Hej!

Vi köpte två stycken bollpilar förra sommaren och de verkade inte trivas riktigt hos oss. Bladen var inte riktigt fina, utan hade bruna/svarta fläckar. Vi trodde på att de skulle ta fart året därpå, men det har inte riktigt hänt.

Träden bor i Göteborg i lerhaltig jord i söderläge. Vi planterade dom i ca 50cm diameter stora gropar och blandade ut jorden kring pilarna i groparna. Vi har inte stödpinnar kring träden och det kan blåsa rätt hårt. Dock har jag den senaste veckan stabiliserat dom med tältpinnar :-)

Nu ser jag att det ena träden har likadana bruna/svarta fläckar på bladen som förra året - dock bara på nedre delen av trädet (under kronan, vi har inte börjat stamma upp ännu).

Vad kan dessa fläckar bero på? För mycket eller för lite näring? sjukdom?

Vi vattnar pilarna ofta och har i lite kvävebaserad näringsämne i vattnet...jag har svårt att tro att de lider av vattenbrist. De får var sin 10-literhink vatten efter en varm dag....det borde väl räcka?

Tacksam för svar och tips!

Hej

Den är ser ut som Svamp sjukdom och det kommer om man ger växter mera vatten eller om man har tunga jord.

Obs

Jag ska skicka till dig lite informationen som jag hittade idag och hoppas att den ska hjälpa dig:


Rosrost
är den kanske mest fruktade av rosornas bladsvampar. Onekligen kan rost på kort tid ta livet av känsliga rosor. Men rost är också den svampsjukdom som jag upplevt vara lättast att bekämpa. Allt jag prövat har haft god effekt. Rosrost kan anta flera olika skepnader och sannolikt rör det sig om flera olika sorters rostsvamp. Det knepiga med den kanske allvarligaste varianten är att angreppen börjar på äldre blad längst ner på buskarna och åtminstone i början är svåra att upptäcka. Angreppen ser då ofta först ut som små, små orangefärgade prickar på undersidan av bladet. Senare syns de även på bladovansidan, och de orangefärgade prickarna på undersidan övergår till att bli svartbruna sporsamlingar. Blad faller av i förtid och svårt angripna buskarkan stå nakna framåt sensommaren. I andra fall yttrar sig rosrosten som något större orangefärgade fläckar ofta högre upp på buskarna;

dessa fläckar är ofta färre och denna form av rost förefaller vara mindre aggressivt spridningsbenägen. (Men det kanske också är ett förstadium till de många små angreppen på äldre blad.) En annan form av rosrost tycks endast angripa omogna nypon. Den typen har jag bara sett några få gånger och den verkar inte alls skada buskarna. Ytterligare en form, till synes av mer aggressiv karaktär, angriper grenar i buskarnas övre partier och är mycket iögonenfallande, grenarna kläs av något som ser ut som utbredda klumpar av tjock ilsket orange målarfärg, fast med lätt luddig yta. Det är också möjligt att alltihop är samma svamp och att det är andra faktorer som gör att yttringarna är så olika.




Rosrost bekämpas bäst genom noggrann hygien och förebyggande behandling. Duscha aldrig rosorna utan vattna enbart jorden; svampar trivs i fukt och fuktiga blad är mer mottagliga för svampangrepp. Var återhållsam med kväve-gödsling och generös med kalium. Kisel från fräkenextrakt kan antagligen också vara nyttigt.

Angripna växtdelar tas helst bort så for de upptäcks och kan läggas i komposten. Spruta förebyggande på senhösten och tidigt på våren med det du väljer som ditt motmedel. Bäst varaktig effekt har jag fått av förebyggande besprutning med trichodermasvampar (BINAB® TF WP). Men som sagt allt jag prövat har haft åtminstone tillfällig effekt.

Många albarosor får årligen mycket rost och tappar alla bladen framåt sommaren, men det verkar rosorna inte må illa av. Rosor ur rugosagruppen förefaller alltid ha lindriga rostangrepp som man inte lägger märke till. Men vissa rugosasorter som till exempel 'Conrad Ferdinand Meyer' och 'Robusta' kan lätt duka under på grund av svårartade rostangrepp. Rugosahybriden Rosa x paulii (Rosa rugosa repens Alba) är på sensommaren ofta mer eller mindre bladlös, men överlever bra ändå.




Svartfläcksjuka


heter på danska "stråleplet" vilket är en målande beskrivning. Angreppen, som börjar på äldre blad, yttrar sig som svartaktigt runda fläckar med tydligt fransig kant. Dessa fläckar tillväxer radiellt. Angripna blad gulnar och faller av. Svartfläcksjuka är den kanske vanligaste orsaken till den bladlöshet hos rabattrosor som de flesta av oss har iakttagit. Mycket få rosor är helt motståndskraftiga, men många får bara lätta angrepp. Sorter som är kända för att angrips hårt utan att nödvändigtvis duka under är till exempel 'Prairie Dawn', 'Heidelberg', 'Louise Odier', 'Iceberg' och 'Nina Weibull'. Andra sorter överlever inte svartfläcks-angrepp lika väl.

Mina allra värsta svartfläckshistorier har jag haft med 'Gloire de Dijon'. Det första exemplaret jag hade var alltid bladlöst när jag kom hem efter semestern, och eftersom blommorna hade nästan samma färgnyans som väggen de lutade sig mot, tröttnade jag på rosen. Det här var mycket länge sedan, och jag hade aldrig hört talas om svartfläcksjuka utan trodde att blad-lösheten var en egenhet hos rossorten. Nästa 'Gloire' jag köpte fick luta sig mot en skrovlig stenmur på västkusten. Jag hade tänkt att det skulle bli mycket vackert. Men det blev det inte! Plantan hade svartfläcksjuka ända ut på foderbladen, blomskaften blev ultrakorta och alltihop såg eländigt ut. Dessutom smittades rosor som hängt med i flera årtionden utan sådana problem. Men det var denna upplevelse som fick mig att utarbeta den aktionsplan jag numera följer (åtminstone i princip - och ibland).




Andra svarta fläckar på bladen

Rosblad kan också få svarta fläckar av andra skäl allt är inte svartfläck som skämmer ... Runt insektsbett och andra mekaniska skador på bladen kan det utvecklas runda svartaktiga gårdar som är missprydande men inte leder till att bladet gulnar och faller av. Vad fläckarna består av vet jag inte.


Rosbladmögel förekommer endast då luftfuktigheten är hög: i växthus, vid lång-varigt fuktigt väder eller ständig bevattning med spridare. Svampen ger oregelbundna fläckar som är rödaktiga från början men senare blir gråsvarta. Dessa fläckar är inte runda eller fransade i kanterna som svart-fläcksjukefläckar utan kantiga och skarpt avgränsade av nerver i bladet. Även ros-bladmögel leder till att bladen snabbt vissnar och faller av i förtid.


Pimpinellsorter med de typiska små 'orm-bunksliknande' bladen får ofta rödaktiga brunsvarta fläckar eller prickar framåt sensommaren. Jag kallar det för pimpinell- eller poppiusprickar. (Nästan all 'Poppius' jag mött har sådana prickar på bladen.) Det påstås att detta inte är någon svamp-sjukdom, men hos mig försvann prickarna då jag började spruta med trichoderma. Så jag undrar, jag.

















Barkfläcksjuka
har under senare år blivit ett stort problem för många hängivna odlare av engångsblommande rosor och klätterrosor. Sjukdomen yttrar sig som mörka fläckar på stammarna vanligen nära marken och ofta runt bladknoppar och taggar, men de kan också dyka upp var som helst på skotten. I gränsen mot frisk vävnad är fläckarna lilaröda. Efter hand utvecklas sporer i såren som då blir gråvita. Svampen växer in i stammen och kan täppa till kärlen så att grenen dör. Den växer till under vinterns tövädersperioder, och angrepp som inte uppmärksammas på hösten kan ha hunnit bli stora innan våren. Ofta kan man på våren se att bladen på vissa grenar utvecklas senare och långsammare än andra. Undersöker man de nedre delarna på en sådan gren hittar man vanligen typiska barkfläcksjukesår. Om man inte skär bort grenen kommer tillväxten stanna av och de ofta endast halvt utslagna bladen vissnar och grenen dör.

Barkfläcksjuka gynnas av överdriven kvävegödsling, av tät växt och av vintertäckning, särskilt med material som inte är helt torrt. Tidigare skador, mekaniska eller efter mjöldaggsangrepp, kan bli inkörsportar för svampen.


I första hand bör man så långt möjligt försöka förhindra angrepp genom att årligen gallra ur sina rosor, endast vintertäcka rosor som annars har svårt att övervintra nöjaktigt, gödsla förnuftigt och skära bort angripna partier helst innan sporer hunnit utvecklas. Noggrann bortskärning av mjöldaggsangrepp ingår i åtgärderna för att förhindra barkfläcksjuka. Fläckar som ännu är små och mörka kan man kanske försöksvis pensla med något svampmedel. Det är emellertid osäkert vilken effekt detta kan ha. Redan på senvintern bör rosorna inspekteras och angripna grenar skäras bort. Växtdelar som är infekterad med barkfläcksjuka ska för säkerhets skull brännas och inte läggas i komposten. Ständigblommande och remonterande rosor skärs rena från alla fläckar vid vårbeskärningen och hos dessa behöver barkfläcksjuka knappast vara något problem.

Rosor i god växt, på bra, väldränerad och gärna varm jord, med god näringsbalans och i luftigt läge klarar sig förstås bättre från alla sorters svampsjukdomar. Alltför gynnsamma omständigheter och snabb tillväxt kan dock göra rosorna känsliga för framför allt mjöldagg och barkfläcksjuka.




[attachment=61282:rosrost_blad_2_es.jpg]Rosrost


[attachment=61283:svartfalcksjuka1es.jpg]Svartfläcksjuka

[attachment=61284:MOGEL.jpg]Andra svarta fläckar på bladen

Jag vet inte vad som drabbat dina träd, men groparna ser små ut. Om du tänker dig en fullvuxen tall som tippat omkull i blåsten, så kan du tänka dig 50cm är ganska liten grop för ett träd. Sen vet jag inte vilken jord du planterat i, men det ser svart ut, har du på bark? Annars kanske det hade varit bättre med mer sand/grus i jorden. Jag kan inte lerjordar så bra hur man "fluffar upp" dem på bästa sätt så de inte är för tunga (då släpper de inte igenom syre).

Till att börja med om det var jag, hade jag nog grävt ut runt och vidgat "hålen" i gräsmattan. Skaffat matjord eller P-jord och blandat upp med det du gräver bort och lagt tillbaka utan gräset. Kanske inte måste vara 50cm djup grop om det är jobbigt, 30 duger. Men tre gånger minst gräsfritt område mot för i nuläget.

Jag tror inte du behöver ge näring till dem. Sen kan du fundera hur bra marken dränerar. Så de inte står med rötterna i en tät grop av vatten och ruttnar.

Jag har sett detta i pilar, det är nog inte pilskorv och inte pilrost... Men någon slags svampangrepp. Tillhör inte de som jag känner till är de stora hoten mot pil dock, men jag är som sagt inte säker på vad som ser ut så här i början av angrepp.

Håller med föregående talare om att växtbäddarna är lite för smala, men det är nog inte orsak till angreppen. Gräv runt om och håll gräset borta en tid till, oc fortsätt vattna som ni gör, ca 40 liter i veckan per träd är vad de behöver för att fortsätta att utvecklas bra och klara att leva med angrepp som dessa.

Att träden är mycket tätt placerade och kommer att växa ihop antar jag ingår i planeringen. Klotpilarna är rätt breda och dessa kommer att bilda mer eller midnre en krona med två stammar, men det kan bli fint det medd. Räklna med att kronorna växer samman bara.


Stagningen ger däremot inte den effekt du vill ha med träd som klarar av vindarna. Tvärtom - träd soom man stagar kronan på växer som om de alltid skulle skulle ha stöd, dvs slankigt och i höjden.

Stöden för träden är i första hand till för att rötterna inte ska röra sig under etableringen, dvs första året. Kronorna ska vaja, det är så de bygger celler för att klara och anpassa sig till växtplatsen. Man sätter därför bindningen till trädet lågt och låter krona och stam vaja men rötterna stå still. När rötterna fått fäste tar man bort stöden. Stödpåklarna i marken ska sitta en bit ifrån kronan för att kunna staga roten.

I handeln har vissa träd haft stöd eller hos odlaren växt tätt i skyddade rader och man kan behöva hjälpa trädet en tid så att det inte viker sig. Då sätter man stöd som inte har förankring i marken, och skjuter nedd detta under en-tre säsonger så att trädet lär sig vaja bit för bit.

Tag bort dina anordningar och se om det finns risk för att träden viker sig. Staga sedan en del av trädet genom en pinne som löper längs trädet, förkorta denna under säsongen under det att trädet stärks. Satsda på att båda träden ska kunna vara stödfria nästa sommar.

Tack alla snälla människor för era utförliga svar och idéer.

När jag tittade närmare förra veckan på trädet hittade jag en del löss + myror som tog hand om dom.

Jag köpte då en slags såpblandning som mot lössen, men som även skulle vara bra mot svamp.

En vecka senare nu är hela nederdelen av trädet söndervisset.

Toppen (kronan) ser fortfarande fin ut, men det börjar komma en del brunsvarta angrepp där med.

Jag såg att lössen och myrorna hade kommit tillbaka idag, så jag sprutade ner träden med en hemgjord såpblandning (1 liter vatten, 1 msk grönsåpa, 1,5msk vodka).

Tror ni att anpreppen verkligen är från lössen?

Det är konstiga svarta korn på många många blad, alltså utanpå bladen - de går lätt att skrapa bort. De är ca 1mm i diameter och hårda. Vad kan det vara?

Så här nervisset är nedre delen av trädet nu.

EP124676.jpg

Förstoring

EP124676-1.jpg

Konstiga svarta korn

EP124674.jpg

Förstoring

EP124671.jpg

Hej


Jag sa att de lägger på ler tung jord så de är ruttnar .


Obs

Den händer när jorden är dåligt och vatten stannar i jorden och borta syre.


--Ta bort alla skadad delar.

H:Bassam