Blev så förbannad men också ledsen när jag läste artikeln... svor ve och förbannelse över dem som tagit beslutet att skilja dem åt.
I Sverige tycks man mer gå efter principer och pengar än att ha lite empati och sätta sig in i hur de "drabbade" tänker, känner och mår.
Det är sååå fel och jag känner mig maktlös... vet bara att jag är lika rädd som såååå många i vårt land... rädd att bli gammal och vårdberoende...
utlämnad till politikers och tjänstemäns godtycke om vad de anser mig vara värd att satsa på.
Mår illa så jag nästan kräks när jag tänker på det.