Till bilars underreden är det väl sällan trätjära man använder, snarare stenkolsprodukter eller helt syntetiska guckor.
Tjäror som ska spädas med t-sprit är ibland samma som späs med lacknafta, och ibland samma som späs med balsamterpentin. Både tjära och t-sprit är uttorkande, medan terpentinet tränger in utan att torka ut.
Vill man tjära trä får man bäst resultat med en tjära som späds med balsamterpentin/kinesisk/fransk terpentin. Den tränger in längst, håller bäst i ytskiktet och efterliknar träets egna processer mest.
Tjärblandningar utan kokt linolja blir fnasiga och håller inte lika länge. Blandar man trätjära, terpentin och kokt linolja får man det som kallas roslagsmahogny. Denna tränger in en bit och ger snabbt en yta som en målarfärg som följer träet och inte spricker är det rör sig.
Är träet mycket torrt och sprickigt kan man blanda 40% terpentin, 30% linolja och 30% tjära. Är träet normaltorrt gör man en mycket tunn blandning de första lagren, t ex 70% terpentin, 15% tjära och 15% kokt linolja. Det gör större skillnad att ha rätt råvaror än hur man blandar.
På metall kan man bränna/värma in roslagsmahogny. Det ger ett bra rostskydd, särskilt på järn men jag har även behandlat annat med den. Då spelar det ingen roll om det är rå eller kokt linolja som används - den råa linoljan blir ju kokt när man värmer upp blandningen så att den kokar. Metallen får ett gammaldags utseende.
De målarbutiker som inte har trätjära som blandas med terpentin borde uppmanas att ta hem den. Det finns otaliga tjärtillverkare i landet så det är inte svårt att få tag i. Det är lite konstigt att ett land som Sverige där vi vill ha det mesta i trä; våra bostäder, inredning mm inte kan behandla detta trä med det bästa som finns.
--------------------
|