Uppmaning - Tr�dg�rdsforumet

Uppmaning

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-08-2003, 00:20 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	Jag uppmanar alla att bek�mpa j�ttebalsaminen. Den klassas som en agressiv inationsart. Visst �r den fin, men den kan tr�nga undan all annan vegitation p� stora f�lt. De har haft problem med dett i utlandet, jag kommer inte ih�g var nu. M�nga befarar att samma sak �r p� v�g att h�nda h�r i sverige..... -------------------- Erik, zon II

Hasse_h Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-08-2003, 00:29 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 1 084 Medlem sedan: 17-03-2003 Medlem nr: 933	En bild kanske? S� man k�nner igen den om man skulle ha den...

cissi i onsala

09-08-2003, 01:07

L�nk hit: #3

Medlem
Antal inl�gg: 134
Medlem sedan:
25-07-2003
Medlem nr: 1 947

Den virtuella floran

H�r kommer en l�nk.

Lustigt att detta kom upp just idag, min dotter har plockat blommor av balsaminen i buketter till mig hela sommaren och vi undrade vad det var, finns gott om den p� skolg�rden(stor del best�r av �ngar) och runt om kring i diken. Visst ej var det var, men hittade den i nordiska floran idag n�r jag letade.

Detta fann jag p� n�tet p� v�r bostads hemsida:
Det finns nog m�nga med dig Ing Britt som gjort p� samma s�tt som du, s�tt ut n�gra fr�n och sedan f�tt h�lla efter denna livskraftiga ett�riga v�xt. J�ttebalsaminen spr�tter ut sina fr�n n�r frukterna �r mogna.
I Svensk Botanisk Tidskrift 1998/6 finns en intressant artikel av Per Milberg om "aggressiva invasionsarter". J�ttebalsamin tillsammans med t ex j�tteloka och vresros �r upptagna av f�rfattare som "ett allvarligt naturv�rdsproblem". Varf�r �r d� dessa v�xter s� problematiska? Jo, j�ttebalsamin f�r�kar sig snabbt, liksom de andra aggressiva invasionsarterna, i v�rdefulla naturmilj�er och de tr�nger bort de inhemska arterna. J�ttebalsamin v�xer vid exempelvis �kanter och strandsn�r och den �r allm�n i sydv�stra Sverige.

Hm, ett�rig, d� g�ller det ju att plocka och g�ra slut p� dem s� de ej g�r i fr�.

H�r kommer �nnu en l�nk, det ser ut som du har helt r�tt erik, tack f�r uppmaningen.

H�lsn cissi onsala

FN:s konvention om biologisk m�ngfald

--------------------

H�lsn Cissi i Onsala

CITAT

Folk borde byta problem med varandra. Alla vet ju hur man skall l�sa andras problem.
Ur: �G�teborgsposten, PS.

Och det �r ju det vi g�r h�r!

anne Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	09-08-2003, 06:34 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 258 Medlem sedan: 17-11-2002 Medlem nr: 364	CITAT (e_sedell @ 09-08-2003, 01:20) Jag uppmanar alla att bek�mpa j�ttebalsaminen. Den klassas som en agressiv inationsart. Visst �r den fin, men den kan tr�nga undan all annan vegitation p� stora f�lt. De har haft problem med dett i utlandet, jag kommer inte ih�g var nu. M�nga befarar att samma sak �r p� v�g att h�nda h�r i sverige..... Har s�tt denna blomma i flera �r!!! Men ingenting har �nnu kommit upp ur jorden. F�rklara det om du kan, den har f�tt olika jordm�n och jag har ocks� f�rs�kt dra den i v�xthuset s� hos mig trivs den absolut inte. H�lsar Anne

Berith Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	09-08-2003, 08:10 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 15 282 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 18	Hade den i ett par rabatter f�r n�gra �r sedan men drog upp den s� fort den tittade fram p� v�ren. Den var alldeles f�r h�g f�r att platsa i rabatterna. Det var inga problem alls att bli av med den, tog nog bara tv� somrar s� var den borta. Men i fjol tog jag fr�n av en ljusrosa variant - har f�r mej att dom jag utrotade var m�rka, finns det olika f�rger? - och spred ut dom p� ett begr�nsat omr�de d�r dom kan f� v�xa fritt. Nu blommar dom h�rligt men jag �r inte r�dd f�r att dom ska sprida sej s� jag tappar kontrollen �ver dom. Jag tror inte att dom kan bli s�na monsterodjursv�xter som Erik �r r�dd f�r. -------------------- ----<--<-@ Att d�lja ett fel med en l�gn �r som att d�lja en fl�ck med ett h�l. @->-->----

Wargen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	09-08-2003, 08:30 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 633 Medlem sedan: 17-11-2002 Medlem nr: 365	Vid min avfartsv�g �r ett helt f�lt med Springkornsbalsamin som jag fortfarande kallar v�xten, fast jag vet att den bytt namn, men det kommer jag aldrig ih�g Ska �ka ner och ta en bild senare. P� det f�ltet passar den bra f�r d�r �r ganska fult annars, men jag skulle nog passa mig f�r att ta in den i en mindre tr�dg�rd.

Hannele Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	09-08-2003, 08:38 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 9 732 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 22	N�stan vit j�ttebalsamin. Jag klipper bort fr�st�llningar p� v�xter jag vill h�lla p� mattan, ex. kn�lklocka. -------------------- Carpe Diem. F�nga dagen. Ta ingen skit, tjejer! Grynet

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-08-2003, 11:22 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	Min faster hade en planta f�rra �ret, i �r var det lite flera kan man s�ga. De �r ju l�tta att ta k�l p� men de har en f�rm�ga att sprida en himla massa fr�n. Anne, ditt problem l�ter lite konstigt. Har det varit f�rska fr�n? Har du stratifierat dem? I vilken zon bor du? -------------------- Erik, zon II

anne Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	09-08-2003, 12:08 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 258 Medlem sedan: 17-11-2002 Medlem nr: 364	CITAT (e_sedell @ 09-08-2003, 12:22) Min faster hade en planta f�rra �ret, i �r var det lite flera kan man s�ga. De �r ju l�tta att ta k�l p� men de har en f�rm�ga att sprida en himla massa fr�n. Anne, ditt problem l�ter lite konstigt. Har det varit f�rska fr�n? Har du stratifierat dem? I vilken zon bor du? Jag bor i zon tv� och ja de �r behandlade efter konstens alla regler fr�erna. Om jag inte miss minner mig s� har jag �ven f�tt en planta, men n�h�pp h�r vill den inte v�xa. Jag har kompst, kog�dsel, stallg�dsel och h�nsg�del i olika land men ingenstans inte ens p� kompost h�gen vill den v�xa. Tur �r v�l att allt annat v�xer h�r. Min mentor en �ldre herre s�ger ocks� att det �r v�ldans konstigt. Han �r en mycket duktig odlare och odlar i zon ett p� �land s� hans plantor av denna tjuriga v�xt borde faktiskt ha tagit sig h�r. Samma fenomen har jag med akeleja, men den v�xer p� framsidan mellan mina plattor d�r f�rra frun en g�ng planterade den. Har gr�vt upp allting och gett bort plantorna men n�h�pp den �terkommer p� samma st�lle hela tiden. Alla andra akelejor som planteras i landen stend�r. Inte den inte. den st�r d�r hur mycket jag �n k�mpar f�r att den skall f�rflytta sig en eller tv� meter. F�rklara det om du kan. H�lsar Anne

cissi i onsala

09-08-2003, 18:51

L�nk hit: #10

Medlem
Antal inl�gg: 134
Medlem sedan:
25-07-2003
Medlem nr: 1 947

Nu var det v�l inte direkt problem i tr�dg�rden med dessa v�xter iallafall mitt inl�gg avs�g. Problemet �r n�r de sj�lva tar sig ut utanf�r och vi ih�rdiga tr�dg�rdsfixare inte finns d�r att h�lla efter den. Risken var att den kan sl� ut delar av v�r vanliga flora om den f�r h�rja.

Visst finns det st�llen d�r det inte varit s� grannt f�rr d�r balsaminen lyser upp, d�r �r ju j�tte vacker som blomma, fr�gan �r bara om den �r s� vacker att vi vill ha hela v�r svenska natur full i den? Vi �r ju ganska mycket f�r lagom. H�jden g�r ju att den skuggar och kv�ver mycket annat. Antar att det �r som med kaninerna i australien, de har liksom inga "fiender" och det kan ju bli f�r mycket av det goda.

H�lsn cissi Onsala

--------------------

H�lsn Cissi i Onsala

CITAT

Folk borde byta problem med varandra. Alla vet ju hur man skall l�sa andras problem.
Ur: �G�teborgsposten, PS.

Och det �r ju det vi g�r h�r!

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-08-2003, 21:29 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	S� lustigt. Akelejan har ju en p�lrot om jag inte missminner mej, men den �r ju ganska k�nslig. Inte som maskrosens alts�. Jag flyttade 2 plantor p� f�rsommaren, det gick v�l s� d�r. De lever och kommer nog att repa sej men de har tagit stryk. P� gamla st�llet syns ingenting, f�r c i v�r men jag tvivlar. Har du testat att gr�va upp evighetsplantan olika tidpunkter p� �ret, jag antar attdet borde kunna spela in. Annars s� kanske du f�r ta och gr�va � kilometer s� du f�r bort hela roten. Jag antar att du f�rs�kt med det men det �r ju bevisligen en bit kvar.... Jag skulle tro att det �r n�gonting speciellt med din jord. Du hade drivit den i v�xthus sa du, med k�pejord d� eller? N�gra extra stora variationer mellan natt och dag temperatur? N�gon speciell bakterie? Sv�rt fall... Nej jag menade s�klart i den vilda faunan. Det r�cker ju med att en f�gel tar med sej ett fr�. De g�r rakt igenom har jag f�r mej... De utrotar massa arter n�r de g�r fram... T�nk p� alla vilda orkid�er t.ex. de �r ju inte alls de �nda drabbade. Jag l�ste en ny avhandling om just detta problem som n�gon student p� SLU hade skrivit, problemet �r bara att jag inte vet var jag har den. F�rmodligen �r den redan borta. Det stog bland annat fr�firmor ofta s�lde den f�rr men nu �r det bara de lite mera oseri�sa som s�de den. D� uppmanades man att s�tta den vid �ar och vattendrag s� den skulle spridas vidare den v�gen, d� t�nkte man inte p� att det kan bli problem med nya arter i naturen. Det �r ju v�rre �n m�rdarsnigeln igentligen. Den g�r �ter ju oftast inte upp hela plantor, m�jligen sm�, men den �ter inte upp hela f�lt..... -------------------- Erik, zon II

Berith Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	10-08-2003, 08:50 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 15 282 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 18	Erik, har du alls sett n�gon balsamin i verkligheten? Det l�ter ju som om du beskriver n�n farlig farsot som ska f�rg�ra hela v�xtligheten! D�r jag tog mina fr�er i fjol v�xer balsaminen vid en �kant, men bara inom ett begr�nsat omr�de d�r. Dom har inte spridit sej ens p� andra sidan den smala v�gen, eller utmed �n. Omr�det �r kanske 12-15 kvadrat och har varken �kat sej eller minskat under dom senaste �ren. Och tycker du att dom sprider sej "oh�mmat" i rabatterna �r dom l�tta att dra bort. Skulle man missa n�n som liten planta och den g�r i blom drar man bort dom innan dom f�tt fr�n igen. Dom blir ju h��ga och �r l�tta att se! Bild p� balsamin i rabatt! -------------------- ----<--<-@ Att d�lja ett fel med en l�gn �r som att d�lja en fl�ck med ett h�l. @->-->----

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	10-08-2003, 10:05 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	Jo jag vet hur en balsamin ser ut. Flera forskare s�ger att de �r ett hot och jag har sj�lv s�tt det en bit h�rifr�n. Kanske vet du b�ttre? -------------------- Erik, zon II

Wargen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	11-08-2003, 10:42 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 633 Medlem sedan: 17-11-2002 Medlem nr: 365	CITAT Alla andra akelejor som planteras i landen stend�r. Kom att t�nka p� att p� Gotland v�xer det massor med aklejor i v�gdiken och p� "grus�krar", allts� i sandig/grusig jord. Kanske v�rt att prova? D�remot kan jag inte f�rklara att den �terkommer om det inte �r s� att den hinner sl�ppa n�got fr� innan du tar bort den. Eller kanske fr�na g�r som bolm�rtfr�n - ligger i jorden i �ratal och v�ntar tills n�gon kommer och r�r om i den.

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	12-08-2003, 21:19 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	Det �r m�jligt jag....jag vet inte. Jag hittade artikeln, men jag �rkar inte skriva hela utan v�ljer ut lite fakta. J�ttebalsaminen f�r mellan 700 & 800 fr�n/planta. I ett invationsbest�nd v�xer det mellan 50 & 100 plantor/m2. De sprider fr�na 2-3m n�r kapseln exploderar. Fr�na sprids vidare genom f�glar, myror och vatten. I frankrike har den invaderat drygt � av flodstr�nderna. Den v�xer normalt i Himalaya p� 2000-2500m h�jd. Fr�na �r kortlivade och plantorna �r k�nsliga f�r mekanisk bek�mpning. Den b�r ske p� f�rsommaren s� att plantorna inte hunnit blomma. Stora invationsbest�nd kan t�cka 100-tals m2. De v�xer upp och skuggar efektivt annan vegitation och dessutom bildar de stora m�ngder f�rna som missgynnar andra v�xter. I best�nden hittar man en h�g andel (man g�mf�r med annan norman vegitation) kv�vegynnade perenner som hallon, br�nn�ssla,kvickrot och �lggr�s. D�r j�ttebalsaminen etableras v�xer ibland ocks� springkorn (Impatiens nolitangere). Om dessa arter kan v�xa sida vid sida eller om den st�rre tillsut kv�ver den mindre �r oklart. Den inf�rdes till England 1839 och f�rvildades ganska snapt. Den var vanlig i fr�handeln i b�rjan p� 1900-talet. Nu sprids den fr�mst fr�n person till person. I en bok fr�n 1884 rekomenderade man till och med att man skulle plantera dem vid ett vattengrag s� de kunde spridas vidare. Fr�na rullar l�ngs med bottnen och stannar n�r den �vriga sedimenten stannar vid str�nder. N�r den v�l �r etablerad vid ett vattendrag s� �r den mycket sv�r att begrensa. Med den spridning som redan nu finns i sverige s� skulle det vara mycket sv�rt att utrota den. -------------------- Erik, zon II

Berith Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	12-08-2003, 21:23 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 15 282 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 18	CITAT (e_sedell @ 12-08-2003, 22:19) J�ttebalsaminen f�r mellan 700 & 800 fr�n/planta. I ett invationsbest�nd v�xer det mellan 50 & 100 plantor/m2. Ojoj! S� m�nga fr�n f�r inte mina blommor och dom v�xer absolut inte s� t�tt! -------------------- ----<--<-@ Att d�lja ett fel med en l�gn �r som att d�lja en fl�ck med ett h�l. @->-->----

cissi i onsala

12-08-2003, 21:28

L�nk hit: #17

Medlem
Antal inl�gg: 134
Medlem sedan:
25-07-2003
Medlem nr: 1 947

Hej hopp, nu �r vi ute och snurrar!

I mitt f�rsta inl�gg i den h�r debatten bifogade jag tv� l�nkar, en hamnade mycket l�ngt ned i inl�gget(sorry �r ej s� van �n), men det inneh�ller n�got som jag tror ni alla missat l�sa efter att jag l�st era inl�gg. Det �r en l�nk till fn konventionen!
S� detta �r inget en student hittat p�, ta er upp p� sidan och leta efter l�nken sist i mitt f�rsta inl�gg.

+ lite hj�lp tack, min signatur ser ju helt galen ut, varf�r f�r jag inte r�tt teckensnitt och f�rg utan svart och notering om vad jag valt? N�gon som vet? Tacksam f�r hj�lp.

H�lsn Cissi Onsala

--------------------

H�lsn Cissi i Onsala

CITAT

Folk borde byta problem med varandra. Alla vet ju hur man skall l�sa andras problem.
Ur: �G�teborgsposten, PS.

Och det �r ju det vi g�r h�r!

Hasse_h Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	12-08-2003, 21:40 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 1 084 Medlem sedan: 17-03-2003 Medlem nr: 933	CITAT (cissi i onsala @ 12-08-2003, 22:28) + lite hj�lp tack, min signatur ser ju helt galen ut, varf�r f�r jag inte r�tt teckensnitt och f�rg utan svart och notering om vad jag valt? N�gon som vet? Tacksam f�r hj�lp. H�lsn Cissi Onsala Verkar som du inte har st�ngt taggarna. Varje tag m�ste avslutas med [/tag], t.ex. {B}text{/B} f�r fetstil. Ers�tt {} med [].

Ralf Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	12-08-2003, 21:52 L�nk hit: #19
Medlem Antal inl�gg: 3 539 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 36	CITAT (e_sedell @ 12-08-2003, 22:19) Det �r m�jligt jag....jag vet inte. Jag hittade artikeln, men jag �rkar inte skriva hela utan v�ljer ut lite fakta. J�ttebalsaminen f�r mellan 700 & 800 fr�n/planta. I ett invationsbest�nd v�xer det mellan 50 & 100 plantor/m2. De sprider fr�na 2-3m n�r kapseln exploderar. Fr�na sprids vidare genom f�glar, myror och vatten. I frankrike har den invaderat drygt � av flodstr�nderna. Den v�xer normalt i Himalaya p� 2000-2500m h�jd. Fr�na �r kortlivade och plantorna �r k�nsliga f�r mekanisk bek�mpning. Den b�r ske p� f�rsommaren s� att plantorna inte hunnit blomma. Stora invationsbest�nd kan t�cka 100-tals m2. De v�xer upp och skuggar efektivt annan vegitation och dessutom bildar de stora m�ngder f�rna som missgynnar andra v�xter. I best�nden hittar man en h�g andel (man g�mf�r med annan norman vegitation) kv�vegynnade perenner som hallon, br�nn�ssla,kvickrot och �lggr�s. D�r j�ttebalsaminen etableras v�xer ibland ocks� springkorn (Impatiens nolitangere). Om dessa arter kan v�xa sida vid sida eller om den st�rre tillsut kv�ver den mindre �r oklart. Den inf�rdes till England 1839 och f�rvildades ganska snapt. Den var vanlig i fr�handeln i b�rjan p� 1900-talet. Nu sprids den fr�mst fr�n person till person. I en bok fr�n 1884 rekomenderade man till och med att man skulle plantera dem vid ett vattengrag s� de kunde spridas vidare. Fr�na rullar l�ngs med bottnen och stannar n�r den �vriga sedimenten stannar vid str�nder. N�r den v�l �r etablerad vid ett vattendrag s� �r den mycket sv�r att begrensa. Med den spridning som redan nu finns i sverige s� skulle det vara mycket sv�rt att utrota den. Erik var hittade du detta?? K�llan? -------------------- Enbart pengar g�r ingen lycklig. Man m�ste ocks� ha aktier, guld och fastigheter. Danny Kaye (1913-1987) Mitt andra liv.

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	12-08-2003, 21:53 L�nk hit: #20
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	Dina odlingar �r kanske inte s� vilda, annars kan du ju r�kna plantorna p� 1 m" f�r du se. R�kna �ven fr�na fr�n en planta. T�nk p� att det finns 5-10fr�n (har jag f�r mej) i varige fr�kapsel som skjuter iv�g. Det blir en kalsel/ blomma. Du borde f� ca 100 blommor p� en planta och en ses�ng... -------------------- Erik, zon II

G� till: Sm�prat

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier