Ja,det är förunderligt att allt ordnar sig till slut

Trodde att julaftonsamkvämet skulle bli dystert..... fick äka och trösta och peppa ett gråtande tonårsbarnbarn, som kände sig vilsen i livet i går kväll.... kändes bra för oss båda efteråt .....
F.m. idag ringde nästa tonårsbarnbarn, storgrät av anledningar som jag inte vill gå in på här, men det är så sorgset att man inte kan svänga trollspöet och hjälpa, för det kan man inte

Bara säga att vi finns för dej närhelst du vill, vi älskar dej och glöm inte att du är värdefull ......
Jomen, då när vi i dag sammanstrålade, släkt och vänner hade det innan, pratats och de akutaste problem lösts......
Så det blev en väldans trevlig julafton, med mänga skratt och kramar

Så kanske, när man förväntar sig det värsta, kan det bli det bästa