Bollpil - bladen svartnar - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Bollpil - bladen svartnar

petpap Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-06-2011, 21:03 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 3 Medlem sedan: 03-06-2011 Medlem nr: 52 048	Hej! Vi k�pte tv� stycken bollpilar f�rra sommaren och de verkade inte trivas riktigt hos oss. Bladen var inte riktigt fina, utan hade bruna/svarta fl�ckar. Vi trodde p� att de skulle ta fart �ret d�rp�, men det har inte riktigt h�nt. Tr�den bor i G�teborg i lerhaltig jord i s�derl�ge. Vi planterade dom i ca 50cm diameter stora gropar och blandade ut jorden kring pilarna i groparna. Vi har inte st�dpinnar kring tr�den och det kan bl�sa r�tt h�rt. Dock har jag den senaste veckan stabiliserat dom med t�ltpinnar :-) Nu ser jag att det ena tr�den har likadana bruna/svarta fl�ckar p� bladen som f�rra �ret - dock bara p� nedre delen av tr�det (under kronan, vi har inte b�rjat stamma upp �nnu). Vad kan dessa fl�ckar bero p�? F�r mycket eller f�r lite n�ring? sjukdom? Vi vattnar pilarna ofta och har i lite kv�vebaserad n�rings�mne i vattnet...jag har sv�rt att tro att de lider av vattenbrist. De f�r var sin 10-literhink vatten efter en varm dag....det borde v�l r�cka? Tacksam f�r svar och tips!

Nytt inl�gg

Svar (1 - 5)

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-06-2011, 23:00 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	Hej Den �r ser ut som Svamp sjukdom och det kommer om man ger v�xter mera vatten eller om man har tunga jord. Obs Jag ska skicka till dig lite informationen som jag hittade idag och hoppas att den ska hj�lpa dig: Rosrost �r den kanske mest fruktade av rosornas bladsvampar. Onekligen kan rost p� kort tid ta livet av k�nsliga rosor. Men rost �r ocks� den svampsjukdom som jag upplevt vara l�ttast att bek�mpa. Allt jag pr�vat har haft god effekt. Rosrost kan anta flera olika skepnader och sannolikt r�r det sig om flera olika sorters rostsvamp. Det knepiga med den kanske allvarligaste varianten �r att angreppen b�rjar p� �ldre blad l�ngst ner p� buskarna och �tminstone i b�rjan �r sv�ra att uppt�cka. Angreppen ser d� ofta f�rst ut som sm�, sm� orangef�rgade prickar p� undersidan av bladet. Senare syns de �ven p� bladovansidan, och de orangef�rgade prickarna p� undersidan �verg�r till att bli svartbruna sporsamlingar. Blad faller av i f�rtid och sv�rt angripna buskarkan st� nakna fram�t sensommaren. I andra fall yttrar sig rosrosten som n�got st�rre orangef�rgade fl�ckar ofta h�gre upp p� buskarna; dessa fl�ckar �r ofta f�rre och denna form av rost f�refaller vara mindre aggressivt spridningsben�gen. (Men det kanske ocks� �r ett f�rstadium till de m�nga sm� angreppen p� �ldre blad.) En annan form av rosrost tycks endast angripa omogna nypon. Den typen har jag bara sett n�gra f� g�nger och den verkar inte alls skada buskarna. Ytterligare en form, till synes av mer aggressiv karakt�r, angriper grenar i buskarnas �vre partier och �r mycket i�gonenfallande, grenarna kl�s av n�got som ser ut som utbredda klumpar av tjock ilsket orange m�larf�rg, fast med l�tt luddig yta. Det �r ocks� m�jligt att alltihop �r samma svamp och att det �r andra faktorer som g�r att yttringarna �r s� olika. Rosrost bek�mpas b�st genom noggrann hygien och f�rebyggande behandling. Duscha aldrig rosorna utan vattna enbart jorden; svampar trivs i fukt och fuktiga blad �r mer mottagliga f�r svampangrepp. Var �terh�llsam med kv�ve-g�dsling och gener�s med kalium. Kisel fr�n fr�kenextrakt kan antagligen ocks� vara nyttigt. Angripna v�xtdelar tas helst bort s� for de uppt�cks och kan l�ggas i komposten. Spruta f�rebyggande p� senh�sten och tidigt p� v�ren med det du v�ljer som ditt motmedel. B�st varaktig effekt har jag f�tt av f�rebyggande besprutning med trichodermasvampar (BINAB� TF WP). Men som sagt allt jag pr�vat har haft �tminstone tillf�llig effekt. M�nga albarosor f�r �rligen mycket rost och tappar alla bladen fram�t sommaren, men det verkar rosorna inte m� illa av. Rosor ur rugosagruppen f�refaller alltid ha lindriga rostangrepp som man inte l�gger m�rke till. Men vissa rugosasorter som till exempel 'Conrad Ferdinand Meyer' och 'Robusta' kan l�tt duka under p� grund av sv�rartade rostangrepp. Rugosahybriden Rosa x paulii (Rosa rugosa repens Alba) �r p� sensommaren ofta mer eller mindre bladl�s, men �verlever bra �nd�. Svartfl�cksjuka heter p� danska "str�leplet" vilket �r en m�lande beskrivning. Angreppen, som b�rjar p� �ldre blad, yttrar sig som svartaktigt runda fl�ckar med tydligt fransig kant. Dessa fl�ckar tillv�xer radiellt. Angripna blad gulnar och faller av. Svartfl�cksjuka �r den kanske vanligaste orsaken till den bladl�shet hos rabattrosor som de flesta av oss har iakttagit. Mycket f� rosor �r helt motst�ndskraftiga, men m�nga f�r bara l�tta angrepp. Sorter som �r k�nda f�r att angrips h�rt utan att n�dv�ndigtvis duka under �r till exempel 'Prairie Dawn', 'Heidelberg', 'Louise Odier', 'Iceberg' och 'Nina Weibull'. Andra sorter �verlever inte svartfl�cks-angrepp lika v�l. Mina allra v�rsta svartfl�ckshistorier har jag haft med 'Gloire de Dijon'. Det f�rsta exemplaret jag hade var alltid bladl�st n�r jag kom hem efter semestern, och eftersom blommorna hade n�stan samma f�rgnyans som v�ggen de lutade sig mot, tr�ttnade jag p� rosen. Det h�r var mycket l�nge sedan, och jag hade aldrig h�rt talas om svartfl�cksjuka utan trodde att blad-l�sheten var en egenhet hos rossorten. N�sta 'Gloire' jag k�pte fick luta sig mot en skrovlig stenmur p� v�stkusten. Jag hade t�nkt att det skulle bli mycket vackert. Men det blev det inte! Plantan hade svartfl�cksjuka �nda ut p� foderbladen, blomskaften blev ultrakorta och alltihop s�g el�ndigt ut. Dessutom smittades rosor som h�ngt med i flera �rtionden utan s�dana problem. Men det var denna upplevelse som fick mig att utarbeta den aktionsplan jag numera f�ljer (�tminstone i princip - och ibland). Andra svarta fl�ckar p� bladen Rosblad kan ocks� f� svarta fl�ckar av andra sk�l allt �r inte svartfl�ck som sk�mmer ... Runt insektsbett och andra mekaniska skador p� bladen kan det utvecklas runda svartaktiga g�rdar som �r missprydande men inte leder till att bladet gulnar och faller av. Vad fl�ckarna best�r av vet jag inte. Rosbladm�gel f�rekommer endast d� luftfuktigheten �r h�g: i v�xthus, vid l�ng-varigt fuktigt v�der eller st�ndig bevattning med spridare. Svampen ger oregelbundna fl�ckar som �r r�daktiga fr�n b�rjan men senare blir gr�svarta. Dessa fl�ckar �r inte runda eller fransade i kanterna som svart-fl�cksjukefl�ckar utan kantiga och skarpt avgr�nsade av nerver i bladet. �ven ros-bladm�gel leder till att bladen snabbt vissnar och faller av i f�rtid. Pimpinellsorter med de typiska sm� 'orm-bunksliknande' bladen f�r ofta r�daktiga brunsvarta fl�ckar eller prickar fram�t sensommaren. Jag kallar det f�r pimpinell- eller poppiusprickar. (N�stan all 'Poppius' jag m�tt har s�dana prickar p� bladen.) Det p�st�s att detta inte �r n�gon svamp-sjukdom, men hos mig f�rsvann prickarna d� jag b�rjade spruta med trichoderma. S� jag undrar, jag. Barkfl�cksjuka har under senare �r blivit ett stort problem f�r m�nga h�ngivna odlare av eng�ngsblommande rosor och kl�tterrosor. Sjukdomen yttrar sig som m�rka fl�ckar p� stammarna vanligen n�ra marken och ofta runt bladknoppar och taggar, men de kan ocks� dyka upp var som helst p� skotten. I gr�nsen mot frisk v�vnad �r fl�ckarna lilar�da. Efter hand utvecklas sporer i s�ren som d� blir gr�vita. Svampen v�xer in i stammen och kan t�ppa till k�rlen s� att grenen d�r. Den v�xer till under vinterns t�v�dersperioder, och angrepp som inte uppm�rksammas p� h�sten kan ha hunnit bli stora innan v�ren. Ofta kan man p� v�ren se att bladen p� vissa grenar utvecklas senare och l�ngsammare �n andra. Unders�ker man de nedre delarna p� en s�dan gren hittar man vanligen typiska barkfl�cksjukes�r. Om man inte sk�r bort grenen kommer tillv�xten stanna av och de ofta endast halvt utslagna bladen vissnar och grenen d�r. Barkfl�cksjuka gynnas av �verdriven kv�veg�dsling, av t�t v�xt och av vintert�ckning, s�rskilt med material som inte �r helt torrt. Tidigare skador, mekaniska eller efter mj�ldaggsangrepp, kan bli ink�rsportar f�r svampen. I f�rsta hand b�r man s� l�ngt m�jligt f�rs�ka f�rhindra angrepp genom att �rligen gallra ur sina rosor, endast vintert�cka rosor som annars har sv�rt att �vervintra n�jaktigt, g�dsla f�rnuftigt och sk�ra bort angripna partier helst innan sporer hunnit utvecklas. Noggrann bortsk�rning av mj�ldaggsangrepp ing�r i �tg�rderna f�r att f�rhindra barkfl�cksjuka. Fl�ckar som �nnu �r sm� och m�rka kan man kanske f�rs�ksvis pensla med n�got svampmedel. Det �r emellertid os�kert vilken effekt detta kan ha. Redan p� senvintern b�r rosorna inspekteras och angripna grenar sk�ras bort. V�xtdelar som �r infekterad med barkfl�cksjuka ska f�r s�kerhets skull br�nnas och inte l�ggas i komposten. St�ndigblommande och remonterande rosor sk�rs rena fr�n alla fl�ckar vid v�rbesk�rningen och hos dessa beh�ver barkfl�cksjuka knappast vara n�got problem. Rosor i god v�xt, p� bra, v�ldr�nerad och g�rna varm jord, med god n�ringsbalans och i luftigt l�ge klarar sig f�rst�s b�ttre fr�n alla sorters svampsjukdomar. Alltf�r gynnsamma omst�ndigheter och snabb tillv�xt kan dock g�ra rosorna k�nsliga f�r framf�r allt mj�ldagg och barkfl�cksjuka. rosrost_blad_2_es.jpg ( 23.25k ) Antal nedladdningar: 8 Rosrost svartfalcksjuka1es.jpg ( 16.38k ) Antal nedladdningar: 8 Svartfl�cksjuka MOGEL.jpg ( 12.54k ) Antal nedladdningar: 7 Andra svarta fl�ckar p� bladen Redigerat av Bassam: 03-06-2011, 23:04 Bifogade fil(er) ROS_1.jpg ( 23.25k ) Antal nedladdningar: 8 SVART_1.jpg ( 16.38k ) Antal nedladdningar: 7

Ezereht Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-06-2011, 00:52 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 2 481 Medlem sedan: 30-08-2006 Medlem nr: 8 514	Jag vet inte vad som drabbat dina tr�d, men groparna ser sm� ut. Om du t�nker dig en fullvuxen tall som tippat omkull i bl�sten, s� kan du t�nka dig 50cm �r ganska liten grop f�r ett tr�d. Sen vet jag inte vilken jord du planterat i, men det ser svart ut, har du p� bark? Annars kanske det hade varit b�ttre med mer sand/grus i jorden. Jag kan inte lerjordar s� bra hur man "fluffar upp" dem p� b�sta s�tt s� de inte �r f�r tunga (d� sl�pper de inte igenom syre). Till att b�rja med om det var jag, hade jag nog gr�vt ut runt och vidgat "h�len" i gr�smattan. Skaffat matjord eller P-jord och blandat upp med det du gr�ver bort och lagt tillbaka utan gr�set. Kanske inte m�ste vara 50cm djup grop om det �r jobbigt, 30 duger. Men tre g�nger minst gr�sfritt omr�de mot f�r i nul�get. Jag tror inte du beh�ver ge n�ring till dem. Sen kan du fundera hur bra marken dr�nerar. S� de inte st�r med r�tterna i en t�t grop av vatten och ruttnar. Redigerat av Ezereht: 05-06-2011, 00:55 -------------------- Temptations come, as a general rule, when they are sought. -Margaret Oliphant -------------------- zon 5

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-06-2011, 11:02 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Jag har sett detta i pilar, det �r nog inte pilskorv och inte pilrost... Men n�gon slags svampangrepp. Tillh�r inte de som jag k�nner till �r de stora hoten mot pil dock, men jag �r som sagt inte s�ker p� vad som ser ut s� h�r i b�rjan av angrepp. H�ller med f�reg�ende talare om att v�xtb�ddarna �r lite f�r smala, men det �r nog inte orsak till angreppen. Gr�v runt om och h�ll gr�set borta en tid till, oc forts�tt vattna som ni g�r, ca 40 liter i veckan per tr�d �r vad de beh�ver f�r att forts�tta att utvecklas bra och klara att leva med angrepp som dessa. Att tr�den �r mycket t�tt placerade och kommer att v�xa ihop antar jag ing�r i planeringen. Klotpilarna �r r�tt breda och dessa kommer att bilda mer eller midnre en krona med tv� stammar, men det kan bli fint det medd. R�klna med att kronorna v�xer samman bara. Stagningen ger d�remot inte den effekt du vill ha med tr�d som klarar av vindarna. Tv�rtom - tr�d soom man stagar kronan p� v�xer som om de alltid skulle skulle ha st�d, dvs slankigt och i h�jden. St�den f�r tr�den �r i f�rsta hand till f�r att r�tterna inte ska r�ra sig under etableringen, dvs f�rsta �ret. Kronorna ska vaja, det �r s� de bygger celler f�r att klara och anpassa sig till v�xtplatsen. Man s�tter d�rf�r bindningen till tr�det l�gt och l�ter krona och stam vaja men r�tterna st� still. N�r r�tterna f�tt f�ste tar man bort st�den. St�dp�klarna i marken ska sitta en bit ifr�n kronan f�r att kunna staga roten. I handeln har vissa tr�d haft st�d eller hos odlaren v�xt t�tt i skyddade rader och man kan beh�va hj�lpa tr�det en tid s� att det inte viker sig. D� s�tter man st�d som inte har f�rankring i marken, och skjuter nedd detta under en-tre s�songer s� att tr�det l�r sig vaja bit f�r bit. Tag bort dina anordningar och se om det finns risk f�r att tr�den viker sig. Staga sedan en del av tr�det genom en pinne som l�per l�ngs tr�det, f�rkorta denna under s�songen under det att tr�det st�rks. Satsda p� att b�da tr�den ska kunna vara st�dfria n�sta sommar. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

petpap Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	12-06-2011, 21:33 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 3 Medlem sedan: 03-06-2011 Medlem nr: 52 048	Tack alla sn�lla m�nniskor f�r era utf�rliga svar och id�er. N�r jag tittade n�rmare f�rra veckan p� tr�det hittade jag en del l�ss + myror som tog hand om dom. Jag k�pte d� en slags s�pblandning som mot l�ssen, men som �ven skulle vara bra mot svamp. En vecka senare nu �r hela nederdelen av tr�det s�ndervisset. Toppen (kronan) ser fortfarande fin ut, men det b�rjar komma en del brunsvarta angrepp d�r med. Jag s�g att l�ssen och myrorna hade kommit tillbaka idag, s� jag sprutade ner tr�den med en hemgjord s�pblandning (1 liter vatten, 1 msk gr�ns�pa, 1,5msk vodka). Tror ni att anpreppen verkligen �r fr�n l�ssen? Det �r konstiga svarta korn p� m�nga m�nga blad, allts� utanp� bladen - de g�r l�tt att skrapa bort. De �r ca 1mm i diameter och h�rda. Vad kan det vara? S� h�r nervisset �r nedre delen av tr�det nu. EP124676.jpg F�rstoring EP124676-1.jpg Konstiga svarta korn EP124674.jpg F�rstoring EP124671.jpg

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	12-06-2011, 23:46 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	Hej Jag sa att de l�gger p� ler tung jord s� de �r ruttnar . Obs Den h�nder n�r jorden �r d�ligt och vatten stannar i jorden och borta syre. --Ta bort alla skadad delar. H:Bassam

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: �ndra till: Standard · Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 29-07-2025, 04:42

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon