Nu har jag ringt och propsat.
I första läget så fanns det inga läkartider.
Jag berättade att jag gick till affären och köpte apelsinjuice förskpressad och banan och mår lite bättre efter det vilket indikerar att jag har kaliumbrist.
Att dataskärmen är så suddig att jag började leta efter mina glasögon som redan satt på näsan. Att symtomen förvärras efter fjorton dagar och bara blivit värre.
Att jag känner en liten förbättring en timme efter intag av apelsinjuice men att jag mår skit. Att jag i morse hade vilopuls 70 men oregelbunden puls. Att den visserligen är jämn igen eller nästan jämn.
Ja men då var det inte så farligt blev svaret.
Jag tyckte då att de skulle kunna få nåogn läkare att ta prover som var klara till telefonsamtalet på tisdag så att jag kunde få något svar redan då.
Mehej, det gick inte.
Då skrek jag i telefon att jag måste ju för h******e kunna jobba och jag har haft svårt för det i fjorton dagar nu. Ska jag vänta fem dagar på ett telefonsamtal, ta prover, vänta tre dagar till på ett nytt telefonsamtal eller eventuellt få en läkartid om en till tre veckor. Då hinner ju för farao firman gå omkull.
Då fick jag en läkartid klockan ett.