Victoria och Opal är extremerna i plommonvärlden. Gallrar man inte kommer närapå alltid monilian (skrumpfrukten, svampen som ser ut som ett vitt mögel) eller så knäcks grenarna. Många andra sorter klarar att ha frukt som ligger något emot varandra, och har inte så mycket att grenarna fläks.
Jag har aldrig behövt gallra så mycket som 80%, men om man har ett rikbärande plommonträd som man inte vill stötta grenarna på och som år efter år haft all frukt förstörd av monilia så kanske man någon gång kan komma att gallra så mycket. Reducerar man svampsporerna av monilian ett år (och inte alla grannar har) kan man tillåta sig att ha lite tätare frukt året därpå.