Vad ska man g�ra med aska fr�n grillen? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Jord, kompost och g�dning

Vad ska man g�ra med aska fr�n grillen?, Vilket �r det b�sta s�ttet att g�ra sig av med aska

Krebba Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	31-07-2011, 12:07 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 4 Medlem sedan: 30-05-2011 Medlem nr: 50 971	Jag blir inte riktigt klok p� var man ska sl�nga askan fr�n briketter och grillkol. Det r�der delade meningar om och i s� fall hur mycket som kan sl�ngas i komposten. Hur ska man annars t�nka? Jag skulle g�rna slippa att sl�nga det i soptunnan. N�gon klok som vet? //Krebba

2 sidor

1 2 >

Nytt inl�gg

Svar (1 - 19)

Bengalow Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	31-07-2011, 12:16 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 3 185 Medlem sedan: 21-06-2009 Medlem nr: 24 333	Askan �r ganska kv�verik, s� sl�ng den i komposten, men "r�r ner" den.

Piccante Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	31-07-2011, 12:18 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 891	kanske inte ska l�gga all aska i en h�g o bara v�nda ned f�r d� blir det koncentrerat utan str� ut den j�mt �ver ytan och blanda den v�l. -------------------- আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!

Gunilla T	31-07-2011, 13:42 L�nk hit: #4
G�ster	Aska �r starkt basiskt och f�r�ndrar pH v�rdet i komposten. Askan inneh�ller inget kv�ve men d�remot allt som tr�det tagit upp under sin livstid s�som fosfor men �ven tungmetaller som t.ex. kadmuim, bly och kvicksilver. Tungmetallerna bryts inte ner utan anrikas i n�ringskedjan. Problemet med grillkolsaska �r att man inte vet ett dugg var den kommer ifr�n om den inte �r certifierad. Kommer den fr�n mellaneuropa med stora utsl�pp av tungmetaller i milj�n inneh�ller askan allt detta. Den kan vara tillverkad av vad som helst, �ven arsenikinpregnerat tr�. Jag sj�lv skulle aldrig anv�nda grillkolsaska i kompost eller tr�dg�rd. Grillkolsaska b�r hanteras som riskavfall. D�remot skulle jag kunna anv�nda mig av sm� m�ngder vedaska om jag t.ex. ville f�r�ndra pH v�rdet i n�gon rabatt men d� skall det vara ett medvetet och av speciella sk�l.

Jultorpet Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	02-08-2011, 00:00 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 397 Medlem sedan: 19-09-2007 Medlem nr: 12 562	CITAT (Gunilla T @ 31-07-2011, 14:42) Den kan vara tillverkad av vad som helst, �ven arsenikinpregnerat tr�. Jag sj�lv skulle aldrig anv�nda grillkolsaska i kompost eller tr�dg�rd. Grillkolsaska b�r hanteras som riskavfall. D�remot skulle jag kunna anv�nda mig av sm� m�ngder vedaska om jag t.ex. ville f�r�ndra pH v�rdet i n�gon rabatt men d� skall det vara ett medvetet och av speciella sk�l. �ter ni maten ni har grillat p� den d�r grillkolen med arsenik??? Vet att den h�r diskussionen var uppe f�rra �ret ocks� och jag tycker fortfarande att det �r lite komiskt! Ni t�rs inte str� ut askan i tr�dg�rden men �ta mat grillad p� den det g�r bra!!! Sj�lvklart �r det inte bra om den inneh�ller en massa tungmetaller och gift men jag skulle inte �ta det som �r grillat p� den heller i s� fall.

Gunilla T	02-08-2011, 08:16 L�nk hit: #6
G�ster	CITAT (Jultorpet @ 02-08-2011, 01:00) �ter ni maten ni har grillat p� den d�r grillkolen med arsenik??? Vet att den h�r diskussionen var uppe f�rra �ret ocks� och jag tycker fortfarande att det �r lite komiskt! Ni t�rs inte str� ut askan i tr�dg�rden men �ta mat grillad p� den det g�r bra!!! Sj�lvklart �r det inte bra om den inneh�ller en massa tungmetaller och gift men jag skulle inte �ta det som �r grillat p� den heller i s� fall. Komiskt???....njaa...okunskap snarare. En bra grillkol b�r vara Sis m�rkt - d�r redovisas ursprunget och garanteras att den inte �r tillverkad av byggavfall eller kemiskt behandlat tr�. N�r det g�ller tungmetaller �r det icke nedbrytbara grund�mnen som ackumuleras i n�ringskedjan eftersom de tas upp av v�xter och djur och d�r m�nniskan som toppkonsument naturligtvis �r utsatt. Metallers giftighet beror p� i vilken kemisk form de upptr�der. Metallerna f�rgasas inte som kv�vet och kolet utan blir kvar i askan. Olika v�xter tar upp metallerna, t.ex. tobaksv�xten tar g�rna upp kadmium och det �r bl.a. d�rf�r r�kning �r skadlig. Alla tr�d tar upp tungmetaller och de blir kvar i askan n�r man eldar. Utsl�ppen av tungmetaller har ju reglerats h�rt i Sverige men vi f�r �nd� in det med vinddrift fr�n industrit�ta omr�den i mellaneuropa. D�rf�r inneh�ller ocks� tr�d i s�dra Sverige mera tungmetaller �n tr�den i Norrland.

ulfa Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	02-08-2011, 08:36 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 7 Medlem sedan: 15-02-2011 Medlem nr: 39 193	Vederh�ftigt och intressant, Gunilla - �s p�! Sj�lv brukar jag s�lla askan fr�n �verblivet grillkol och �teranv�nda kolet. N�r jag grillat, vilket jag g�r ofta, avslutar jag alltid med att t�cka gl�den med ett metallock s� att gl�den kv�vs. D� kan den kol som inte blivit aska �teranv�ndas n�sta g�ng. Och askan, den sprider jag p� k�kslandet. Men jag ska kolla efter SIS-m�rkningen i forts�ttningen.

Jultorpet Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	02-08-2011, 22:46 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 397 Medlem sedan: 19-09-2007 Medlem nr: 12 562	CITAT (Gunilla T @ 02-08-2011, 09:16) Komiskt???....njaa...okunskap snarare. En bra grillkol b�r vara Sis m�rkt - d�r redovisas ursprunget och garanteras att den inte �r tillverkad av byggavfall eller kemiskt behandlat tr�. N�r det g�ller tungmetaller �r det icke nedbrytbara grund�mnen som ackumuleras i n�ringskedjan eftersom de tas upp av v�xter och djur och d�r m�nniskan som toppkonsument naturligtvis �r utsatt. Metallers giftighet beror p� i vilken kemisk form de upptr�der. Metallerna f�rgasas inte som kv�vet och kolet utan blir kvar i askan. Olika v�xter tar upp metallerna, t.ex. tobaksv�xten tar g�rna upp kadmium och det �r bl.a. d�rf�r r�kning �r skadlig. Alla tr�d tar upp tungmetaller och de blir kvar i askan n�r man eldar. Utsl�ppen av tungmetaller har ju reglerats h�rt i Sverige men vi f�r �nd� in det med vinddrift fr�n industrit�ta omr�den i mellaneuropa. D�rf�r inneh�ller ocks� tr�d i s�dra Sverige mera tungmetaller �n tr�den i Norrland. Ja, jag vill inte p�st� att jag �r s�rskilt kunnig p� det h�r omr�det men arsenik tycker jag inte passa ihop med mat alls! Arsenik och tungmetaller �verf�rs inte till maten vid grillning menar du.... eller vad? Redigerat av Jultorpet: 02-08-2011, 22:49

fvd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-08-2011, 06:30 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 1 371 Medlem sedan: 21-08-2009 Medlem nr: 25 623	Jag vet ingenting om det h�r men �r intresserad av att l�ra mig. Det �r inte trevligt med lukten av grillv�tska som k�nns vida omkring. Man kan tappa matlusten f�r mindre s� jag k�pte en s�dan d�r moj�ng d�r man t�nder med tidningar. Finns det n�gra alternativ man kan elda med t ex ved ? Jag kommer s� sm�ningom att bygga en grill. -------------------- Zon 1

12man Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-08-2011, 16:16 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 7 Medlem sedan: 07-08-2011 Medlem nr: 69 900	elt�ndare f�r grillen 99:- �r kanon

Scout Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	08-08-2011, 12:45 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 609 Medlem sedan: 26-04-2005 Medlem nr: 5 591	CITAT (Gunilla T @ 02-08-2011, 09:16) Komiskt???....njaa...okunskap snarare. En bra grillkol b�r vara Sis m�rkt - d�r redovisas ursprunget och garanteras att den inte �r tillverkad av byggavfall eller kemiskt behandlat tr�. N�r det g�ller tungmetaller �r det icke nedbrytbara grund�mnen som ackumuleras i n�ringskedjan eftersom de tas upp av v�xter och djur och d�r m�nniskan som toppkonsument naturligtvis �r utsatt. Metallers giftighet beror p� i vilken kemisk form de upptr�der. Metallerna f�rgasas inte som kv�vet och kolet utan blir kvar i askan. Olika v�xter tar upp metallerna, t.ex. tobaksv�xten tar g�rna upp kadmium och det �r bl.a. d�rf�r r�kning �r skadlig. Alla tr�d tar upp tungmetaller och de blir kvar i askan n�r man eldar. Utsl�ppen av tungmetaller har ju reglerats h�rt i Sverige men vi f�r �nd� in det med vinddrift fr�n industrit�ta omr�den i mellaneuropa. D�rf�r inneh�ller ocks� tr�d i s�dra Sverige mera tungmetaller �n tr�den i Norrland. Inte tillvekas grillkol av impregnerat tr�. L�ter ju j�ttedumt. De flesta kolp�sar �r v�l dessutom FSC /SIS-m�rkta eller liknande numera, och d� �r det rent tr� man anv�nt. Om det var farligt skulle man inte anv�nda den som br�nsle f�r matlagning. Nu l�ter det som att svensk natur �r helt fri fr�n tungmetaller och att allt kommer industri mellaneuropa och bl�ser hit och regnar ner. St�mmer inte! Helt naturligt i svenska jordar finns en m�ngd olika metaller. T.ex. har vissa jordar i sk�ne naturligt mycket h�ga halter av kadmium, s� h�ga att man inte borde odla potatis d�r alls. Som Gunilla skriver s� sprids de flesta metallerna inte i gasfas (Med undantag av kvicksilver), dock kan de spridas med sm� partiklar fr�n f�rbr�nning. R�kgasrening har dock utvecklats och byggts ut otroligt inom hela EU. S� d�r skulle jag vilja tona ner riskerna. Konstg�dsel inneh�ller ocks� en hel del metaller. �ven gr�sklipp, stallg�dsel (som korna tillverkar av v�xter) och liknande ekologiska medel har precis som tr�den tagit upp metaller ur marken d�r de v�xte. Skillnaden �r v�l att askan �r lite mer koncentrerad. Om det �r "naturligt" eller "onaturligt" beh�ver inte betyda s� mycket. Jag s�ger som jag skrivit f�rr i n�n annan liknande tr�d: T�nk p� vilken dos du egentligen f�r i dig. Hur mycket grillaska producerar du per �r? Av den lilla m�ngd metall som sprids i tr�dg�rdslandet vid g�dsling �r bara en del biotillg�nglig, en liten del av denna tas upp av v�xten du odlar, du �ter bara en del av v�xten. Bara en liten del av ditt totala n�ringsintag kommer fr�n denna v�xt. Slutdosen per �r blir troligen inte m�tbar. Kan du �ta det du grillat p� kolen s� kan du absolut g�dlsa med askan.

Eva i V�ster�s Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	08-08-2011, 14:09 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 1 341 Medlem sedan: 26-08-2003 Medlem nr: 2 208	Odlingarna p�verkas negativt av pH-v�rdesh�jningen om man har p� f�r mycket aska, s� det blir f�rmodligen inte s� mycket att �ta om man doserar s� tungmetallhalterna blir m�rkbara. Doseringen ska vara som florsockret p� semlan, inte mer. Och inte p� surjordsv�xter. -------------------- H�lsningar Eva

andersen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-08-2011, 16:41 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 4 131 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 51	Om man �r orolig f�r vilket virke som anv�nds till grillkol, s� kan man g�ra eget grillkol. g�ra eget grillkol -------------------- Problemet �r inte de onda m�nniskorna utan de goda m�nniskornas tystnad. Martin Luther King. Oerh�rda summor har l�mnat v�lf�rdssystemen genom de skattel�ttnader som nu genomf�rs och inte m�nga opponerar sig. Gunilla T. Att inte cykla �r att g� f�r l�ngt. Redigerat av andersen: Idag, 45929 g�nger.

Jultorpet Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	08-08-2011, 23:00 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 397 Medlem sedan: 19-09-2007 Medlem nr: 12 562	CITAT (Scout @ 08-08-2011, 13:45) Jag s�ger som jag skrivit f�rr i n�n annan liknande tr�d: T�nk p� vilken dos du egentligen f�r i dig. Hur mycket grillaska producerar du per �r? Av den lilla m�ngd metall som sprids i tr�dg�rdslandet vid g�dsling �r bara en del biotillg�nglig, en liten del av denna tas upp av v�xten du odlar, du �ter bara en del av v�xten. Bara en liten del av ditt totala n�ringsintag kommer fr�n denna v�xt. Slutdosen per �r blir troligen inte m�tbar. Kan du �ta det du grillat p� kolen s� kan du absolut g�dlsa med askan.

Gunilla T	09-08-2011, 08:53 L�nk hit: #15
G�ster	CITAT (Scout @ 08-08-2011, 13:45) Kan du �ta det du grillat p� kolen s� kan du absolut g�dlsa med askan. Det var nog inte fr�mst grillningen jag t�nkte p� utan snarare vad det p� sikt inneb�r f�r jorden att regelbundet tillf�ra aska. Vilket n�ringsinneh�ll efterstr�var du genom att g�dsla med aska och hur vet du att din jord lider brist p� detta? Det vanligaste svaret man brukar f� p� varf�r man str�r ut aska �r att; "s� gjorde alltid min mamma" Aska �r starkt basisk och man f�r�ndrar pH v�rdet i marken n�r man str�r ut askan, precis som Eva skrev. Att slentrianm�ssigt f�r�ndra pH v�rdet �r v�l inte s� klokt. Idealet f�r merparten f�r v�ra v�xter ligger mellan pH v�rde 5,8 - neutralt 7,0. Inom detta intervall �r n�ring�mnens tillg�nglighet f�r v�xterna god. Rhododendron trivs b�st inom 5,0 - 5,5. I en jord med pH v�rde �ver 7,0 kan det uppst� mangan- och j�rnbrist. �ven om �mnena finns i marken kan v�xterna inte tillgodog�ra sig n�ringen l�ngre. Upptagning av n�rings�mnen f�rsv�ras och f�rs�mras vid f�r h�ga, s�v�l som f�r l�ga pH v�rden i jorden. Vid pH v�rden under 3.0 eller �ver 8.0 �r jorden ol�mplig eller rentav giftig som v�xtmilj�. Visst kan man anv�nda sm� m�ngder aska om man str�var efter att f�r�ndra markens pH v�rde men det b�r i s� fall vara en medveten handling d�r man f�rst konstaterat, genom m�tning, att just denh�r marken har f�r l�ht pH v�rde f�r att odla de speciella v�xter som jag t�nkt mig.

Ezereht Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	09-08-2011, 23:55 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 2 481 Medlem sedan: 30-08-2006 Medlem nr: 8 514	Inte riktigt en ask-diskussion men passar p� att fr�ga. Om man har stora m�ngder rabarber i en kompost (med oxalsyra d�), f�r�ndras pH eller f�rsviner det som rabarbern bryts ned? -------------------- Temptations come, as a general rule, when they are sought. -Margaret Oliphant -------------------- zon 5

Eva i V�ster�s Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-08-2011, 09:55 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 1 341 Medlem sedan: 26-08-2003 Medlem nr: 2 208	Oxalsyra bryts ner. Den p�verkar inte pH i kompost och jord. -------------------- H�lsningar Eva

Scout Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	10-08-2011, 12:12 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 609 Medlem sedan: 26-04-2005 Medlem nr: 5 591	CITAT (Gunilla T @ 09-08-2011, 09:53) Det var nog inte fr�mst grillningen jag t�nkte p� utan snarare vad det p� sikt inneb�r f�r jorden att regelbundet tillf�ra aska. Vilket n�ringsinneh�ll efterstr�var du genom att g�dsla med aska och hur vet du att din jord lider brist p� detta? Det vanligaste svaret man brukar f� p� varf�r man str�r ut aska �r att; "s� gjorde alltid min mamma" Aska �r starkt basisk och man f�r�ndrar pH v�rdet i marken n�r man str�r ut askan, precis som Eva skrev. Att slentrianm�ssigt f�r�ndra pH v�rdet �r v�l inte s� klokt. Idealet f�r merparten f�r v�ra v�xter ligger mellan pH v�rde 5,8 - neutralt 7,0. Inom detta intervall �r n�ring�mnens tillg�nglighet f�r v�xterna god. Rhododendron trivs b�st inom 5,0 - 5,5. I en jord med pH v�rde �ver 7,0 kan det uppst� mangan- och j�rnbrist. �ven om �mnena finns i marken kan v�xterna inte tillgodog�ra sig n�ringen l�ngre. Upptagning av n�rings�mnen f�rsv�ras och f�rs�mras vid f�r h�ga, s�v�l som f�r l�ga pH v�rden i jorden. Vid pH v�rden under 3.0 eller �ver 8.0 �r jorden ol�mplig eller rentav giftig som v�xtmilj�. Visst kan man anv�nda sm� m�ngder aska om man str�var efter att f�r�ndra markens pH v�rde men det b�r i s� fall vara en medveten handling d�r man f�rst konstaterat, genom m�tning, att just denh�r marken har f�r l�ht pH v�rde f�r att odla de speciella v�xter som jag t�nkt mig. Allt �r en fr�ga hur mycket man tillf�r, sj�lvklart ska man inte �verdosera, men att sprida lagom lite n�n g�ng om �ret �r ju ingen fara med avseende p� pH h�jningen. Jag antar att Krebba producerar ganska sm� m�ngder kolaska p� en grills�song. Och det var ju trots allt det som fr�gan g�llde. Mitt tidigare svar (p� gunillas inl�gg) i tr�den r�rde farligheten med avseende p� tungmetallinneh�llet i aska, vilket jag menar �r starkt �verdrivet. Med avseende p� n�rings�mnen s� �r askan v�ldigt bra d� den inneh�ller mycket kalium och fosfor men v�ldigt lite kv�ve, vilket �r bra f�r b�r- och frukts�ttning, d� mycket kv�ve ist�llet ger stor bladmassa. S� att sprida den i odlingarna och runt b�rbuskar och frukttr�d tycker jag l�ter vettigt. Men att undvika surjordsv�xterna, och bara ett tunt lager p� varje st�lle.

Gunilla T	10-08-2011, 14:43 L�nk hit: #19
G�ster	Det har l�nge varit en stor fr�ga inom skogsn�ringen huruvida man skall �terf�ra aska tillbaka till skogen - det verkar rimligt i mina �ron iaf eftersom det organiska uttaget fr�n skogen �r stort. S� ser det ju inte ut i en tr�dg�rd utan risken finns att koncentrationen av tungmetaller �kar om man kontinuerligt tillf�r aska. Sedan beror det f�rst�s p� - s�som jag tidigare n�mnde, varifr�n askan kommer och vad den inneh�ller, beroende p� var tr�det en g�ng vuxit. Det finns inget kv�ve kvar i askan, det har brunnit upp Hittade en l�nk med god information om aska som restprodukt. Ren aska b�r inte str�s i naturen utan den b�r h�rdas f�rst s�ger man h�r.. http://www.novator.se/bioenergy/BE9706/Bio6s35,37.html

andersen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	10-08-2011, 14:56 L�nk hit: #20
Medlem Antal inl�gg: 4 131 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 51	CITAT (Gunilla T @ 10-08-2011, 15:43) Det har l�nge varit en stor fr�ga inom skogsn�ringen huruvida man skall �terf�ra aska tillbaka till skogen - det verkar rimligt i mina �ron iaf eftersom det organiska uttaget fr�n skogen �r stort. S� ser det ju inte ut i en tr�dg�rd utan risken finns att koncentrationen av tungmetaller �kar om man kontinuerligt tillf�r aska. Sedan beror det f�rst�s p� - s�som jag tidigare n�mnde, varifr�n askan kommer och vad den inneh�ller, beroende p� var tr�det en g�ng vuxit. Det finns inget kv�ve kvar i askan, det har brunnit upp Hittade en l�nk med god information om aska som restprodukt. Ren aska b�r inte str�s i naturen utan den b�r h�rdas f�rst s�ger man h�r.. http://www.novator.se/bioenergy/BE9706/Bio6s35,37.html L�ste l�nken, blir f�rv�nad �ver m�ngden aska som �r l�mpligt att ge �ter till skogen,L�mplig giva �r mellan 1�4 ton aska per hektar det l�ter mycket. -------------------- Problemet �r inte de onda m�nniskorna utan de goda m�nniskornas tystnad. Martin Luther King. Oerh�rda summor har l�mnat v�lf�rdssystemen genom de skattel�ttnader som nu genomf�rs och inte m�nga opponerar sig. Gunilla T. Att inte cykla �r att g� f�r l�ngt. Redigerat av andersen: Idag, 45929 g�nger.

G� till: Jord, kompost och g�dning

2 sidor

1 2 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: �ndra till: Standard · Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 07-08-2025, 04:57

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon