Oj! Den här tråden har jag läst nu först.
Det är väldigt blandat hur man tycker och känner inför ett visst ord. Visst är väl det lustigt?
Jag tror inte att någon av er hade tagit upp
min "första spontana tanke" vad gäller ordet "pedant".
Nu tänkte jag att jag skulle gå och titta i ordboken vad som står exakt om
pedant men det gör jag sedan istället...
Eftersom vi alla har våra olika värderingar om allt och ingenting så känner jag ändå att Markus ligger närmast vad jag tycker att pedant är men ändå inte. Tex att vrida kopparna så att alla öron pekar åt samma håll, det är ju pedant om man vill att det ska vara snyggt i skåpen...
Visst vill jag ha snyggt i skåpen men själv så gör jag det för att det ska ta mindre plats då jag har så litet kök...
Handdukar, lakan, påslakan, örngott, dukar, löpare m.m. viker jag var för sig, varje sak i samma storlek. Detta också för att det underlättar att hitta i linnegarderoben samt att det tar mindre plats.
Kanske kan jag anses pedant av andra på just dessa saker men det tycker jag definitivt inte själv, för jag är urdålig på att städa.
Jag vet precis hur man gör, det är inte det. Det är bara det att när jag ska städa så är jag så noga och jag vill att hela huset ska bli som "i skick som nytt". Har jag inte tid till det så blir det oftast bara dammsugning, vilket det blir jämt!
För mig är inte
pedant att man städar så väldans mycket och intensivt.
Det är när man
undviker att leva och göra vissa saker, för att man stökar till det efter sig.
Om man inskränker sitt liv till att leva efter att inte
röra till det...
DÅ är man pedant tycker jag. (eller kallas det för någonting annat...? Jag kanske är helt ute och cyklar nu...?

)