hon känner sig skyldig som inte fixat en ordentlig bur åt kaninerna. Låt henne sitta med sin skuld både för avlivningen och för att va´orsak till att det vart som det vart, du är inte skyldig att betala henne nånting, såvida din katt inte hade hennes kanin i munnen och dom sett på när hon gnagde på örat. Det är sånt som händer om man bor för nära grannar, och alla parter vet med sig att man inte bara ska behöva leva med sina egna husdjur, man får grannarnas katter på besök, störs av skällande hundar och får ta del av både trevliga och otrevliga grannar. Tacka vet jag landet där man nästan inte ser till närmsta granne, inte en jäkel som behöver bli störd.

[Ophelia]

ja.....man väntar sig kanske inte ett sånt bemötande när man försöker be om ursäkt och hjälpa till.......

Av vuxna kan man förvänta sig vad som helst. Eller hur?

Hon hade säkert fullt upp med att trösta sina barn. Om du tog så illa vid dig så kanske det kan ge en hint om hur det har upplevts i hennes familj. Du får nog helt enkelt skaffa dig ork om du ska prata med hennes barn om hur ledsen du är. Du kanske ska ta och vänta ett tag så du själv är i någorlunda balans.

[Inga från Närke]

Jag har också igår lördag varit inne hos min granne och läst lite för dem om deras kattunge som jag har bilder på i albumet.
I en hel vecka har han legat på vår altan och sovit hela nätterna och eftersom vi har allergi i familjen så tollererar jag inte detta.
Svaret jag fick var att han vill ju inte vara inne, bara jamar och vill ut och väcker då vår pojke (ca 1 år) så vad ska vi göra?
Jag sa då att det kan jag ju inte göra något åt men på vår altan ska den inte sova i alla fall och håra ner stolsdynorna m.m.
Tycker ni kan gå och kolla om han finns där och sedan göra iordning en låda med någon slags dyna på er egen veranda och visa att han skall sova där då.
Vet inte om jag var hård men jag tycker även synd om kattungen som är ca 7-8 mån. nu. De ska inte vara ute hela dagarna och nätterna tycker jag om man inte bor på landet.

[Fenja]

Jag har också igår lördag varit inne hos min granne och läst lite för dem om deras kattunge som jag har bilder på i albumet.
I en hel vecka har han legat på vår altan och sovit hela nätterna och eftersom vi har allergi i familjen så tollererar jag inte detta.
Svaret jag fick var att han vill ju inte vara inne, bara jamar och vill ut och väcker då vår pojke (ca 1 år) så vad ska vi göra?
Jag sa då att det kan jag ju inte göra något åt men på vår altan ska den inte sova i alla fall och håra ner stolsdynorna m.m.
Tycker ni kan gå och kolla om han finns där och sedan göra iordning en låda med någon slags dyna på er egen veranda och visa att han skall sova där då.
Vet inte om jag var hård men jag tycker även synd om kattungen som är ca 7-8 mån. nu. De ska inte vara ute hela dagarna och nätterna tycker jag om man inte bor på landet.

Jag har just diskuterat något liknande med min granne, nu sover mina katter inne så de var inte skyldiga denna gång... Om det varit en massa skator som skitit och tappat fjädrar på dina stolsdynor, som det för övrigt är helt fritt att ta med sig in eller lämna ute... skulle du ha vänt dig till luftfartsverket eller markägaren då och bett dem att ta reda på sina flygfän? Vem klagar man på när rådjuren ätit upp halva trädgården? Katter är ett frigående djur på samma sätt som de är som lagstiftningen är idag.

I slutändan så blir det ditt problem som lagstiftningen ser ut idag. Du får SKRÄMMA katten, spruta, hälla vatten, klappa i händerna, slamra med metallplåtar, spruta "kattväck", strö ut chilipeppar, skrika argt eller vad du nu föredrar. Vad som helst som INTE skadar katten.
Lokala och kommunala regler kan stiftas och antas i tätbebyggda områden eller bostadsrättsföreningar och så. Men i princip så gäller det prejudikat från kammarrätten som säger att: Kattägare äger EJ ansvar för skada eller besvär som katt orskakar vid utevistelse.
Den dag det prejudiceras annorstädes tar jag mina katter och emigrerar!!
Mvh
Fenja

[amaira]

Nu har jag inte läst allting - hinner inte nu. (men svara hinner jag )

Lite tankar bara:

Självklart blir De lika chockade och ledsna över sina kaniners öde, som du blir över dina katters öde.

Det är svårt att ha djur - när grannarnas djur kommer in på ens egen tomt och förstör allt. Detär svårt at tinte bli arg då också.

Utekatter kan man inte stänga in till innekatter, nej, instämmer. Inte heller ska man väl behöva avliva friska djur.

Det måste väl finnas andra lösningar, som INTE är att det är fritt fram för katterna att använda grannens tomt och husdjur som "fria leksaker", även om det är tillåtet i lagen?

Varför ska GRANNEN vara den som behöver FÖRSVARA sin egendom (och älskade husdjur) från ANDRAS älskade husdjur?

Kanske svårt att förstå för en del, man jag älskar katter också, men anser ÄNDÅ att det borde finnas något som heter "ägar-ansvar" även när det gäller katter.
Har svårt för att se att "ansvaret" ska ligga på ANDRA... för att "skydda sig".

Är det totalt omöjligt att inhägna tomten? Som man får göra om man har hundar, om man inte tar sina dagliga promenader med dem.
Ni kanske vill ha katter i framtiden också? Det kanske är en lösning som lättar även på sikt?

Eller omplacering av katterna, istället för avlivning. Kanske tills ni har funnit en lösning på hur ni kan ha katt, utan att grannarna behöver bli lidande av det?

Jag vet, jag har inget stöd av lagen i det här jag skriver. Tids nog kommer jag att få det, även om det kanske är många år kvar dit.
Tills vidare kan du ju strunta i "granntanten" - och låta det vara deras sak att inte kunna ha sina kaniner.


Jo, hur katter kommer åt kaniner genom nätet? Genom att kaninerna är för nära nätet! Jag har själv sett ordentligt katt-skadade kaniner, som vi fick avliva, p.g.a. katters vassa klor. Detär inte roligt det heller. en kanin kan vara lika älskad som en katt.

Ja, nu skrev jag långt. Det är ju ett ämne som berör mig.
Faktiskt så förstår jag, OCKSÅ, er sorg och vanmakt när det blir såhär,både er, och era grannars...

Hoppas ni alla finner någon bra lösning...

[*Felix matte*]

Mitt minne är kort men jag vet att jag här på forum har sett minst två medlemmar ha fina uterum för katter.. nätade och med tak.
Kanske något för dem som vet om att katterna "stör" grannar.

[Gertie]

Är det verkligen riktigt att man inte ansvarar för vad ens katter ställer till med?

Mina katter har en rastgård i anslutning till ett uterum, som de går ut och in i
som de vill.
Ingen osämja med grannar och ingen oro över vad som händer med katter
som springer vind för våg.
Medellivslängden för en okastrerad utekatt är 2 år.

Jag anser att man ska få ha det som man vill på sin egen tomt.
Vill man ha kaninburar utan tak, ska man ha det, utan att riskera att grannens
katter skadar kaninerna.


Djurvän

[Latmask]

Jag instämmer med Amaira. Mina egna katter är utekatter, men jag kollade med alla grannar först om de tyckte det var ok. Har även bett dem prata med mig om det uppstår problem. Eftersom det är mina katter så ska jag se till att de inte ställer till med problem för andra, så tycker jag oavsett vad lagen säger.

Skulle det uppstå problem och det inte går att lösa på annat sätt än att mina katter inte får springa lösa så skulle jag bygga en ännu större inhägnad än nattinhägnaden vi har.

Först och främst för katternas skull, men också för grannarnas skull. Jag är för rädd om mina katter för att låta dem springa lösa bland grannar som irriterar sig på dem.

[Latmask]

Gertie: Jag vill bara förtydliga att det du hänvisar till gäller okastrerade utekatter dit även hemlösingar räknas... där är medellivslängden två år.

Alltså en stor skillnad mot utekatter som har ett hem, får mat och är omhändertagna.

[Reserv]

Det bör väl va´bra mycket enklare och billigare för en kaninägare att inhängna kaninburen och sätta tak över än för kattägarna att inhängna ett helt område som tomten? Kaninerna har knappast bara katter som risk, skatorna är ett djävulstyg även emot katterna, dom tar gärna och demolerar en kanin om dom får chansen. Själv tycker jag att man visat största bristen själv genom att lämna en kaninunge i en "öppen" bur, det är kaninägaren som ligger till skuld själv här, ingen annan. Sen vad det gäller nerhårade stolsdynor, om man nu är så allergisk så har man väl sån självbevarelsedrift att man har vett nog att ta in dynorna när man går in själv Jag har aldrig dynorna ute om inte jag själv eller nån annan i familjen är det, men det är p.g.a. att det stryker omkring okastrerade hankatter som markerar allt dom kommer åt. Man får juh först och främst se till att man själv gjort det man kan för att inte irritera sig på andras djur, som att kaninägaren kunde satt tak på buren för att inte irritera sig på katterna som vill "leka" med kaninerna/bytet.

[Anki på Öland]

Tror jag skall riva staketet runt min tomt så hundarna får ströva som dom nomadhundar från Tibet dom egentligen är, och så får väl grannarna skylla sig själva att dom har kaninburar som inte är förankrade och höns som är frigående och får som man kan komma in i hagarna till och jaga......... eller??? är det nån skillnad???
Anki