Todeoo,

Nu har jag funderingar här.... bl a om grönsakers nyttighet. Har läst artiklar och gått medi en ny diskussionsgrupp på yahoo så jag fick ju nya infallsvinklar till allt
bl a den kanske utslitna funderingen om jord. Ja - > är dte vi odlar så näringsrikt egentligen? För att innehålla spårämnen mineraler och nyttigheter så måste de ju finnas där ifårn början i jordne så att växten kan ta upp det och göra det tillgängligt för oss.....så det här man säger att grönsaker är så nyttigt etc är inte det till viss mån jordmånsberoende? För allt kan man välan inte fixa allt med NPK-flytande gödning och påsjord/påsdynga?
I sammanhanget vin så är det ju mineralerna i jorden osm ger det dess karaktär ( bl a lite förenklat)...

Så...i fallet med sand och gräsklipp....visst ger det fina grönsaker men hur är det med spårämnen mneraler etc när man väljer en sådan odlingsmetod?
Antar att detta kunde vara med på Jordforumet med :-)

Hur vet man och vad vet man och vad kan man säga med viss säkerhet?

Undrar ingrid ( det är vinter - > skallen börjar fundera)

Ja, detta tål nog att funderas på...
Men det kan kanske vara så att när de ämnen som växten behöver för att utvecklas till det den är, tar slut så blir jorden "utarmad" och just den sorten utvecklas inte som den ska. Det är väl bl.a därför som man växelbrukar. Men så länge man tillför det växten använder så går det ändå. Så länge det inte blir nån ohyra...
Och i sand finns nog många mineraler och spårämnen och i gräsklipp näringen.

Vår granne har odlat spannmål på samma ställe i säkert 20 år och jorden är som aska för han tillför bara konstgödsel och ingen humus. Det som växer där ser sämre och sämre ut för varje år som går nu. Det är hemskt tycker jag, för jorden rinner bort om det regnar häftigt.
Och jorden är alldeles för värdefull för att behandlas på det viset...

Det här är jag intresserad av att veta mer om också!

Jag kom över en lång artikel en gång om näringshalten i våra köpta tomater, gurkor, sallader mm som ju oftast drivs upp i en stenullsliknande bädd och gödslas endast med flytande konstgödning. Hann dock inte läsa den innan den kom bort.

Vet någon var man kan läsa mer om detta?

Som sagt tidigare så finns mineralerna i växterna för att de har funktion där (järn i cytokromer och magnesium i klorofyll etc), så länge växterna klarar att växa så skiljer sig nog inte mineralinnehållet så mycket. Däremot kan man ju i vissa fall få alltför mycket mineraler i grönsakerna, tex bly!

www.sll.se/cs-media/w_ctn/xyz/000020598.doc
tex är ju en intressant artikel men säkert inte den Cilla.

Dena här var en av artiklarna jag hade i bakhuvet också;

www.slu.se/forskning/fakta/faktatradgard/ pdf99/Tr.99-06.pdf

som handlar om bla hur växterna tar upp kadmium 'av misstag'

Andra intressanta ting:

http://projkat.slu.se/lista/kategori_int.cfm?focode=2

Ja jag undrar fortfarande -> vi inriktar ju oss på odlingsmetoder som ger bäst resultat i form av större och godare grönsaker ( oftast tror jag) men är dessa verkeligen den bästa metoden att se på saker å ting?
Kanske blir grönsakerna nyttigare i ekologisk hemmullad jord än i sand ( jag gissar och tror här) eller är det massor mednyttigheter i sand jämfört med jord?!?

Och vad är bäst att odla i ur näringssynpunkt?

Funderar ingrid

Forsker Ane Bodil Søgaard (BS) har i 14 år forsket på Institut for Jordbrugsvidenskab, Center for Økologi og Miljø på Landbohøjskolen. Forskningen har afdækket flere interessante emner, som er værd at nævne og at forske videre i.

Ukrudt (ogräs)

BS har bl.a. undersøgt ”ukrudtsplanters” indvirkning på afgrøder, og hun har foretaget forsøg med den vilde ukrudtsplante klinte og hvede. *Forsøgsresultatet viste klart, at både spirehvede og hvede vokser langt hurtigere ved siden af klinten, som altså virker vækstfremmende på hveden. Spirehastigheden er større i laboratorieforsøg, men holder stadig 5-10 % ude på marken. Hvedens celledeling viste sig også at blive betydelig forøget.

Forsøget peger på, at de vilde planter - som vi mennesker kalder ”ukrudt”, og som vi har lært at se som skadelige og bekæmpe med alle mulige midler – kan have en gavnlig virkning på afgrøder, når de gøder jorden naturligt omkring sig ved at udskille forskellige stoffer gennem rødder og blade.

Det er forskningens hensigt, at finde balancen mellem gødningsniveauet og mængde af planter. BS er overbevist om, at flere andre vilde ukrudtsplanter har en gavnlig virkning på afgrøder. Hun tror på fordele ved dyrkningsmetoder, der blander flere afgrøder mellem hinanden på marken, ligesom man førhen dyrkede både rug og havre sammen. Det konventionelle landbrug dyrker kun én afgrøde ad gangen.

Kunstgødning

Det traditionelle landbrug kunstgøder med kvælstof for at fremme udbyttet, hvilket bevirker at de kunstgødede planter holder mere vand. Jo mere gødet en plante er, jo mere vand optager den. Radisedyrkning i egen have er et godt eksempel på dette. Gøder man sine radiser smager de af meget mindre. Så jo mere en afgrøde kunstgødes, jo mere vandholdig og ”fortyndet” er den.

Næringsindhold

En afgrøde indeholder både primære og sekundære stoffer. De primære stoffer som vitaminer, mineraler, proteiner, kulhydrater og fedtstoffer ved man er nødvendige for vores overlevelse.

De sekundære stoffer er plantens forsvarsstoffer, som planten behøver for at overleve. Sekundære stoffer giver os forskel i smag og duft, og der er nu megen fokus på disse stoffer, fordi forsøg viser, at de indvirker på vores blodtryk og på gigt-, kræft- samt mave-tarmsygdomme.

Forsøg med jordbundsforhold og økologiske agurker har vist, at økologiske afgrøder har et større indhold af sekundære stoffer end de kunstgødede afgrøder. Forskningen forsøger af afdække det komplekse indbyrdes forhold der findes mellem planternes forskellige stoffer og finde ud af, hvad følgerne af konventionelt dyrkede afgrøder kan være for vort helbred.

Dyrkningsforsøg (odlingsförsök)

I Schweitz og Tyskland er der lavet forsøg med livskræfter, som det biodynamiske landbrug arbejder med. Livskræfterne er defineret som det der udvikler og bestemmer en plantes vækst og holder sammen på organismen. Indenfor det økologiske landbrug arbejder man kun med de fysiske stoffer.

Man har i Schweitz lavet dyrkningsforsøg med dyrkningssystemer som ugødede, økologiske, konventionelle, biodynamiske landbrug og blandinger af disse. Man har lavet forsøg med gulerødder, der viser, at økologiske og biodynamiske gulerødder, der har en bedre ”billeddannende” egenskab, som betyder at de er mere harmoniske. Dyrefoderforsøg har vist en sammenhæng mellem billeddannelse, ernæring og dyrs sundhed.

Konventionel tankegang

I de sidste 50 år er kunstgødningsniveauet steget til en faktor 6. Den kunstgødning man bruger gør, at planter ”klarer sig bedst”, hvilket blot betyder at de giver det størst mulige udbytte. Kunstgødningen består af letopløseligt kvælstof, der optages af planter med det samme. Dyregødning optages ikke lige så let.


Konventionelt landbrug behandler jorden som dyrene: Først vækstfremmer, dernæst væksthæmmer. Først gøder man og bagefter sprøjter man.

Økologien – det første skridt til et bedre helbred

Bodil Søgaard nævner, at økologi ikke er en kvalitetsmærkning i sig selv, men en minimumsgrænse, der jo bare fortæller, at der ikke er brugt kunstgødning og pesticider i dyrkningsprocessen.

Vi har brug for de nødvendige antioxidanter gennem vitaminer, mineraler, aminosyrer og sporstoffer for at have et godt helbred. Disse stoffer må altså sikres i den danske kost.

Økologien skal også stadig forbedres, så vi ikke bare holder os sunde. Dette kan forskningen på Landbohøjskolens Center for Økologi og Miljø forhåbentlig medvirke til.



Detta har kanske inte riktigt med detta ämne att göra fullt ut men ändå intressant, för jag hörde Bodil Sögaard på ett föredrag där hon visade morötter under mikroskop, man kunde tydligt se att de som var ekologiskt odlade hade ett stjärnmönster i "ordning". Vilket hon menade tydde på mer "liv" i plantan. De konventionellt odlade med gift hade "kaos" i sitt mönster!!! Dessa stjärnor såg mer eller mindre ut som snöstjärnor om ni förstår vad jag menar, de andra låg "trådarna" huller om buller.

Om man är intreesserad av näringsämnena så är det betydligt viktigare vilka grönsaker man väljer att odla, än hur de faktiskt odlas. Vi kan ju överföra samma resonemang till kossor och grisar, är endel mindre nyttiga än andra?

Ja visst Kurt det med fast resonemanget kan ju tillämpas även på väldigt näringsrika växter. T ex så vet jag ju att sallad och tomater inte är speciellt högt upp på nyttighetsskalan jämfört med andra grönsaker. Men även inom samma gröda kan det variera är min tro och av det Mariann kopierade in (hemskt intressant och instruktivt!) sdå kan det nog verkeligen vara det.

Vill man odla sallad så är det eftersträvansvärt att den blir så bra som möjligt m a p näringsinnehållet. Och att det är inte enbart storleken som spelar roll för att slita mer på ett gammelt slitet uttryck.

En av världens mest näringsrika växter m a p mineraler är svinmållan, tätt följd av maskrosen :-) maskrosen är förresten något av det nyttigaste man kan odla och äta. Synd att bitterhet är så svårt att vänja sig vid bara....

Intressant!

Hälsar Ingrid

Jag tror Inger Ingmansson har en ny bok om vilda, ätbara växter på gång...
"Kan man äta sånt?" är min favoritbok!

Detta ska jag komma tillbaka till och läsa mer av när jag får tid.

Svinmålla är inte beskt alls tycker jag. En av de absolut bästa vilda sorterna. En krog här inne i skärgården använder den lite som specialitet som spenat, i soppor och sallader. En öbo där har svinmålla i hela trädgården som man skördar, och jag försöker få den att sprida sig hos mig.

Här finns ett enkelt recept
http://hem.passagen.se/susbrom/RECEPT.HTM#Kokt svinmålla

Ingrid menade maskrosorna, att de var bittra inte svinmollan

Kan man få tag på frön till svinmolla?
Kan inte påminna mig att jag sett sånna i affären.
Hade tänkt odla spenat i sommar och för många herrans
år sedan ägde jag svinmolla men den är numera borta
och vi har flyttat.

Todleoo,

Jag skall t a fram min lista över de mst näringsrika växterna när jag kommer hem :-) så får Ni se alla topp tio ;-)
Kul om det kommer en NY bok typ kan man äta sådant? Jag ahr frossat i min amerikaimport som är en maskrosbok.

Apropos spenatväxter och svinmålla så dyker den ofta upp av sig själv hä. I våras gjorde kommunen i ordning vägrenarna här å rensade dikena åsså lade de ut lite jord. Gissa vad som kom upp i massiv mängd :-D
Jupp svinmålla!

Apropos spenatväxter så är Good King Henry och Rankspenaten favvisar för att de är så tidiga på våren och mankan snabbt skörda av dem. Mitt i varma somamren smakar de inte så bra men jestanes vad glad jag är för dem på våren!

Mariann svinmålla är nog ettårig om jag itne missminner mig. Skall se om jag ser några till våren, påminn mig :-)

Hälsar Ingrid

Ok nummer ett är lambsquarters tvåa är collards, trea är dandelions, fyra är amaranth, femma är broccoli. Det handlar alltså om de fem mest näringsrika grönsakerna.
Sen kommer spinach, mustard, beet greens, turnip greens, lettuce(romanian), lettuce ( ice).
Mustards greens är alltså den vi kallar asiatisk senapskål, turnip greens är alltså kålrotsblast eller Komatsuna/italienarna kalalr den Cime di rapa bla. Så nog odlas den i Europa alltid.
Beet Greens är alltså en sorts mangold, egentligen betblast och där är det bl a Lucullus mfl sorter. Runåberg och Impecta har dessa sorter.

Så med andra ord, de nyttigaste växterna är inte de odlade dne kommer först på femte plats och är broccoli.

Fast detta är ju väldans intressant så funderar jag igen -> hur vet man vilken odlingsmetod är den lämpligaste för näringsrikt innehåll? Nu vet vi ju vilka de nyttigaste gröna växterna är, men det beror välan helt på (en del) var de växt och hur?

Kadmiumet de kan ta upp hade jag faktiskt förträngt...boken om man är intresserd är av Peter Gail och heter the Dandelion Celebration, och kan fås ifrån Goosefoot acres, ja de har website. Stekta maskrosknoppar med svamp låter gott!

Funderar ingrid

Näringsinnehållet i grönsakerna varierar säkert litegrann beroende på hur dom är odlade.
Om man jämför med gräs som vi fodrar korna med och gör analyser på varje år, så kan man anta att det är variationer i andra grödor också. Det kan skilja ganska mycket i energi och proteininnehåll beroende på hur man gödslat, om det varit soligt och varmt eller inte m.m.
Men jag tror att om växten klarar att utvecklas normalt så innehåller den iallafall de "nyttigheter" den ska även om de kanske är i mindre mängd än det kunde varit under optimala förhållande.

Här kommer mitt flummiga nattliga bidrag.

Olika växter innehåller olika näringsämnen och mängd. En del behöver t.ex kalkhaltig jord för att kunna tillgodogöra sig de olka näringsämnena.
olika växter tar upp olika mängder av näringsämnen.
Vallört har en enastående rikedom av välgörande beståndsdelar,som kalium fosfor kalcium vitaminer C, B12 och A mm mm . Bladen innehåller mycket proteiner. Och avkok av denna ört kan hällas i badet för att ge lenare hud.
Den tar ju upp alla viktiga näringsämnen med rötternas hjälp långt ner i jorden om det behövs.

För att få näringsrik jord som "grönsakerna och människan" har nytta av , måte det tillföras en del näringsmedel i jorden.
naturgödsel från ko, häst och höns innehåller en hel del. Av örter kan man göra en del näringsmedel
hästhovsört = svavel, kalium
dill = kalium, svavel natrium
maskros = koppar
Svinmålla = järn o en del andra mineraler
brännässlor innehåller en mängd spårämnen
röllika = bra allmänngödsel
kvickrot kalium, kiselsyra och andra mineraler
osv
örterna läggs i kastrull 2 liter kokande vatten i 10-15 minuter
sila av och flytande "gödsel" är färdig.

Selen är ett viktigt ämne för människan och tyvärr så är jorden i Sverige selenfattig

Spårämnen finns tillsatt i alla gödselmedel.
Vitaminer tillverkas av växterna om jag inte minns fel lite olika.

En del av detta kanske redan skrivits tidigare i denna tråd.

Så mitt råd är drick öl gå ut i landet och "kasta vatten" gör eget gödselvatten av örter. Så blir jorden mineral och proteinrik.

Ang Svinmålla den är en mycke underskattad grönsak/ogräs, för några år sedan så började man att lägga ner fjärvärme rör i backen och då formligen exproderade det med svinmålla där man hadde grävt ner rören.

Jag är 43år gammal och plockar svinmålla dom som är yngre en mej vet ej vad jag plockar, men pensionärena brukar komma fram och tala om att dom åt svinmålla under kriget.

Brukar tillaga svinnmållan så här steker fläsk eller nöttkött i pannan först tar ut köttet fyller pannan med mållan i med ca4dl vatten då blir det fullfräs i pannan tar upp mållan efter en kort stund obs ha den inte i pannan för länge den ska liksom bara wokas till.

Errggghh apropos bly i maten....

http://www.sciencedaily.com/releases/2003/...31124071126.htm



Det verkar spela roll vad man odlar hur man odlar var man bor och vad man gödslar med.

Hmmm - det är bra kul att titta på allting ur detta perspektivet istället.

Hälsar Ingrid

Det är relativt billigt att få sin jord testad och sedan se upp med vad man gödslar med.

Nu vet inte jag om livsmedelsverket eller jordbruksverket gör några avancerade undersökningar på importerat frukt o grönsaker, men jag undviker sånt som kommer från USA, Holland o Belgien samt Öststaterna.

Det där med näring och hur saker är odlat är en hel vetenskap. Den vetenskap som finns nu är dessutom inte fulllärd och kommer inte att bli heller eftersom ingen av oss är Gud Fader själv.
Odlat med naturgödsel eller köpgödsel vad är skillnaden egentligen.
De grönsaker man köper som man tycker verkar vattniga har odlats med för mycket kväve. Grönsaker odlade med för mycket kväve är förmodligen behandlade mot någon typ av mögelsjukdom också eftersom dessa förekommer mera vid höga kvävegivor.

Jag tycker nog att man får skilja på om grönsaken är odlad i jord eller inte.
Det som odlas i grusbäddar med flytande gödsel kan jag själv inte betrakta som något annat än bukfylla.

Om det är odlat i jord:
Jag tror nog att man måste skilja på macronäringsämnen och micronäringsämnen. Macronäringsämnen är de som man ger i större mängder typ kväve fosfor och kalium. Micronäringsämnen blir då de som ges i små mängder. Det finns någon gräns för det här men hur stor den är har jag glömt. Det kan var svavel, järn, magnesium osv.

När det gäller macronäringämnena så är det ingen skillnad mellan naturgödsel och konstgödsel . Det finns mera svårtillgängliga eller lättupptagliga näringsämnen hos båda sorternas gödsel.
Naturgödseln är dock tre produkter i en. Förutom näringsämnena som tillförs får man en strukturförbättring av jorden samt en förbättring av microlivet i jorden.

När det gäller micronäringsämnena så är det en helt annan historia, eftersom förekomsten av micronäringämnena är så liten volymässigt.
Det går inte åt så mycket av dessa ämnen för att växterna skall vara lyckliga men avsaknaden ger problem. Konstgödningen förutsätter att det skall finnas tillräckliga mängder i jorden. Om det inte fungerar så behandlar man bristsymtomen.
Grönsaker behöver större mängder och är känsligare än tex spannmål.
Du får inte så många öppna bristsymtom utan mera kvalitetskillnader när det är micronäringsämnesbrist vid grönsaksodling.
Därför är jag helt övertygad om att grönsaker odlade med naturgödsel i vanlig trädgårdjord är nyttigare. Men man kan också överdosera kväve vid naturgödling. Då får man samma blöta gränsaker som jag nämnde överst.

Är jag för krånglig nu igen ?

Bettson

Todeloo,

Näää itne ett dugg teknisk, helt vad jag fiskar efter ;-)

Min fundering är ju att dessa uppblåsta kvävestinna och bevattnade importer int eär så näringsrika och lämpliga som föda....lite detåt jag tänker (också)

Hälsar ingrid

Intressant ämne. Borde vara rätt enkelt att analysera näringsinnehållet vad gäller olika odlingsförhållanden.
Det kan nog variera en hel del mellan sort och sort också. Växterna är förädlade med olika egenskaper.
Det gamla vetet dinkel är ju exempelvis betydligt näringsrikare än våra moderna sorter.

En fördel med en del moderna förädlade sorter är att de inte har lika effektiv ´kemisk krigsföring´. Skador på grönsaker och rorfrukter innebär att ämnen bildas som kan vara starkt giftiga även på människor. Med långa transporter, lång lagring och hårdhänt hantering kan det bli höga halter. Analyser där också, tack!

En stark konsumentförening borde vara något!

Plockar ut en liten bit ur Bettson´s inlägg



Där håller jag inte med dig Bettson.
Det kvittar om grönsaken är odlad i jord eller grusbäddar/stenull med flytande näring.

Det är inte jorden som växterna "förtär" utan den är till för rötterna för att hålla plantan på plats. (och i jord finns förståss förmodligen en massa näring oxå)
Får t.ex tomatplantan den näring som den behöver i flytande form i ett tjockt lager av stenull så blir den lika näringsrik som sin "kompis" som sitter fast i ett tjockt jordlager och som där finner samma näring.

För mycket konstgödsel i odlingar ser man och smakar man lagom till midsommar när bönderna har tävlat färdigt med årets första färskpotatis.
Den brukar vara ganska vattnig och smaklös.
Har man odlat egen färskpotatis med naturgödsel så vet man och smakar skillnaden.


Och till slut så räcker tyvärr inte en stark konsumentförening!
Kolla bara USA´s försök att genmanipulera "allt".
Ingen gillar det utom industrin.

Du förstod nog inte riktigt hur jag menar Virgo.
Når man odlar "jordlöst" så är det man tillfredställer främst macronäringsämnen och några få micronäringsämnen.
Visst blir det grönsaker men som du själv påpekar så är ju smaken annorlunda.
I det danska inlägget från Maudan stod också att man såg annorlunda strukturer hos konstgödslade grönsaker.
Själv talar du om en annorlunda smak.

Jag föreställer mig om att det hela handlar om balans.
Även med konstgjorda metoder så kan man förfina dessa så att de kommer nära det naturliga. Men dit ahr vi inte ommit ännu. Vad vi främst inriktar oss på när det gäller gödsling är macronäringsämnena för dessa kan man hantera.

Men det finns en så otrolig mängd micronäringsämnen och många behövs i så små mängder att man har svårt att analysera fram vetenskapliga belägg för dess verkan.

I naturlig gödsel tillfredställs det mesta utom där du lokalt har brist på ett visst ämne tex selen.

Konstgödning i jord. Tillfredställs också det mesta. Macronäringsämnena får du via konstgödseln och det lilla som behövs av den stora floran av micronäringsämnena tar växten mestadels ur jorden.

Jordlös odling så har du endast de tillförda ämnena att lita på.

Att alla dessa "små ämnen" har betydelse ser man idag i husdjursskötseln.
Mineraler till djur börjar bli ett allt viktigare samtalsämne. Det är skillnad mellan organiska mineraler och o-organiska. De senare måste man tillföra i så stora mängder därför att djuren endast kan ta upp ca 30% av de tillförda ämnena. De övriga 70% måste rensas ut ur kroppen och den rensningen belastar organismen så mycket att immunförsvaret försvagas.
Man börjar mera övergå till organiska mineraler som är färdiga för upptag direkt i kroppen och kan då ge mindre mängder.
En annan teori som framförs är att rikedomen på små spårämnen i djurens mat har minskat och att de därför är mera känsliga för störande sjukdomar.

Om man då för resonemanget vidare så står ju människan högst upp i näringskedjan. Många diffusa symton som man inte kan härföra till en viss sjukdom kan mycket väl vara en utarmning av spårämnen i den tidigare näringskedjan.

Det här är så himla komplicerat men ändå så enkelt. Jag vet formodligen inte så mycket men jag har någon föreställning om att både människor och djur mår bäst av den mat som de ätit i generatioenr. Det naturliga urvalet har väl gjort att de individer som överlever på en viss plats anpassar sig till den mat som finns i just det området.

Det här är en så intressant diskussition så jag hoppa den fortgår länge utan att folk blir slå upphetsade att de blir osams.

jag har så ont i händerna idag att jag skriver som en kratta. Hittar ni stavfel får ni behålla dom, jag hoppas ni kan läsa ändå.
Bettson

Det var jag som la in det danska inlägget

Sorry!
jag är liteeeeee velig idag
Bettson

Luuugnt

Några synpunkter till kunde vara på sin plats. Det handlar ju om ett komplicerat samspel, vilket framgår av följande citat (källa: http://sll.bibul.slu.se/html/sll/sjv/slutr.../SRE96-05.HTM):

"För ekologisk växthusodling utgör plantornas näringstillförsel en central fråga. Liksom för alla ekologiska odlingssystem sker den huvudsakligen med näring som är organiskt bunden eller är i föga vattenlöslig form. För att näringen skall bli tillgänglig för växande plantor måste materialet brytas ner av mikroorganismer, som tillgodogör sig näringen och vid sin död ger ett mineraliserat näringstillskott till jorden. Denna näring kan växterna alltså utnyttja, vilket sker i konkurrens med tillväxande mikroorganismer samt med läckage- eller emissionsförluster och återbildning av näring till den organiska, halvstabila, poolen. Avgörande för odlingssystemets tillgång till växttillgänglig näring blir därför en komplicerad balans mellan både faktorer som hänför sig till odlingssystemet och dess omgivning: näringstillförsel och näringsförluster samt faktorer inom själva odlingssystemet som påverkar mineralisering - immobilisering. Bakomliggande orsaker till alla dessa faktorer är av mikrobiell, kemisk, fysikalisk och växtfysiologisk art. Otillräckliga kunskaper om detta ytterst komplicerade system kan säkert förklara de varierande och ibland motsägelsefulla resultat som forskning kring näringsförsörjning vid ekologisk odling uppvisar."

Tycker att citat ger en ganska bra bild av de komplicerade sammanhangen kring näring och näringsupptagning. Vad näringsinnehåll och smak beträffar vill jag dra fram ytterligare några citat (källa: http://www.cul.slu.se/information/fragorekol.html):

"Har den ekologiskt odlade maten bättre näringsinnehåll än den konventionellt odlade? Enligt Bengt Lundegårdh, som forskar i växtprodukters kvalitet vid institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, är det inte seriöst att säkert uttala sig om skillnader i näringsinnehåll mellan ekologiskt och konventionellt producerad mat. Alldeles för få studier finns gjorda - vilket inte betyder att skillnader inte finns, poängterar han.
Det finns studier som indikerar att ekologisk mat i vissa fall skulle innehålla t.ex. mer vitamin C och mineraler, liksom att den kan innehålla mindre mängd nitrat. Vilka produktionsåtgärder som i så fall gynnar olika kvaliteter hos livsmedel finns mycket lite forskning om. Kvävegödslingsnivån är en faktor man känner till som påverkar halterna av vitamin C och nitrat. Dock finns en rad andra faktorer som kan påverka dessa och andra kvalitetsegenskaper, men sambanden är oklara.

Är den ekologiskt odlade maten godare än den konventionellt odlade? Alltför få studier är gjorda inom området för smakegenskaper för att man ska kunna ge ett generellt svar, menar Bengt Lundegårdh. En av de få studier som finns gäller tomater och genomfördes av Bengt Lundegårdh själv. Tusen försökspersoner deltog i ett blindtest och resultatet blev att majoriteten signifikant föredrog smaken på de ekologiskt producerade tomaterna. Kvävenivåerna var i detta försök relativt lika, vilket tyder på att kväveintensiteten inte var huvudorsaken till smakskillnaderna. En doktorand bedriver nu vidare studier kring orsakerna. Ett annat exempel som antyder att skillnader i smak och kvalitet kan finnas är att det i ett flertal djurförsök har visats att djur nästan uteslutande föredrar ekologiskt producerat foder."

Micke

Jättebra inlägg Micke!
Jag åller med helt och hållet. Speciellt det där om samspel. Dels finns ett komplicerat samspel mellan olika näringsämnen. Vissa konkurrerar och låser varandra. Det som är huvuduppgiften för leret i matjordenär att hålla förråd så att näring finns att tillgå. Som sagt micronäringsämnena behövs i så liten omfattning och är ändå så viktiga . Många av dom har man inte heller forskat i ordenligt och de ingår inte i analyser av gödselmedel.

Microlivet har man heller inte forskat i ordentligt. Det finns säkert mycket att hämta.

Det finns någon forskingsrapport (har glömt vad den hette, citerades i en trädgårdstidning förra året) som sa att det kväve som kom från konstgödsel var sämre och gav lägre skördar än naturgödsel. Resultatet var säkert helt korrekt, det betvivlar jag inte ett ögonblick men slutsaterna instämmer jag inte i.

Fortfarande håller jag på att naturgödsel är tre produkter i en nämligen
1 gödselverkan
2 strukturförbättring
3 förbättring av microlivet.

Konstgödseln har ju bara förbättrat gödselvärdet.

Näringen är densamma med skillnaden i skördeökning mellan försöken beror på strukturförbättringen och det ökade microlivet.

Det är inget fel på konstgödsel men den är inte på något ett komplett urval på det tillskott som växten behöver.

Håller nog med om det, idealet är ju att pynja på med gräsklipp, dynga, kompost och liknande men många idag har kanske inte tid med eller tillgång till allt det. Och så beror det ju på vad man vill odla.

Själv har jag ingen tillgång till gräsklipp (jobbar på att skapa en gräsfri trädgård...), begränsad tillgång till den sorts kompost jag vill ha, sporadisk tillgång till små mängder hästdynga (blandad med torv eller halm) eftersom jag vill ha den välbrunnen och dessutom tillbringar jag större delen av sommaren på sommarstugan.

Ekvationen har jag löst genom att tillföra lövkompost och handelsgödsel (lövkomposten är rätt näringsfattig) och täcka med flis. Flisen har flera uppgifter: förhindra avdunstning av vatten på sommaren (behöver inte vattna så ofta), förbättra mikroblivet och skydda på vintern. Dessutom motverkar flislagret risken för övergödning med kväve. Funkar utmärkt tycker jag, men utan handelsgödsel i en eller annan form skulle resultatet antagligen vara magrare.

Dessutom roar jag mig med algextrakt. Preliminära resultat från tester som Schetelig i Finland håller på med tyder på att algextrakt bl.a. stimulerar rottillväxten hos många växter. Vete sjutton om det stämmer, men någon form av tillväxtbefrämjande effekt har det faktiskt. Har "plågat" mina krukväxter vintertid med egna tester och faktiskt syns det tydligt när man överdoserar att de flesta krukväxterna efter ett tag - fastän att de egentligen befinner sig i vila - förtvivlat försöker skjuta nya skott och blad trots att ljuset inte räcker till. Utomhus använder jag algextrakt närmast för att få nya plantor att snabbt etablera sig - det är ändå ganska dyra droppar att använda i en trädgård...

Och tack för komplimangen, Bettson!

Micke

Det finns hur mycket som helst att skriva om och diskutera i detta intressanta ämne.

Det finns säkert många hundratals studier angående näringsämnen både i vanligt jordbruk och ekologisk jordbruk. Många studier visar olika resultat.

Det är ju förståligt om man tänker på de olika rapporterna som man kan läsa om i tidningarna. Ena veckan är Pomme livsfarligt, andra veckan så var det inte så farligt. Tomater i sig är inte så nyttiga, men ketchup är nyttigt. Kommer ihåg på sextitalet så var kaffe och ostfralla väldigt nyttigt.

Så de olika forskarna kommer fram till olika resultat. Ena veckan ska det odlas i sand , nästa i välkomposterat lerjord.

Hur som helst så behöver växterna de olika näringsämne inklusive spårämnen (micronäring) i olika former som tidigare nämnts.
Olika växter tar upp ämnena på olika sätt.

Och att naturgödsel är bäst visste säkert stenåldersmänniskan redan.

Angående smaktesten på tomater, så tycker det är underligt att en del tycker att de omogna tomaterna som brukar finnas i affären är godare än mogna.
Nåja, var o en får ju som bekant ha sin egen smak.

Super intressant ämne!
Jag satt i morse på skoj och jämförde näringsinnehålls deklarationen på Linfrön.
Blev förbryllad!
Krossade linfrön hade ett mindre energivärde än de hela linfröna!!??

Krossade linfrön (risentas) Hela linfrön Friggs
energi 1564 kj 374 kcal energi1900 kj 460 kcal
protein 23 g 20g
fett 31 42g
järn 8 g 8g
------------- magnesium 400g

Är det mätmetoderna som skiljer eller var de har vuxit och gödsling, eller är det när man krossar linfröna som näringsinnehållet ändras!!???
.......

Spekulerar/funderar: när man skär ner sallad fösvinner ju näring fortare än när den är hel (tomater, gurka sallad). Kan det vara det som händer?

Då blir frågan: mäter man näringen i hela linfrön? hur går det till då? måste de inte krossas för att man ska komma åt innehållet??? suck!!


Det om salladen visste jag inte
Jag vet att c-vitaminet försvinner vid kokning och att tomaterna blir hälsosammare av att kokas (har jag fattat rätt) ? men att näring skulle försvinna i luften bara av sig själv

Man använder förmodligen olika mätmetoder på olika företag eller det är olika näringsinnehåll från de olika "fabrikaten" början.
Att fetthalten skulle minska vid krossning och proteinhalten öka är absurd.

Dessutom att det plötsligt finns magnesium 400g (????) är konstig. (felskrivning?)

Alla dessa innehållsförteckningarna på paketen får man nog ta med en "nypa salt".

Det fanns bara noterat på friggs paket att den innehöll magnesium.
Om mätmetoderna är olika från produkt till produkt så är det ju ganska onödigt att skriva ut dem. Vad ska en liten stackars konsument gå efter???
tja... får väl fortsätta som vanligt...äta det jag vill.. och tror attär nyttigt...int fanns det nån innehålls deklaratino på stenåldern och nu överlevde vi det!!::::

Att krossade linfrön innehåller mindre fett är ju logiskt, oljan i fröna försvinner sannolikt till en del i den processen. Att proteinhalten i en produkt är högre kan bero på att råvaran till just den produkten odlats på en plats och under sådana förhållanden som gynnar en högre proteinhalt i växten. Det är inget ovanligt fenomen, de bönder som odlar maltkorn för bryggerierna har ju alltid problem med för låga eller för höga proteinhalter i kornet. Just därför skulle jag inte lita allt för mycket på innehållsdeklarationerna till sådana här produkter, jag tvivlar nämligen på att näringsinnehållet i varje enskilt råvaruparti kollas - och råvarupartierna kan ju komma komma från vilket land som helst i världen och de i sin tur kan vara en blandning av råvaror från olika landsändor med olika odlingsbetingelser som skapar ett mycket varierat näringsinnehåll...

Micke

PS. På stenåldern dog vi i 30-årsåldern...

Det gör vi fortfarande på olika ställen i Afrika, Sydamerika och Asien.

Håller nog med där när jag tänker efter.
Men jag tänkte om jag mäter fetthalten i linfrö och sedan krossar dessa och mäter igen så har ju fetthalten inte försvunnit.
Men det är nog så att efter krossningen så tar man bort linfröoljan och därmed fås en mindre fetthalt i de krossade fröna.
Man får tänka till 2ggr så blir det rätt!

Dog vi verkligen i 30-årsåldern på stenåldern? Har nyligen läst om en nu levande stenålderskultur på en ö öster om Nya Guinea.

Evolutionsmedicin

"Infektioner, olycksfall och graviditetskomplikationer var de vanligaste dödsorsakerna. Malaria framstår som den enskilda sjukdom som skördar flest liv, framför allt i unga år. Medellivslängden är därför endast omkring 45 år medan de som uppnått 60 år mycket väl kan förväntas leva lika länge som våra 60-åringar. Det finns inget stöd för att de som dör före 60 år är de som annars skulle ha drabbats av hjärtkärlsjukdom. Inget talar alltså för att brist på äldre förklarar avsaknaden av våra typiska ålderssjukdomar. Av 2 300 invånare på Kitava var 6% äldre än 60 år. "

I mitten på 1700-talet var medellivslängden i Sverige drygt 33 år för män och 36 för kvinnor (enligt Statistiska centralbyrån). Tror väl knappast att förhållandena var bättre på stenåldern. Men ett medeltal är ju alltid bara ett medeltal...

Micke

Hej hopp,

Om jag odlar bra sorter( d v s väljer mina grönsaker och bär enligt deras innehåll och inte min gom) och använder mestadels stallgödsel, vattnar flitigt och tillämpar rotation på det jag odlar, så borde jag få nyttiga och goda ting att skörda vida överlägsna det vi köper?
För jag börjar mer å mer drabbas av den kusliga misstanken att trots att det är 'färska fina grönsaker' som ligger i disken där så är det 'egentligen' vattenstinna näringsfattiga drivna förgiftade uppstoppade atrapper jag handlar?
Känslan finns ju där att det man själv odlar är så mkt bättre och jag tycker mig förstå att så gott som vi alla ahr den känslan......så hur kanjaggöra det bättre? Hur kan jag odla bättre? Skall jag ge upp fantasierna om sandodling som ett bra alternativ (sand är tungt att bära uppför berget nämligen) och köra på med min hästgödsel kodynga på säck, kompost och gräsklipp......ritkiga ryggknäckare :-))

Är fruktträd lika påverkade som grönsaker?

Är äpplen så nyttiga jämfört med plommon och körsbär?

Vad kan man göra bättre?

Funderar Ingrid (återigen)

Min bestämda uppfattning är att om man tillför jorden naturgödsel, kompost (egengjord) och flytande gödsel enl. min tidigare beskrivning ovan, så får man nyttiga och fina grönsaker.

Grönsakerna i affärernas diskar är inte näringsfattiga, däremot så finns risken att bekämpningsmedel , tungmetaller och annat onyttigt som kan liknas vid anabola steroider kan finnas i grönsaken. Man får kolla vilket land grönsakerna kommer ifrån.
Skölj alltid köpegrönsakerna ordentligt.

Viss mängd tungmetaller kan man inte värja sig från, då de finns överallt.

Om äpplena är nyttigare än plommon och körsbär vet jag inte, däremot vet jag att ett variationsrikt intag av olika frukter är nyttigt.

Sen undrar jag Ingrid om du har lurats av någon skräckpropoganda i det nya forumet du huserar i ?

Det kan ju inte bli bättre än så som du gör! Nyttiga asiatiska grönsaker, bönor, vitlök, tomater,gräsklipp, häst o kogödsel.

"kolla vilket land grönsakerna kommer ifrån?"

(kan fortfarande inte kopiera som ni andra gör... hur gör man?!?!)

Jag vet att Holland kör kemikaliejordbruk, är det några fler länder du tänker på, Virgo?

Sanna

Hehehe *förresten* vilket nya Forum Wilhelm? Jag är bara mestadels nyfiken och jag har ju för vana att ha 'nivå' på det jag gör, i detta fallet funderar jag på att höja ribban mera faktiskt ....... det är kanske så att jag skall anlägga en bädd med maskroser tillvåren, och att jag skall ha målla i ett hörn och satsa mera på att frysa in för eget bruk över vintern så jag kan lita mera på eget. En längtan efter lite mera 'self-suficiency' helt enkelt. Och då är dte bra med argument.
Jag menar om det ärliten skillnad på det jag odlar och det jag köper så behöver man itne göra sig omaket över vintern va?

Nä det är itne lätt med en liten villatomt och stora ambitioner som jag har (ibland). Och hälsa har jag med stigande ålder börjat oroa mig mer och mer för :-) ja inte OROA sig på det sättet men mera tänka vad kan jag göra bättre!!!
Och odlingsordningen här hemma gårju emr och mer emot det helekologiska elelr *fniss* jag är ju så gott som redan där när jag tänker efter!

Hälsar Ingrid med funderingarna

Hallo Ingrid,

Det var detta jag tänkte på
Om grönsaker och annat i affärerna vore så gott som utan näringsämnen så skulle nästan alla människor vandra omkring med uppsvällda magar och se ut som de svältande i Afrika.

Odla maskrosor? Kommunenernas parkområden är ju överfulla av maskrosor och där gödslas det inte med konstgödsel.

@ Sanna



Skrev om det längre upp i denna tråd.

Aha - ja det var foragehead på yahoo ;-)en diskussionsgrupp, itne ett Forum.
Bara en massa glad a med tips om konstigheter man hittar i Naturen att knapra på....

Hälsar ingrid

Jo, jag tror att det var just vad de var.
Man har, av gamla skelettfynd konstaterat att medellivslängden minskade när jordbrukssamhället växte fram. Nu är ju underlaget litet för jägar/samlarfolk, men man ser också mindre spår av såna bristsjukdomar som syns i skelettet. Det, tillsammans med hälsotillståndet hos dagens samlarfolk, ligger till grund för talet om stenålderskost. Säd kanske inte är vår mest naturliga föda. Vi är ju inte gräsätare från början.

På just 1700-talet var det feodala samhället som starkast i Sverige.
"Vanligt folk" var mer eller mindre livegna. Deras odlingsmödor gick till att föda en fet adel. Landet låg i krig med omvärlden under långa perioder, och stora mängder vuxna män var uttagna som soldater. Krigsskatterna var förödande osv. osv.

Jo jag tror faktiskt att det var bättre på stenåldern. Då gick det du samlade i alla fall till familjen. Säkert svalt folk ihjäl då också, men det gick i alla fall att flytta från ett område där vilt och annan föda tröt. Du satt inte fast i livegenskap. Undersökningar har visat att man i snitt arbetade 3-4 timmar om dagen för att samla och bereda mat och skinn.
Det var nog där musik och bildkonst utvecklades. Tid och mättnad räckte till för sådana sysslor som inte var direkt livsuppehållande.

Aha, en stenåldersromantiker? Beklagar min bristande tro på att det kan ha varit bättre förr. Jag envisas med att tro att stenåldersmänniskan knappast hade det särskilt mycket bättre ställt i motsvarande klimatförhållanden som vi lever i idag här i Norden. Möjligen kan det ha varit bättre ställt i varmare klimat som till exempel "öster om Nya Guinea"...

Micke

Det finns flera stenåldersrester!

Stillasittande i grottan på vintern med lite ljus, endast eldens sken gjorde att kroppen släckte ner sin aktivitet ungefär som när en björn går i ide, fast inte lika fullt ut. Kroppen skulle spara sina reserver till våren.

En depression är också ett slags nedsläckning av aktiviteten. Jag inbillar mig i alla fall att det är en rest från stenåldern. Jag menar mörker har ju inverkan på depressioner och för lite fysisk aktivitet likaså.