Näring/nyttighet/jord/odling/fundering, Vad som kommer in Alternativ

[Ingrid på Västku...]

Todeoo,

Nu har jag funderingar här.... bl a om grönsakers nyttighet. Har läst artiklar och gått medi en ny diskussionsgrupp på yahoo så jag fick ju nya infallsvinklar till allt
bl a den kanske utslitna funderingen om jord. Ja - > är dte vi odlar så näringsrikt egentligen? För att innehålla spårämnen mineraler och nyttigheter så måste de ju finnas där ifårn början i jordne så att växten kan ta upp det och göra det tillgängligt för oss.....så det här man säger att grönsaker är så nyttigt etc är inte det till viss mån jordmånsberoende? För allt kan man välan inte fixa allt med NPK-flytande gödning och påsjord/påsdynga?
I sammanhanget vin så är det ju mineralerna i jorden osm ger det dess karaktär ( bl a lite förenklat)...

Så...i fallet med sand och gräsklipp....visst ger det fina grönsaker men hur är det med spårämnen mneraler etc när man väljer en sådan odlingsmetod?
Antar att detta kunde vara med på Jordforumet med :-)

Hur vet man och vad vet man och vad kan man säga med viss säkerhet?

Undrar ingrid ( det är vinter - > skallen börjar fundera)

[Tesa]

Ja, detta tål nog att funderas på...
Men det kan kanske vara så att när de ämnen som växten behöver för att utvecklas till det den är, tar slut så blir jorden "utarmad" och just den sorten utvecklas inte som den ska. Det är väl bl.a därför som man växelbrukar. Men så länge man tillför det växten använder så går det ändå. Så länge det inte blir nån ohyra...
Och i sand finns nog många mineraler och spårämnen och i gräsklipp näringen.

Vår granne har odlat spannmål på samma ställe i säkert 20 år och jorden är som aska för han tillför bara konstgödsel och ingen humus. Det som växer där ser sämre och sämre ut för varje år som går nu. Det är hemskt tycker jag, för jorden rinner bort om det regnar häftigt.
Och jorden är alldeles för värdefull för att behandlas på det viset...

[Cilla]

Det här är jag intresserad av att veta mer om också!

Jag kom över en lång artikel en gång om näringshalten i våra köpta tomater, gurkor, sallader mm som ju oftast drivs upp i en stenullsliknande bädd och gödslas endast med flytande konstgödning. Hann dock inte läsa den innan den kom bort.

Vet någon var man kan läsa mer om detta?

[KURT]

Som sagt tidigare så finns mineralerna i växterna för att de har funktion där (järn i cytokromer och magnesium i klorofyll etc), så länge växterna klarar att växa så skiljer sig nog inte mineralinnehållet så mycket. Däremot kan man ju i vissa fall få alltför mycket mineraler i grönsakerna, tex bly!

[Ingrid på Västku...]

www.sll.se/cs-media/w_ctn/xyz/000020598.doc
tex är ju en intressant artikel men säkert inte den Cilla.

Dena här var en av artiklarna jag hade i bakhuvet också;

www.slu.se/forskning/fakta/faktatradgard/ pdf99/Tr.99-06.pdf

som handlar om bla hur växterna tar upp kadmium 'av misstag'

Andra intressanta ting:

http://projkat.slu.se/lista/kategori_int.cfm?focode=2

Ja jag undrar fortfarande -> vi inriktar ju oss på odlingsmetoder som ger bäst resultat i form av större och godare grönsaker ( oftast tror jag) men är dessa verkeligen den bästa metoden att se på saker å ting?
Kanske blir grönsakerna nyttigare i ekologisk hemmullad jord än i sand ( jag gissar och tror här) eller är det massor mednyttigheter i sand jämfört med jord?!?

Och vad är bäst att odla i ur näringssynpunkt?

Funderar ingrid

[Mariann]

Forsker Ane Bodil Søgaard (BS) har i 14 år forsket på Institut for Jordbrugsvidenskab, Center for Økologi og Miljø på Landbohøjskolen. Forskningen har afdækket flere interessante emner, som er værd at nævne og at forske videre i.

Ukrudt (ogräs)

BS har bl.a. undersøgt ”ukrudtsplanters” indvirkning på afgrøder, og hun har foretaget forsøg med den vilde ukrudtsplante klinte og hvede. *Forsøgsresultatet viste klart, at både spirehvede og hvede vokser langt hurtigere ved siden af klinten, som altså virker vækstfremmende på hveden. Spirehastigheden er større i laboratorieforsøg, men holder stadig 5-10 % ude på marken. Hvedens celledeling viste sig også at blive betydelig forøget.

Forsøget peger på, at de vilde planter - som vi mennesker kalder ”ukrudt”, og som vi har lært at se som skadelige og bekæmpe med alle mulige midler – kan have en gavnlig virkning på afgrøder, når de gøder jorden naturligt omkring sig ved at udskille forskellige stoffer gennem rødder og blade.

Det er forskningens hensigt, at finde balancen mellem gødningsniveauet og mængde af planter. BS er overbevist om, at flere andre vilde ukrudtsplanter har en gavnlig virkning på afgrøder. Hun tror på fordele ved dyrkningsmetoder, der blander flere afgrøder mellem hinanden på marken, ligesom man førhen dyrkede både rug og havre sammen. Det konventionelle landbrug dyrker kun én afgrøde ad gangen.

Kunstgødning

Det traditionelle landbrug kunstgøder med kvælstof for at fremme udbyttet, hvilket bevirker at de kunstgødede planter holder mere vand. Jo mere gødet en plante er, jo mere vand optager den. Radisedyrkning i egen have er et godt eksempel på dette. Gøder man sine radiser smager de af meget mindre. Så jo mere en afgrøde kunstgødes, jo mere vandholdig og ”fortyndet” er den.

Næringsindhold

En afgrøde indeholder både primære og sekundære stoffer. De primære stoffer som vitaminer, mineraler, proteiner, kulhydrater og fedtstoffer ved man er nødvendige for vores overlevelse.

De sekundære stoffer er plantens forsvarsstoffer, som planten behøver for at overleve. Sekundære stoffer giver os forskel i smag og duft, og der er nu megen fokus på disse stoffer, fordi forsøg viser, at de indvirker på vores blodtryk og på gigt-, kræft- samt mave-tarmsygdomme.

Forsøg med jordbundsforhold og økologiske agurker har vist, at økologiske afgrøder har et større indhold af sekundære stoffer end de kunstgødede afgrøder. Forskningen forsøger af afdække det komplekse indbyrdes forhold der findes mellem planternes forskellige stoffer og finde ud af, hvad følgerne af konventionelt dyrkede afgrøder kan være for vort helbred.

Dyrkningsforsøg (odlingsförsök)

I Schweitz og Tyskland er der lavet forsøg med livskræfter, som det biodynamiske landbrug arbejder med. Livskræfterne er defineret som det der udvikler og bestemmer en plantes vækst og holder sammen på organismen. Indenfor det økologiske landbrug arbejder man kun med de fysiske stoffer.

Man har i Schweitz lavet dyrkningsforsøg med dyrkningssystemer som ugødede, økologiske, konventionelle, biodynamiske landbrug og blandinger af disse. Man har lavet forsøg med gulerødder, der viser, at økologiske og biodynamiske gulerødder, der har en bedre ”billeddannende” egenskab, som betyder at de er mere harmoniske. Dyrefoderforsøg har vist en sammenhæng mellem billeddannelse, ernæring og dyrs sundhed.

Konventionel tankegang

I de sidste 50 år er kunstgødningsniveauet steget til en faktor 6. Den kunstgødning man bruger gør, at planter ”klarer sig bedst”, hvilket blot betyder at de giver det størst mulige udbytte. Kunstgødningen består af letopløseligt kvælstof, der optages af planter med det samme. Dyregødning optages ikke lige så let.


Konventionelt landbrug behandler jorden som dyrene: Først vækstfremmer, dernæst væksthæmmer. Først gøder man og bagefter sprøjter man.

Økologien – det første skridt til et bedre helbred

Bodil Søgaard nævner, at økologi ikke er en kvalitetsmærkning i sig selv, men en minimumsgrænse, der jo bare fortæller, at der ikke er brugt kunstgødning og pesticider i dyrkningsprocessen.

Vi har brug for de nødvendige antioxidanter gennem vitaminer, mineraler, aminosyrer og sporstoffer for at have et godt helbred. Disse stoffer må altså sikres i den danske kost.

Økologien skal også stadig forbedres, så vi ikke bare holder os sunde. Dette kan forskningen på Landbohøjskolens Center for Økologi og Miljø forhåbentlig medvirke til.



Detta har kanske inte riktigt med detta ämne att göra fullt ut men ändå intressant, för jag hörde Bodil Sögaard på ett föredrag där hon visade morötter under mikroskop, man kunde tydligt se att de som var ekologiskt odlade hade ett stjärnmönster i "ordning". Vilket hon menade tydde på mer "liv" i plantan. De konventionellt odlade med gift hade "kaos" i sitt mönster!!! Dessa stjärnor såg mer eller mindre ut som snöstjärnor om ni förstår vad jag menar, de andra låg "trådarna" huller om buller.

[KURT]

Om man är intreesserad av näringsämnena så är det betydligt viktigare vilka grönsaker man väljer att odla, än hur de faktiskt odlas. Vi kan ju överföra samma resonemang till kossor och grisar, är endel mindre nyttiga än andra?

[Ingrid på Västku...]

Ja visst Kurt det med fast resonemanget kan ju tillämpas även på väldigt näringsrika växter. T ex så vet jag ju att sallad och tomater inte är speciellt högt upp på nyttighetsskalan jämfört med andra grönsaker. Men även inom samma gröda kan det variera är min tro och av det Mariann kopierade in (hemskt intressant och instruktivt!) sdå kan det nog verkeligen vara det.

Vill man odla sallad så är det eftersträvansvärt att den blir så bra som möjligt m a p näringsinnehållet. Och att det är inte enbart storleken som spelar roll för att slita mer på ett gammelt slitet uttryck.

En av världens mest näringsrika växter m a p mineraler är svinmållan, tätt följd av maskrosen :-) maskrosen är förresten något av det nyttigaste man kan odla och äta. Synd att bitterhet är så svårt att vänja sig vid bara....

Intressant!

Hälsar Ingrid

[Eva i Västerås]

Jag tror Inger Ingmansson har en ny bok om vilda, ätbara växter på gång...
"Kan man äta sånt?" är min favoritbok!

[Cilla]

Detta ska jag komma tillbaka till och läsa mer av när jag får tid.

Svinmålla är inte beskt alls tycker jag. En av de absolut bästa vilda sorterna. En krog här inne i skärgården använder den lite som specialitet som spenat, i soppor och sallader. En öbo där har svinmålla i hela trädgården som man skördar, och jag försöker få den att sprida sig hos mig.

Här finns ett enkelt recept
http://hem.passagen.se/susbrom/RECEPT.HTM#Kokt svinmålla

[Mariann]

Ingrid menade maskrosorna, att de var bittra inte svinmollan

[Mariann]

Kan man få tag på frön till svinmolla?
Kan inte påminna mig att jag sett sånna i affären.
Hade tänkt odla spenat i sommar och för många herrans
år sedan ägde jag svinmolla men den är numera borta
och vi har flyttat.

[Ingrid på Västku...]

Todleoo,

Jag skall t a fram min lista över de mst näringsrika växterna när jag kommer hem :-) så får Ni se alla topp tio ;-)
Kul om det kommer en NY bok typ kan man äta sådant? Jag ahr frossat i min amerikaimport som är en maskrosbok.

Apropos spenatväxter och svinmålla så dyker den ofta upp av sig själv hä. I våras gjorde kommunen i ordning vägrenarna här å rensade dikena åsså lade de ut lite jord. Gissa vad som kom upp i massiv mängd :-D
Jupp svinmålla!

Apropos spenatväxter så är Good King Henry och Rankspenaten favvisar för att de är så tidiga på våren och mankan snabbt skörda av dem. Mitt i varma somamren smakar de inte så bra men jestanes vad glad jag är för dem på våren!

Mariann svinmålla är nog ettårig om jag itne missminner mig. Skall se om jag ser några till våren, påminn mig :-)

Hälsar Ingrid

[Ingrid på Västku...]

Ok nummer ett är lambsquarters tvåa är collards, trea är dandelions, fyra är amaranth, femma är broccoli. Det handlar alltså om de fem mest näringsrika grönsakerna.
Sen kommer spinach, mustard, beet greens, turnip greens, lettuce(romanian), lettuce ( ice).
Mustards greens är alltså den vi kallar asiatisk senapskål, turnip greens är alltså kålrotsblast eller Komatsuna/italienarna kalalr den Cime di rapa bla. Så nog odlas den i Europa alltid.
Beet Greens är alltså en sorts mangold, egentligen betblast och där är det bl a Lucullus mfl sorter. Runåberg och Impecta har dessa sorter.

Så med andra ord, de nyttigaste växterna är inte de odlade dne kommer först på femte plats och är broccoli.

Fast detta är ju väldans intressant så funderar jag igen -> hur vet man vilken odlingsmetod är den lämpligaste för näringsrikt innehåll? Nu vet vi ju vilka de nyttigaste gröna växterna är, men det beror välan helt på (en del) var de växt och hur?

Kadmiumet de kan ta upp hade jag faktiskt förträngt...boken om man är intresserd är av Peter Gail och heter the Dandelion Celebration, och kan fås ifrån Goosefoot acres, ja de har website. Stekta maskrosknoppar med svamp låter gott!

Funderar ingrid

[Tesa]

Näringsinnehållet i grönsakerna varierar säkert litegrann beroende på hur dom är odlade.
Om man jämför med gräs som vi fodrar korna med och gör analyser på varje år, så kan man anta att det är variationer i andra grödor också. Det kan skilja ganska mycket i energi och proteininnehåll beroende på hur man gödslat, om det varit soligt och varmt eller inte m.m.
Men jag tror att om växten klarar att utvecklas normalt så innehåller den iallafall de "nyttigheter" den ska även om de kanske är i mindre mängd än det kunde varit under optimala förhållande.

[Virgo]

Här kommer mitt flummiga nattliga bidrag.

Olika växter innehåller olika näringsämnen och mängd. En del behöver t.ex kalkhaltig jord för att kunna tillgodogöra sig de olka näringsämnena.
olika växter tar upp olika mängder av näringsämnen.
Vallört har en enastående rikedom av välgörande beståndsdelar,som kalium fosfor kalcium vitaminer C, B12 och A mm mm . Bladen innehåller mycket proteiner. Och avkok av denna ört kan hällas i badet för att ge lenare hud.
Den tar ju upp alla viktiga näringsämnen med rötternas hjälp långt ner i jorden om det behövs.

För att få näringsrik jord som "grönsakerna och människan" har nytta av , måte det tillföras en del näringsmedel i jorden.
naturgödsel från ko, häst och höns innehåller en hel del. Av örter kan man göra en del näringsmedel
hästhovsört = svavel, kalium
dill = kalium, svavel natrium
maskros = koppar
Svinmålla = järn o en del andra mineraler
brännässlor innehåller en mängd spårämnen
röllika = bra allmänngödsel
kvickrot kalium, kiselsyra och andra mineraler
osv
örterna läggs i kastrull 2 liter kokande vatten i 10-15 minuter
sila av och flytande "gödsel" är färdig.

Selen är ett viktigt ämne för människan och tyvärr så är jorden i Sverige selenfattig

Spårämnen finns tillsatt i alla gödselmedel.
Vitaminer tillverkas av växterna om jag inte minns fel lite olika.

En del av detta kanske redan skrivits tidigare i denna tråd.

Så mitt råd är drick öl gå ut i landet och "kasta vatten" gör eget gödselvatten av örter. Så blir jorden mineral och proteinrik.

[andersen]

Ang Svinmålla den är en mycke underskattad grönsak/ogräs, för några år sedan så började man att lägga ner fjärvärme rör i backen och då formligen exproderade det med svinmålla där man hadde grävt ner rören.

Jag är 43år gammal och plockar svinmålla dom som är yngre en mej vet ej vad jag plockar, men pensionärena brukar komma fram och tala om att dom åt svinmålla under kriget.

Brukar tillaga svinnmållan så här steker fläsk eller nöttkött i pannan först tar ut köttet fyller pannan med mållan i med ca4dl vatten då blir det fullfräs i pannan tar upp mållan efter en kort stund obs ha den inte i pannan för länge den ska liksom bara wokas till.

[Ingrid på Västku...]

Errggghh apropos bly i maten....

http://www.sciencedaily.com/releases/2003/...31124071126.htm



Det verkar spela roll vad man odlar hur man odlar var man bor och vad man gödslar med.

Hmmm - det är bra kul att titta på allting ur detta perspektivet istället.

Hälsar Ingrid

[Virgo]

Errggghh apropos bly i maten....

http://www.sciencedaily.com/releases/2003/...31124071126.htm



Det verkar spela roll vad man odlar hur man odlar var man bor och vad man gödslar med.

Hmmm - det är bra kul att titta på allting ur detta perspektivet istället.

Hälsar Ingrid

Det är relativt billigt att få sin jord testad och sedan se upp med vad man gödslar med.

Nu vet inte jag om livsmedelsverket eller jordbruksverket gör några avancerade undersökningar på importerat frukt o grönsaker, men jag undviker sånt som kommer från USA, Holland o Belgien samt Öststaterna.

[Bettson]

Det där med näring och hur saker är odlat är en hel vetenskap. Den vetenskap som finns nu är dessutom inte fulllärd och kommer inte att bli heller eftersom ingen av oss är Gud Fader själv.
Odlat med naturgödsel eller köpgödsel vad är skillnaden egentligen.
De grönsaker man köper som man tycker verkar vattniga har odlats med för mycket kväve. Grönsaker odlade med för mycket kväve är förmodligen behandlade mot någon typ av mögelsjukdom också eftersom dessa förekommer mera vid höga kvävegivor.

Jag tycker nog att man får skilja på om grönsaken är odlad i jord eller inte.
Det som odlas i grusbäddar med flytande gödsel kan jag själv inte betrakta som något annat än bukfylla.

Om det är odlat i jord:
Jag tror nog att man måste skilja på macronäringsämnen och micronäringsämnen. Macronäringsämnen är de som man ger i större mängder typ kväve fosfor och kalium. Micronäringsämnen blir då de som ges i små mängder. Det finns någon gräns för det här men hur stor den är har jag glömt. Det kan var svavel, järn, magnesium osv.

När det gäller macronäringämnena så är det ingen skillnad mellan naturgödsel och konstgödsel . Det finns mera svårtillgängliga eller lättupptagliga näringsämnen hos båda sorternas gödsel.
Naturgödseln är dock tre produkter i en. Förutom näringsämnena som tillförs får man en strukturförbättring av jorden samt en förbättring av microlivet i jorden.

När det gäller micronäringsämnena så är det en helt annan historia, eftersom förekomsten av micronäringämnena är så liten volymässigt.
Det går inte åt så mycket av dessa ämnen för att växterna skall vara lyckliga men avsaknaden ger problem. Konstgödningen förutsätter att det skall finnas tillräckliga mängder i jorden. Om det inte fungerar så behandlar man bristsymtomen.
Grönsaker behöver större mängder och är känsligare än tex spannmål.
Du får inte så många öppna bristsymtom utan mera kvalitetskillnader när det är micronäringsämnesbrist vid grönsaksodling.
Därför är jag helt övertygad om att grönsaker odlade med naturgödsel i vanlig trädgårdjord är nyttigare. Men man kan också överdosera kväve vid naturgödling. Då får man samma blöta gränsaker som jag nämnde överst.

Är jag för krånglig nu igen ?

Bettson