Hunden var frisk enligt veterinärintyget. Dumma jag som trodde att man kunde lita på det

. Men enligt veterinären var det inte så stort fel att det behövde anmärkas på intyget (skulle givetvis aldrig ha köpt henne om jag hade vetat om bettfelet). Och uppfödaren sa att det nog växer bort, för hon hade fått valpar med samma fel tidigare. Och ja många andra hade haft samma problem men bettet hade rättat till sig. Nej det är inte min första hund och jag vet att det inte ska vara så och att ett bett inte skall se ut som det gjorde. Men vi märkte det ju först samma kväll som hon kom hem till oss och ja det är ju lätt att vara efterklok och tänka att vi borde ha fört tillbaka henne redan då. Det sa även tandläkaren genast då vi var till henne då Saga var 11 veckor att vi skulle föra tillbaka valpen, men ja vad skulle uppfödaren sen göra med henne? Så vi bestämde att vi väntar och ser (utställning var inte prioritet nr 1 för oss) hur bettet blir. Då Saga va 4 mån va hon och klippas till uppfödaren och hon sade genast att nej (svordom svordom) sånt här bett har hon aldrig sett tidigare. Och hon sade att hon nog är ersättningsskyldig.
Som du förstår så vill vi INTE ha en till valp av denna uppfödare då detta fel finns hos hennes hundar, men vi har fått det vi betalade för Saga tillbaka. Men för det får vi aldrig tillbaka en frisk Saga (+ de flera 100€ vi satt ut på tandläkare och veterinärbesök). Men vi är självklart glada för den tid vi fick ha denna underbara hund med oss.
Jag kommer inte att våga skaffa en hund igen på länge, och blir det samma ras så kommer jag att kolla uppfödare och linjer ännu mer nogrant (fast jag tyckte att jag var väligt nogrann i mitt val nu) och kolla valpen i munnen innan jag betalar någonting.
Vi har lärt oss mycket och förhoppningsvis så har även uppfödaren gjort det och i fortsättningen ser till att dylika fel anmärks på veterinärintyget.