Hur skall v�r mat produceras i framtiden? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Sm�prat

5 sidor

1 2 3 > »

Skriv svar

Nytt inl�gg

Hur skall v�r mat produceras i framtiden?

Gunilla T	08-12-2008, 17:07 L�nk hit: #1
G�ster	H�r har varit m�nga diskussioner om ekologisk odling kontra konventionell odling. Jag skrev ett inl�gg under "Tr�dg�rdsprat men tycker det �r v�rt en egen tr�d och passar b�ttre i h�r. -----------------------------------------------------------------------------------------Journalisten Gunnar Lindstedt har nyss givit ut en bok "Svart jord" d�r han tar upp det oljedopade jordbruket och de problem v�rlden st�r inf�r. Han menar att vi �r tvungna att �terg� till bepr�vade jordbruksmetoder med v�xelbruk och djurh�llning f�r att klara matf�rs�rjningen. De senaste 50 �rens st�ndigt �kande jordbruksproduktion har vilat p� billig olja. Den har drivit maskinerna och den �r basen i handelsg�dsel och kemiska bek�mpningmedel. I dag i v�st anv�nds tio kalorier energi f�r varje kalori mat vi framst�ller. Han visar �ven p� vad som h�nt och h�nder i USA -ett antal storf�retag har konkurrerat ut familjejordbruken och skaffat sig monopol p� produktionen av spannm�l, gr�nsaker, grisar och n�t och det �r samma bolag som �r djupt insyltade i kemikalieindustrin och framst�llning av GMO gr�dor. Enligt Lindstedt �r f�retagens m�ls�ttning att sprida GMO gr�dor �ver hela v�rlden i s�dan utstr�ckning att det i praktiken blir om�jligt att odla GMO fritt. EU har hittills h�llit GMO st�ngen, i st�llet f�rs�ker f�retagen nu ta sig in i u-l�nderna via USA�s bist�ndsorganisationer. Sedan GMO gr�dorna b�rjade anv�ndas i USA har jordbruket p� bara n�gra f� �r blivit alltmer energiintensivt, fr�mst f�r att besprutningen av kemikalier �kar stort. Citat ur boken; "Anv�ndningen av konstg�dsel ger kortsiktiga sk�rde�kningar men undergr�ver b�rdigheten p� l�ngre sikt. Den intensiva anv�ndningen av konstg�dsel i Europa och USA har lett till att en kulmen n�tts.Sk�rdarna �kar inte l�ngre i samma proportion som man �kar g�dningen. Och eftersom konstg�dselpriserna nu g�r brant upp�t (priset p� konstg�dning har f�rdubblats) s� kostar det mer �n det smakar att �ka g�dningen. Tillverkningen av konstg�dsel fr�n naturgas st�r idag f�r en tredjedel av energif�rbrukningen i det moderna jordbruket. Konstg�dsel �r en huvudk�lla till utsl�ppen av v�xthusgaser och den st�rsta energikostnaden inom jordbruket. N�r oljan sinar m�ste anv�ndningen av konstg�dsel sjunka drastiskt, om inte helt f�rsvinna. Naturg�dsel �r �ter alternativet." F�rfattaren Gunnar Lindstedt r�knas som en av Sveriges mest framst�ende gr�vande journalister. Han bel�nades med "Stora journalistpriset" efter sitt avsl�jande av Trustor h�rvan

Tobb Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-12-2008, 18:10 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 1 197 Medlem sedan: 02-01-2005 Medlem nr: 4 816	Ok, nu kommer ni att hata mig. men denna information har jag l�st. N�r man f�r ett ekologiskt jordbruk och an�vnder sig av naturg�dsel (koskit etc antar jag) s� bryts det sakta ner och skapar ett rikare mikroliv, men p� samma g�ng n�r det bryts ned under �ret s� om det inte finns n�gon f�nggr�da som tar upp kv�vet l�cker det ut mer kv�ve fr�n en ekologisk odling �n en konventionell, eftersom konstg�dseln tas upp av v�xten. Eftersom n�stan allt kan tas upp och det �r r�tt form av kv�ve blir l�ckaget minskat, dock f�rs�mras microlivet. Men om man bara hade att v�lja p� att sl�ppa ut naturgasen eller att binda luftens kv�ve med den s� �r det mycket b�ttre att binda kv�vet, dock s� skulle man ju visserligen kunna anv�nda den till f�r bussar etc f�r att inte k�ra dem p� diesel. Men anledningen till att man br�nner upp naturgasen vid oljeplattformar, fick jag h�ra h�romdagen, �r att koldioxid inte alls �r lika potent v�xthusgas som naturgasen. Dock tycker jag att man borde v�ll kunna samla ihop gasen ist�llet? Men sanningen �r nog att vi blir tvungna skrota v�ra traktorer och l�ra oss pl�ja med h�star igen n�r oljan tar slut. Men jag ser inte hur det skulle kunna fungera i dagens samh�lle med 6,7 Miljarder m�nniskor och producerar lite �ver 5 Miljarder ton mat per �r. Samtidigt som USA spenderar �ver 30 Miljarder dollar p� att banta i �r... Det k�nns som m�nskligheten k�r p� "Its better to burn out than to fade away"? Dock f�rst�r jag inte hur matproduktionen ska g� ihop till n�rmare 7 Miljarder m�nniskor idag? Alla som bor i st�derna m�ste flytta ut p� landet och odla sin egen mat. Ooch de enda som blir kvar i st�derna �r de som har r�d att k�pa den producerade maten fr�n sm�brukare. Eller kommer det att bli lagstadgat att hj�lpa till p� g�rdar vid v�r/h�stbruk? Eller har jag en f�r pessimistisk framtidssyn? EDIT:stavning Redigerat av Tobb: 08-12-2008, 18:12 -------------------- [reklam] Hej [/reklam]

Gunilla T	08-12-2008, 19:17 L�nk hit: #3
G�ster	Men nejd�..Tobb varf�r skulle n�gon hata dig f�r att du skriver ett t�nkv�rt inl�gg? Deth�r �r inga enkla fr�gor som ingen vet det korrekta svaret p� idag men oerh�rt viktiga och det kan g� fortare �n vi tror.. Hur skall jordens alltmer �kande befolkning f�rs�rjas?? En g�ng i tiden var jordbruket v�ldigt arbetsintensivt - det kr�vdes massor av m�nniskor f�r att producera mat precis som hos industrin i begynnelsen. Det som h�nder nu �r ju att industrin �r s� h�rt rationaliserad och att det kr�vs f�rre och f�rre m�nskliga h�nder f�r att producera t.ex. bilar. M�nniskor blir �verskottsprodukter i samma takt som produktionen �kar. U-l�nder har en stor resurs - kanske den st�rsta resursen och det �r antalet m�nniskor. Varf�r kan inte dessa m�nniskor f� arbeta i sm�skaliga jordbruk f�r sin egen och andras f�rs�rjining? D�rf�r att de blir p�tvingade och lurade av multinationella f�retag att g� samma om�jliga v�g som v�stv�rlden redan gjort och som �r en �terv�ndsgr�nd. Gunnar Lindstedt igen; "Resultatet av oljedopning f�rskr�cker; jordbruket �r mer energiintensivt �n n�gonsin, monokulturer har minskat den biologiska m�ngfalden drastiskt, jorderosionen har tilltagit, konsumtionen av vatten, d�r jordbruket st�r f�r 70 procent, �r idag s� h�g att s�tvatten reservoarerna t�ms, konstg�dsel har skapat stora omr�den av d�da zoner till f�ljd av �verg�dning, utsl�ppen av v�xthusgaser �r idag minst lika stora som fr�n transportsektorn, kemiska bek�mpningsmedel har reducerat antalet insekter och djur och dessutom smutsat ner v�rt dricksvatten och �kat f�rekomsten av cancer och nervsjukdomar. Den industrialiserade matproduktionen ger oss idag mat som �r av allt s�mre kvalitet, n�ringsv�rdena �r s�mre, antalet tomma kalorier st�rre; vid sidan av sv�lt och undern�ring har �vervikt och fetma blivit ett stort problem"

Anki p� �land Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	08-12-2008, 22:15 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 6 847 Medlem sedan: 26-05-2004 Medlem nr: 3 723	Samtidigt uppmanas vi av milj�v�nner att sluta �ta n�tk�tt - hur skall det g� ihop? Vad skall naturg�dseln komma ifr�n i s� fall? Anki -------------------- Hundar och pelargoner....... sen �r man sysselsatt �ret om :) Huserar p� s�dra �land mitt album

Tobb Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	09-12-2008, 01:23 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 1 197 Medlem sedan: 02-01-2005 Medlem nr: 4 816	Gr�ng�dsel, tex genom vall med baljv�xter, eller odla typ h�stvete efter oljev�xter, typ. har inte den f�rdelaktiva ordningsf�ljden i huvudet... Men om man ska gr�ng�dsla s� g�r det �t mer arbete f�r att pl�ja marken och f� ner n�ringen, dock ger vallen en b�ttre markstruktur etc. Tex bra att s� h�stvete efter vallen, d� tar vetet upp hyffsat mycket av n�ringen och trivs i markstrukturen efter vallen. Och man har dessutom en f�nggr�da under vintern. Men jag ser din synvinkel, jag �ter k�tt, och jag vet inte hur det riktigt g�r ihop. Men om man pratar om naturbetesmarker d�r det inte �r l�mpligt att odla av n�gon anledning. D�r antar jag att det �r mer milj�neutralt att f�da upp djur p� dessa marker, framf�r att f�da upp dem p� odlade gr�dor, ensilage, soyab�nor etc. -------------------- [reklam] Hej [/reklam]

Myosotis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	09-12-2008, 08:35 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 19 798 Medlem sedan: 30-09-2007 Medlem nr: 12 674	Tack f�r boktipset, Gunilla. Den verkar l�sv�rd och jag tror att jag just hittat en julklapp till min pappa. Ingen hatar dig, Tobb, och inte heller Jan Lindgren som snart kommer att skriva att konstg�dsel �r j�ttebra. Det �r bra med en diskussion och olika synpunkter. Sj�lv �r jag ben�gen att h�lla med Gunilla men �r samtidigt inte s� insatt att jag har den f�rdiga l�sningen p� hur vi ska r�dda v�rlden. CITAT (Anki p� �land @ 08-12-2008, 22:15) Samtidigt uppmanas vi av milj�v�nner att sluta �ta n�tk�tt... Vem har sagt det? Jag �r "milj�v�n" (�r inte alla det?) och vegetarian, men jag tycker inte att folk ska sluta �ta svenskt k�tt. Kossorna g�r en stor insats f�r att bevara biologisk m�ngfald genom att beta hagar och v�tmarker. -------------------- Det ska g�.

Myosotis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	09-12-2008, 09:00 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 19 798 Medlem sedan: 30-09-2007 Medlem nr: 12 674	Fast jag f�r nog titta i boken innan jag best�mmer mig f�r att k�pa den... hittade en intervju med f�rfattaren (h�r), och hans s�tt att vr�ka ur sig krystade metafrar eller vad det heter i pluralis var n�got p�frestande. Det var "finansiell tsunami" och "flodv�g av f�r�ndringar i samh�llet"... Hur �r spr�ket i boken? �r det s�dan journaliststil hela v�gen? -------------------- Det ska g�.

Gunilla T	09-12-2008, 09:53 L�nk hit: #8
G�ster	CITAT (Myosotis @ 09-12-2008, 09:00) Fast jag f�r nog titta i boken innan jag best�mmer mig f�r att k�pa den... hittade en intervju med f�rfattaren (h�r), och hans s�tt att vr�ka ur sig krystade metafrar eller vad det heter i pluralis var n�got p�frestande. Det var "finansiell tsunami" och "flodv�g av f�r�ndringar i samh�llet"... Hur �r spr�ket i boken? �r det s�dan journaliststil hela v�gen? Nej, s� upplever inte jag den. Jag tycker den �r v�ldigt pedagogisk och l�ttl�st och beskriver komplicerade samband p� ett s�tt som g�r att man inte beh�ver vara kemist f�r att f�rst�. Det finns ett avsnitt som ber�ttar om bonden p� Hulta g�rd som ligger s�der om Link�ping..hans s�tt att resonera om naturens kretslopp och hur han anpassat sig till det i jordbruket...mycket t�nkv�rt. Sedan finns en del skrivet om det som nu p�g�r i Ryssland ocks�..Kinnevik som k�per upp den kanske b�rdigaste jorden i v�rlden och f�rvandlar de gamla kolchoserna till industriellt jordbruk...

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-12-2008, 12:27 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Som alla v�ntar sig s� m�ste jag ber�tta om den tr�kiga verkligheten. Jag har inte l�st boken s� jag f�r utg� fr�n att citaten �r representiva f�r boken. Det som jag funderar p� �r om journalisten bara �r okunnig eller medvetet ljuger. Vi vet ju att l�gner och halvsanningar s�ljer b�ttre �n den trista verkligheten. Titta bara p� kv�llstidningsjournalistiken. Jorderosion. P� trettiotalet hade USA enorma problem med jorderosion. Befolkningen �kade och det beh�vdes mera �krar. Odlingen var ekologisk vilket innebar att man fick pl�ja och harva mycket f�r att h�lla ogr�set borta. Det spelade ingen roll om det var stora jord�gare eller sm�, erosionen drabbade alla. Idag s� anv�nder massor av b�nder �ver hela v�rlden pl�jningsfri odling ( no-till ). Den tekniken �kar mullhalten i jorden, binder mer kol, minskar vattenbehovet och stoppar erosionen. Tekniken kr�ver ocks� att man anv�nder hebicider och konsg�dsel. I Sverige funderar jordbruksverket p� om man p� n�got s�tt ska kunna subventioner b�nder som inte pl�jer mulljordar s� ofta. Pl�jning och harvning av mulljorda sl�pper ut massor av koldioxid. F�rsaltning �r n�got som kan intr�ffa om man konstbevattnar en �ker under l�ng tid. Vattnet inneh�ller salter som stannar kvar n�r vattnet avdunstar. Under �rtusenden s� har vi m�nniskor f�rst�rt relativt stora arealer p� detta s�tt. G�dslar man marken p� n�got s�tt s� kan processen p�skyndas. Deta g�ller oberoende vilket g�dsel man tillf�r. Pl�jningsfri odling b�r h�r kunna hj�lpa till. Kv�veg�dsel. Kv�veg�dsel kan framst�llas med vilken energik�lla som helst. Vattenkraft, k�rnkraft, naturgas, solenergi, vindkraft, v�gkraft osv . Det negativa utsl�ppet har varit kv�veoxider vilket nu i stort sett �r stoppat. Det "gl�mde" v�l journalisten att ber�tta. Han "gl�mde" f�rmodligen ocks� att ber�tta att syntetiskt kv�ve f�r v�xterna att v�xa b�ttre s� att m�nga g�nger mer kol binds �n som frig�rs vid syntetiseringen av kv�ve. Det diskuteras om man ska �ka skogsg�dslingen f�r att minska koldioxiden i atmosf�ren. V�xtskyddsmedel. Det l�ter hemskt att sprida "gifter" p� �kern. De flesta m�nniskor har nog inte t�nkt p� konsekvenserna av att ta bort v�xtskyddsmedel. Ta bara de lilla sjukdomen gulrost. F�r den h�rja ost�rt s� minska vetesk�rden till h�lften. Har du d� redan underl�tit att g�dsla normalt och odlat upp ett bra best�nd av ogr�s s� har sk�rden redan minskat till 60-70% av normalsk�rden. Gulrosten halverar det du har kvar. Vem �r det som inte ska �ta? Rika svenskar som kan importera mat fr�n andra l�nder eller fattiga afrikaner som inte kan k�pa den dyra maten? GMO. V�xtf�r�dling har vi alltid haft och modern teknik har f�rb�ttrat sk�rdarna markant. P� sextiotalet fanns det domedagsprofeter som f�rkunnade att m�nnskligheten skulle hungra ihj�l innom n�gra �r. V�xtf�r�dlarna visade att de hade fel. GMO �r en teknik att snabbare f�r�dla v�xter. Ett bra s�tt att minska jordbrukets milj�p�verkan och minska behovet av v�xtskyddsmedel. Vi kan tycka olika om GMO men det �r h�r f�r att stanna. Om 50 �r tror jag inte att n�gon kommer att reagera. �ven stora skogsplanteringar kommer att best� av GMO-f�r�dlade tr�d. N�r oljan tar slut s� kommer vi att beh�va mer bioenergi. Jag hoppas att Journalisten tar upp hungern i v�rlden och vilka konsekvenser hans teser f�r f�r alla fattiga. Det lilla citatet som jag l�st tyder p� ett stort m�nniskf�rakt. Det finns fler felaktigheter och halvsanningar att ta upp men jag skriver med ett finger s� det tar f�r l�ng tid. MVH Jan Lindgren

Gunilla T	09-12-2008, 15:15 L�nk hit: #10
G�ster	Tack f�r svar Jan! Nu tror jag inte n�gon vare sig ljuger eller �r okunnig - m�nniskor tolkar efarenheter och kunskaper olika - jag tror inte att du heller ljuger medvetet. Deth�r �r l�ngt ifr�n n�gon populistisk bok, den inneh�ller alltf�r m�nga beska sanningar och p�st�enden som vi og�rna vill h�ra. Tror knappast jag �r ensam om att tvivla p� v�r �verkonsumerande livsstil och en st�ndigt gnagande k�nsla av att n�got �r allvarligt fel. Moder jord m�r illa - klimatf�r�ndringar som ingen verkar veta hur vi skall m�ta - nu senast en enormt snabb konjunkturnedg�ng som har tagit v�rlden med �verraskning. �r 2010 sp�s arbetsl�sheten uppg� till 9% i v�rt land! Att v�ra livsmedel �ker kors och tv�rs �ver jordklotet kan inte forts�tta - inte ens f�r de rika. Var och en inser nog det orimliga i att fisken som f�ngats i Norge transporteras till Kina f�r att fil�as f�r att sedan hamna i disken i v�r ICA eller Komsum aff�r. Jordbruket �r centralt f�r m�nniskans �verlevnad och s� har det alltid varit. V�rldens tillv�xt efter Andra v�rldskriget �r i stort sett uppbyggd p� billig olja och n�r oljan inte l�ngre kan bidra till tillv�xt m�ste man t�nka i andra banor. Matproduktionen �kade kraftigt efter kriget, dels pga av billig energi men ocks� f�r att anv�ndningen av av bek�mpningsmedel och syntetisk g�dsel �kade. De sm� jordbruken beh�vde inte l�ngre begr�nsa sig till solen, v�xelbruk och djurens g�dsel utan nu kunde man expandera utan de beg�nsningar som naturen medf�rde. Och d�r b�rjar vi n�rma oss problemet, sm�skaliga jordbruk k�ptes upp, specialisering och stordrift blev dominerande i v�stv�lden men med det ocks� en oerh�rd s�rbarhet med stora investeringar, �kade kostnader f�r bek�mpningsmedel och syntetisk g�dsel - samt en utsatthet f�r spannm�lsprisernas berg och dalbana. Det lilla jordbruket har inte samma k�nslighet eftersom det lever i samklang med naturen. De ryska kolchoserna �r f�rmodligen de som r�ddat Sovjetunionens folk i tider av sv�lt - m�nniskor producerade sin egen mat och kunde s�lja av ett litet �verfl�d p� marknaden. S� fungerar det ff i stora delar av tredje v�rlden. H�r bor stora delar av befolkningen ff p� landsbygden och producerar sin egen mat i sm�skaliga jordbruk. Dessa sm�b�nder har alltid sparat av sitt uts�de f�r att ha till n�sta �rs sk�rd. En garanti �ven om pengar saknas samt att de h�ller liv i m�nga olika gr�dor och sorter - biologisk m�ngfald. Och nu kommer m�nniskof�raktet och cynismen fram. Oberoende hush�llsjordbruk med inriktning p� sj�lvf�rs�rjning st�r i v�gen f�r globala spannm�lsbolags ambitioner att er�vra nya marknader. De stora bolagen tar �ver allt fler sektorer och familjef�retagen blir som b�st underleverant�rer och beroende. N�r m�nniskor inte l�ngre kan f�rs�rja sig �verger de sina jordbruk och s�ker sig till st�derna d�r de hamnar i storst�dernas slumomr�den. Det �r m�nniskof�rakt Jan! Man tar ifr�n m�nniskor sin m�jlighet att bruka jorden och f�rs�rja sig sj�lv och sin familj. Sm�b�nderna till�ts inte l�ngre spara sitt uts�de.. Samma specialisering och storskalighet k�nnetecknar djuruppf�dningen. I utvecklingl�nderna vinner den industriella djuruppf�dningen nu mark. Tv� tredjedelar av kyckling och h�lften av �ggproduktionen kommer idag fr�n industrijordbruk. De stora f�retagen skaffar sig kontroll �ver sm� sj�lvf�rs�rjande b�nder genom att tillhandah�lla gentetiskt material. Avelsbolagen s�ljer kycklingar till b�nderna - kycklingarna �r f�rsedda med en "biologisk klocka" som g�r att deras goda egenskaper endast bevaras en generation. D�rmed blir b�nderna beroende av att k�pa nytt ist�llet f�r att f�da upp sj�lva och med den variation av arter och raser som det inneb�r. Och det �r just beroendet det mesta handlar om - GMO gr�dor �r en s�dan produkt som det v�rldsledande Monsanto f�rs�ker tvinga p� hela v�rlden. Dominerande egenskaper hos GMO gr�dor �r just att det gjorts resistenta mot v�xtbek�mpningsmedel och insekter. F�lten kan sprutas med Monsantos Round up medan andra v�xter d�r av giftet. Monsantos mest framg�ngsrika gr�da "Round up ready soja" �r modifierad att st� emot kraftig och intensiv besprutning vilket naturligtvis har lett till en enorm f�rs�ljnings�kning av Monsantos produkt Round up. Genom genmanipulation knyter Monsanto en gr�da till det egna f�retagets kemiska preparat. Men precis som med m�nga kemiska preparat f�rs�ker naturen �verleva genom resistens. Nu har det visat sig att allt fler ogr�s blir resistenta mot Round up och det i sin tur kr�ver �kad besprutning och...farligare gifter anv�nds .....och???? Tycker du Jan att det �r mera av denh�r medicinen som beh�vs?

Tobb Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	10-12-2008, 16:11 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 1 197 Medlem sedan: 02-01-2005 Medlem nr: 4 816	WTF! h�ns med "klocka" l�ter ju idiotiskt att s�lja, suck f�r storf�retag som tar sig friheter... Har du n�gon l�nk d�r jag kan l�sa mer om detta l�ter intressant. Ska v�ll s�gas att Monsanto inte �r den enda operat�ren p� marknade, �ven om de �r en av de st�rre. En liten fundering om Monsantor patent p� den Glyfosatt�liga genen, om det skulle r�ka komma in i en lantbrukares f�lt blir de ju straffskylldiga om de inte har uppg�relse med Monsanto. Men d� om det skulle r�ka komma in og�s med denna egenskap, att de t�lde h�gre doser av glyfosater, skulle d� lantbrukaren tvingas betala f�r att de "snott" dessa gener �ven om de bara sitter i ett ogr�s? Men vad anser ni om BT f�r�ndrade gr�dor, att de producerar egna biologiska gifter som avskr�cker insekter etc? S� att man slipper spruta? -------------------- [reklam] Hej [/reklam]

Gunilla T	10-12-2008, 19:25 L�nk hit: #12
G�ster	Tobb - du har PM som f�rhoppningsvis hj�lper dig att f� svar p� dina fr�gor; Ett annat exempel p� industriell stordrift som st�r i konflikt med naturens ekologi; Det amrikanska f�retaget Smithfield Foods �r v�rldens st�rsta och l�nsammaste grisproducent. Deras aff�rsstrategi �r "vertikal integration" som enligt Wikipedia betyder: "Vertikal integration betyder att ett f�retag �ger f�retag framf�r eller bakom det egna f�retaget i produktionskedjan. Ett vertikalt integrerat f�retag �ger sina underleverant�rer och distributionskanaler. Ett exempel p� vertikal integration �r ett oljebolag, som inte bara �ger bensinstationer utan �ven f�retag som utvinner olja, samt raffinaderier. P� s� s�tt kontrollerar man flera steg i produktionskedjan. Ett annat exempel vore ett kl�df�retag som dels �ger bomullsplantager, textilfabriker och kl�dbutiker" Smithfield slaktar �rligen 27miljoner grisar! Slakten av s� stora volymer �r problematisk men uppf�dningen �r ett �nnu st�rre problem. Grisar producerar tre g�nger s� mycket avf�ring som en m�nniska och skulle Smithfield ta hand om all avf�ring p� samma s�tt som samh�llet tar hand om och renar m�nniskors avf�ring s� skulle vinsterna minska radikalt. Smithfield oms�tter 11 miljarder dollar per �r. Djuren f�ds upp i tr�nga utrymmen vilket medf�r en rad h�lsoproblem , deras immunsystem f�rsvagas. De f�r stora doser antibiotika och vaccin f�r att inte d� i f�rtid. Citat Jeff Tietz "Svart jord"; "N�r en snart slaktf�rdig gris blir sjuk injicerar arbetarna den med s� mycket droger som beh�vs f�r att den skall kunna ta sig till slakteriet f�r egen maskin. S� l�nge grisen fortfarande klarar av att g� kan den lagligt d�das och s�ljas." Smithfield lagrar spillningen i stora dammar under bar himmel. Spillningen kan inte anv�ndas i jordbruket eftersom den �r mycket giftig av l�kemedelsrester, gifter och kemikalier. Det har h�nt att dammarna sv�mmat �ver och avfallet har g�tt ut i floderna. Smithfield etablerade sig i Polen 1999 och finns numera �ven i Rum�nien - aff�rsmetoderna �r de samma. Sommaren 2007 intr�ffade ett bakslag - klassisk svinfeber drabbade 20.000grisar och strax d�rp� ytterligare 30.000 grisar som alla slaktades. Regeringen b�rjade intressera sig f�r bolaget men amerikanska senatorer har varit i Bukarest och bedrivit lobbyverksamhet. Rum�nska parlamentariker bjuds till USA p� f�retagets bekostnad.. Sj�lvst�ndiga och allsidiga familjejordbruk som dominerat i USA fram till 70-talet har konkurrerats ut och naturligtvis blir milj�p�verkan av stordriften katastrofal f�r m�nniskor och milj�.

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-12-2008, 16:14 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej Gunilla! Jag anser att b�nder �r som de flesta m�nniskor v�ldigt kompetenta. Det �r v�l sj�lvklart att en jordbrukare inte vill odla en gr�da som medf�r att familjen sv�lter utan skaffar sig b�ttre uts�de. Det �r ocks� s� att ska v�xtf�r�dling l�na sig s� m�ste f�r�dlarna f� betalt. Praktiskt taget allt uts�de i Sverige har en sort�gare. Om en jordbrukare beh�ller sin sk�rd till uts�de s� m�ste den betala avgifter till sort�garen. Samma sak g�ller om jag vill f�r�ka en sortskyddad v�xt. Jag kan inte �ka p� en v�xtmarknad och s�lja vilka hostor och rhododendron jag vill. Jag m�ste kolla vilka som �r fria. Sortpatenten varar normalt l�ngre �n vanliga patent. Visst ska vi bevara generna i olika gr�dor. Det �r vi i den rika v�rlden som ska sk�ta det i genbanker, Inte fatttiga hungrande m�nniskor. De ryska kolchoserna var en katastrof. Det �r alltid b�ttre att enskilda m�nniskor sk�ter och ansvarar f�r jordbruket. Hade kolchoserna funnits i en demokrati s� hade de snabbt g�tt i konkurs och andra hade tagit �ver. Vi vet att m�nga anser att inget kan g� fel om socialisterna best�mmer, Titta p� sk�tseln av Aralsj�n. Vi har nog lite olika uppfattningar om vad som �r ett sm�bruk. De flesta sm�bruk i U-l�nderna �r mycket sm�, i Sverige �r de betydligt st�rre. Upp till n�gra tusen hektar �r det knappast n�got storf�retag. Jag vet naturligtvis att det finns problem om man har f�r m�nga djur p� samma st�lle. Det �r d�rf�r som vi har en lagstiftning i Sverige att man m�ste ha tillr�cklig yta till att sprida g�dseln. Nu tror jag emellertid att det finns det teknik som l�ser g�dselproblemet vid extrem stordrift. Metangasen har ett v�rde och jag �r s�ker p� att giriga aktie�gare kommer att utnyttja det. Jag �r glad att djuren vaccineras, en ren djurskydds�tg�rd. K�tt med en massa droger i f�r nog inte s�ljas i n�got land. USA exporterar k�tt till m�nga l�nder och det vore sj�lvmord f�r k�ttindustrin om k�ttet inneh�ll skadliga �mnen. Sm� jordbruk �r betydligt k�nsligare prisvariationer. Ofta kan de inte odla mer �n n�gra f� gr�dor medan stora jordbruk kan sprida riskerna mer. Man vet att ett problem med afrikanskt jordbruk �r att det inte finns n�gra f�rs�kringar som t�cker missv�xt i ett litet jordbruk. Alla jordbruk �r beroende av energi. "Ekologiska" jordbruk med djur �r s�rskilt beroende. F�rs�k att t�mma en g�dselbrunn med vattenkanna. Det �r tur att vi anv�nder produktiva h�ns idag. V�ra sk lantraser �r trevliga men de �ter mycket och l�gger relativt f� �gg. Sl�seri med mat och milj�. Slaktkycklingar �r det mest milj�v�nliga k�tt vi kan �ta idag. Det f�ruts�tter dock att kycklingarna inte �r n�rproducerade. Kycklingar ska f�das upp i n�rheten av slakteriet och spannm�lsodlingarna. Att skicka saker kors och tv�rs �ver jorden i on�dan �r naturligtvis ol�mpligt. Det finns konstigt nog �nd� en viss f�rdel. Arbete har alltid flyttats dit det �r billigast. Fungerar marknaden s� stiger l�nen efter ett tag och en del arbete flyttas igen med l�neh�jningar. Vi har sett det tydligt n�r det g�ller textilindustrin. Indiens l�ner och levnadsstandard har �kat p� detta s�tt. Oftast har det ocks� medf�rt �kad demokratisering. Hoppas att samma sak h�nder i Kina. Jag tror inte att vi rika t�nker sk�nka n�gra j�ttesummor till beh�vande l�nder s� detta �r ett system som gynnar fattiga och rika. Milj�n kan d�remot ta lite stryk ett tag. Jag anser att vi l�tt kan kompensera ev negativa milj�effekter med goda �tg�rder i de utvecklade l�nderna. MVH Jan Lindgren

Gunilla T	11-12-2008, 17:14 L�nk hit: #14
G�ster	Hej Jan!!...trevligt att du vill diskutera med mig om dessa v�sentliga saker som vi kanske slentrianm�ssigt tar f�r givna men som verkligen inte �r n�gra sj�lvklarheter... N�r jag pratar om sm�jordbruk menar jag jordbruk som �r integrerade med produktion och djursk�tsel och som anv�nder sig av ekosystemets resurser och tj�nster. De kan aldrig bli s� prisk�nsliga som ett specialiserat jordbruk som baseras p� h�g energianv�ndning och kemikalier. Problemet med att n�gra f� multif�retag skaffar sig monopol p� uts�det �r att vi f�r en monokultur och att alla uts�den som tj�nat m�nniskor i �rtusenden riskerar att f�rsvinna. Gr�dor som �r anpassade efter naturens v�xlingar riskerar att f�rsvinna till f�rm�n f�r n�gra f� gr�dor som storf�retagen har patent p� - d�rmed uppst�r ett beroende. Den biologiska m�ngfalden �r snart bara en biologisk enfald.. Vet du vad terminator teknik �r? ...en metod att p� genetisk v�g avbryta fortplantningen i en v�xt efter en s�song - steril s�d. Denna teknik utvecklades f�r att stoppa b�ndernas vana att spara uts�de till n�sta �r. Utvecklades av ett f�retag som heter Delta&Pine Land som ville stoppa b�nderna i Indien, Pakistan och Kina att spara uts�den av ris och vete. Monsanto meddelade i maj 1998 att man skulle k�pa upp Delta&Pine Land men protesterna blev s� kraftiga s� man tvingades backa. Tekniken �r f�rbjuden idag, bland annat i konventionen om biologisk m�ngfald, men Monsanto har fortsatt utvecklingen av steril s�d. Argumenten har f�r�ndrats dock, det p�st�s att b�nderna gynnas genom denna teknik eftersom steril s�d hindrar o�nskad spridning av GMO gr�dor??????? K�tt produktionen i USA �r inte alls lika h�rdkontrollerad som i exempelvis Sverige. Det mesta �r nog till�tet, �ven benmj�l i djurfoder som vi h�r vet orsakade galna kosjukan. Betr. kolchoserna har du naturligtvis r�tt...jag uttryckte mig slarvigt..det jag menade var de sm� privata jordpl�ttar som till�ts inom det socialistiska systemet..som f�dde familjerna och som inbringade en liten slant p� den lokala marknaden.

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-12-2008, 19:59 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej Gunilla! Det �r just de sm� jordbruken med djurh�llning som f�r problem. Min h�leverant�r slutade med grisar f�r att det inte var l�nsamt. Hade han inte varit tillr�ckligt stor med skog s� kunde det slutat med katastrof. Energibehovet �r stort p� sm�bruk i f�rh�llande till matproduktionen. Det �r en av orsakerna till att sm�bruken l�ggs ner. Kemikalier anv�nds i stor utstr�ckning av sk ekologiska odlare. Jag g�r just en introduktionskurs f�r fruktodlare. Jag fick h�ra lite om kravodling och blev f�rv�nad att de sprutade s� mycket och att de anv�nde mekanisk ogr�srensning som �r mycket energikr�vande. Jag �r d�remot mycket positiv till IP-produktion. Det g�r allts� �t mer energi i ett sk ekologiskt jordbruk �n i ett konventionellt. Du m�ste naturligtvis j�mf�ra per kilo producerad mat. N�r det g�ller sterila v�xter s� �r det bra i vissa fall och d�ligt i andra. Jag vill tex inte ha fertila GMO-tr�d utplanterade i skogen, men GMO-tr�d kommer vi att ha pga energikrisen. Varje bonde v�ljer sj�lv vilket uts�de som passar p� dens g�rd. Det ska ingen myndighet, f�retag eller f�rst�sigp�are best�mma. Inget stort f�retag skulle f�rs�ka s�lja ett uts�de som inte �r l�nsamt. Det sprids blixtsnabbt och f�retaget f�rlorar pengar. Det finns sk�l varf�r "ekologiska" produkter �r s� dyra. Det kostar mycket mera att producera. Sm� sk�rdar, stor �tg�ng p� energi. st�rre utsl�pp av milj�farliga �mnen som metan och kv�veoxider, mer sjukdomar och enormt mycket mer arbete. Jag tror att vi s� sm�ningom kommer att f�rbjuda sk ekologisk odling i stora delar av v�rlden. Det ger f�r liten sk�rd, f�r lite energi och �r f�r dyrt. N�r skogen minskade s� kom det lagstiftning om hur skogen skulle sk�tas. Det blir samma sak med jordbruket. D� kommer du och jag Gunilla att st� p� samma sida av barrikaderna. Jag tycker att "ekologiskt" jordbruk �r omoraliskt och osolidariskt men m�nniskor har r�tt att vara omoraliska. MVH Jan Lindgren

Gunilla T	11-12-2008, 20:42 L�nk hit: #16
G�ster	CITAT (Jan Lindgren @ 11-12-2008, 19:59) . D� kommer du och jag Gunilla att st� p� samma sida av barrikaderna. MVH Jan Lindgren that�l be the day Jan!!! Visst �r det fascinerande hur vi tolkar den information vi till�gnar oss...det enda som jag definitivt h�ller med dig om �r att ekologisk odling �r arbetsintensiv men j�sses! vad skall alla m�nniskor i v�rlden syssla med som rationaliseras bort? F�r v�l avsluta diskussionen med ett citat av prins Charles; Han f�rklarade vid ett tal om jordbruk att han blir bedr�vad �ver de v�gledande visioner d�r lokal jordbruksekonomi ska omvandlas till kraftstationer f�r teknologiskt jordbruk "baserat p� monokultur, kontg�dsel, bek�mpningsmedel och genmodifierade gr�dor. "Det som fattas i dessa planer �r befolkningens m�jligheter till h�llbar f�rs�rjning. Den enda resurs som utvecklingsl�nderna har i �verfl�d �r m�nniskor, s� varf�r gynnar vi jordbrukssystem som upph�ver denna f�rdel och med n�dv�ndighet tycks bidra till �n mer m�nskligt el�nde och ov�rdighet? Det st�mmer till eftertanke att av den miljard m�nniskor som tillkommer under de n�rmaste 12 till 15 �ren s� kommer n�stan alla att bo i st�dernas slum. Enbart i ett enda slumomr�de lever idag �ver 800.000 m�nniskor varav h�lften �r yngre �n 15 �r, illegalt p� mindre �n 4 kvadratkilometer av stadens yta. Till �n st�rre eftertanke st�mmer tanken: vad kommer dessa f�rh�llanden att ge upphov till i framtiden? Hoppl�shet, brottslighet, extremism, terrorism?"

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	12-12-2008, 00:10 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej Gunilla! Jag har alltid tyckt att kungligheter �r bra p� att klippa band och �ta middagar, det kr�ver inget f�rst�nd. MVH Jan Lindgren

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	12-12-2008, 16:27 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Jag ser i dagens ATL att b�nder har l�g risk f�r hj�rt- och k�rlsjukdomar samt cancer. Tydligen helt ofarligt att handskas med v�xtskyddsmedel om man g�r det p� ett vettigt s�tt. MVH Jan Lindgren

Gunilla T	12-12-2008, 17:14 L�nk hit: #19
G�ster	Hej Jan! Hade t�nkt ge dig sista ordet i diskussionen eftersom det �r viktigt f�r dig och det i l�ngden inte l�nar sig att diskutera med n�gon som anser att den som har en avvikande �sikt �r antingen okunnig eller saknar f�rst�nd. Men nu �r det s� att �ven jag l�ser ATL - och den slutsats du drar �r helt din egen och n�mns ingenstans i FAJ materialet. Dessutom utel�mnade du n�sta mening: "�ven m�n som bor p� landsbygden utan att vara lantbrukare har l�gre d�dlighet." R�tt skall vara r�tt...

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	12-12-2008, 17:39 L�nk hit: #20
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej Gunilla! Om nu b�nder har l�gre risk f�r diverse sjukdomar s� kan det inte vara som den d�r journalisten skrev att v�xtskyddsmedel orsakar en massa sjukdomar. Det �r p� landet jordbrukare sprider v�xtskyddsmedel, inte i st�der. Jag har inget emot avvikande �sikter men en hel del emot felaktig information. Det �r klart att jag protesterar n�r du citerar en uppenbart okunnig (l�gnaktig?) journalist. Du har fullst�ndig r�tt att tro p� vad du vill. En del tror p� div religi�sa skrifter, horoskop eller Nosrtradamus. Det �r helt ok men det �r inte vetenskap. Jag har f�rs�kt att diskutera utifr�n k�nda fakta men upplever ibland att vissa m�nniskor inte gillar verkligheten. MVH Jan Lindgren

G� till: Sm�prat

5 sidor

1 2 3 > »

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 04-08-2025, 23:20

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon