Minns ni?, Poesiböckerna med de fina verserna Alternativ

[Maggan H]

Tyvärr har mina egna poesiböcker försvunnit med tiden och jag har på sista tiden börjat fundera på alla de fina rimmen på vers som stod i dem. Men kommer jag ihåg?? Jodå, men bara en; varför just den har fastnat kan man bara spekulera i....

''Jag är en riktig tok
Som skriver i min egen bok''

[Noak]

Du är rosen
jag är törnet
tänk på vännen
ner i hörnet.

Så skrev man namn och datum på snedden över hörnet...

[KRT]

Jag vill sitta i ditt minne
på en liten liten pinne

Kom på en till (tror den är från mammas bok dock);
Lika fast som ekens rötter står i jorden
lika trofast är den vän som skrivit dessa orden

En till;
Rosor äro röda
violer äro blå
smultron äro söta
och du är lika så

Redigerat av KRT: 22-11-2009, 10:02

[Aqvakul]

Förälska dig ofta,
förlova dig ibland,
men gift dig för sjutton
så sällan du kan!

[Maggan H]

Nu kom jag på en till:

Goda tankar, Goda ord
Sprider Lycka på vår jord

[mojan]

Har mina poesiböcker kvar. Jätteroligt att t ex ha kvar handstilen från gamla, nu döda släktingar.
Texterna är ju oftast banala och de kopierades från/till alla böcker men helt klart ett tidsdokument.

Bidrar med den här:

Plantera vid din grind,
för varje gosse, en liten lind.
Med åren ska du se,
den allra vackraste lindallé.

Dessa vackra ord av poeten Erik Blomberg står också i min poesibok.

Var inte rädd för mörkret
ty ljuset vilar där.
Du ser ju inga stjärnor
där inget mörker är.

[caprifol]

Mojan - dina bidrag är vackra. Mina kompisar var nog inte så "poetiska" för de jag kommer ihåg är:

När xx lagat maten
och killen slickat faten
hörs xx sakta viska
"säg, älskling, vill du diska?" och

När du blir gammal och ingen vill ha dej
sätt dej på taket låt kråkorna ta dej!!!

[Aqvakul]

Må du åka många mil
Uti lyckans lilla bil

[Eva i Skåne]

Katter och töser har samma humör
river och klöser så fort man dem rör

Så diktade någon i mitt album.
Jag tror varken den som skrev eller jag förstod innebörden i orden, men att det var nåt förargligt förstod jag på min pappas flin

[Elisabeth-Västku...]

Jag minns så väl mina poesiböcke/alben.

Men hos oss skrev aldrig pojkarna och inte heller hade dom poesiböcker.

Undrar var min ahar tagit vägen?

[Eva i Skåne]

Jag minns ju fler som inte var så snälla

Lite aga, lite ris
det gör lilla Eva snäll och vis


När jag tänker efter så undrar jag om dessa ord inte satt spår i mitt inre eftersom det är dom som poppar upp i minnet allra först.


Men jag minns ju rara ord också. Min mamma skrev:

Bliv en liten stråle på vår mörka jord
Hälsa dem du möter med ett vänligt ord

Det var den finaste versen jag läst i hennes album.

Sen minns jag förresten nåt från hennes album som vi skrattade åt hemma. Inte heller så snällt.

En morgon när solen miste sin glans
kom Ulla till världen utan någon svans

[Aqvakul]

Förlåt hasten,
jag skrev med kvasten,
för pennan är trasig
och jag själv lite knasig.

[caprifol]

komplettering till
Jag vill sitta i ditt minne
på en liten liten pinne
--- och när pinnen brister
laga den med Karlssons klister.

Åtminstone en vacker kommer jag ihåg. Mamma (förstås!) skrev

Leenden och vänlighet och kärleksfulla ord
är väl livets vackraste små blommor.
Sök att finna dem och lär dig deras blomsterspråk
de växa vill och dofta skönt för oss på livets stråk

(någon 40-talslåt kanske?)

[Peztis]

Åh, jag hade mitt i bokhyllan precis bakom ryggen där jag sitter!

Min mamma skrev följande:

I gryningen går en flicka
och blåser ljust frömjöl över den mörka jorden
och ljuset blommade hela dagen

I skymningen går en gammal kvinna
och blåser mörkt frömjöl över den ljusa jorden
och mörkret blommade hela natten
(En indiansk diktare av Hopi-stammen)


Sedan har vi ju den söta från en klasskompis:

Liten fågel flyger fort
hem till xxs lilla port
hälsar henne varmt och ömt
att jag henne inte glömt!

[Eva i Höga]

Sitter här och läser och njuter, här är många verser jag hade i min poesibok som tyvärr har försvunnit när jag haft städdille. Verserna är så vackra och roliga och även killarna skrev i våra böcker. Försökte införa poesibok när min dotter gick i skolan men det blev inte många som skrev - de hade en bok som hette Mina klasskamrater istället.

[Aqvakul]

Minnena kommer långsamt tillbaks: Minns att vi slogs om att vara först att skriva, för då kunde man skriva längst bak i boken:

Sist i boken vill jag stå,
men främst bland vännerna ändå.

Tjejerna kunde också skriva:

Sist i boken vill jag pränta,
att du är en duktig jänta!

Redigerat av Aqvakul: 22-11-2009, 18:32

[Christa]

Tror inte heller att killarna hade poesiböcker men de skrev i våra. Ibland ganska roliga saker som den här:

I min levnadssoppa många frikadeller hoppa.

Han hade ritat en blommig soppskål med hoppande frikadeller.

[Aqvakul]

Nej jag minns inte heller att killarna hade egna poesiböcker, möjligen ifyllnadsvarianten "Mina klasskamrater"...

Men vi skrev gärna i tjejernas...

[Maggan H]

Åh vad ni är duktiga! Tack för alla gamla minnen som kommer tillbaka när man läser för de flesta verserna känner jag igen!

[Alba]

När jag läste rubriken så tänkte jag att jag aldrig haft en poesibok. Men när jag läser vad ni skrivit så kommer det jaaa hela tiden......den känner jag igen och den hade jag också.
Tänk vad man glömmer. Så roligt att minnas.