Med anledning av alla besk�rarfr�gor; - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Med anledning av alla besk�rarfr�gor;, M�ste man besk�ra sina tr�d (ffa �pple)?

KRT Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-03-2013, 08:29 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 3 001 Medlem sedan: 17-09-2009 Medlem nr: 26 121	Har l�st m�nga fr�gor om besk�rning p� sistone, och b�rjade fundera - m�ste man alltid besk�ra sina tr�d? T�nker kanske ffa p� �ppeltr�d (eftersom det �r det m�nga fr�gor handlar om), men �ven andra tr�d? Ger inte obeskurna �ppeltr�d frukt? �r inte dagens frukttr�d kapabla att skapa v�lbalanserade kronor sj�lv? Vad h�nder om man "�rver" ett �ppeltr�d som tidigare beskurits h�rt och l�ter det vara? Kommer det kunna �terta ett normalt v�xts�tt? Och vad �R ett normalt v�xts�tt f�r �pple? Vilket �r situationen hos oss - �ppeltr�den �r formade p� ett s�tt som varken �r praktiskt eller snyggt (l�ga och platta, om�jliga att g� under). Vill g�rna g�ra dem lite h�gre, vilket jag hoppas och tror g�r, men borde jag kanske k�pa ett nytt tr�d i st�llet och b�rja om? Jag f�rst�r att man m�ste besk�ra om grenar skaver mot varandra, eller mot t.ex. ett hus. Eller att tr�d kan b�rja luta, grenar kn�ckas etc. Men m�ste man verkligen klippa bort alla grenar som inte g�r i exakt r�tt riktning - g�r man tr�det en tj�nst om man klipper, eller en st�rre tj�nst om man l�ter det vara lite vildvuxet? Att man besk�r h�rt p� en �ppelodling, d�r tr�den ska vara extremt produktiva under en kort tid �r en sak - men de flesta av oss vill v�ll inte ha en �ppelodling p� tomten? -------------------- �rvd tr�dg�rd i sydv�stra Sk�ne (zon 1)

2 sidor

1 2 >

Nytt inl�gg

Svar (1 - 19)

kerstinbern Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	07-03-2013, 08:42 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 940 Medlem sedan: 23-04-2011 Medlem nr: 42 015	Orsaken till denna massaker som p�g�r i s� m�nga tr�dg�rdar �r flera: 1: Det syns att man g�r n�got i tr�dg�rden, vad man sedan g�r �r inte s� noga. 2: M�nga tycks ha en religi�s �vertygelse om att naturen inte klarar sig utan m�nniskans ingripande, det g�ller b�de f�r v�xter och f�r vilda djur. 3: En liten grupp vet verkligen vad de g�r, och de vill inte ha en massa �pplen p� marken att plocka upp, p� k�pet f�r de ocks� f�rre l�v att kratta upp, d�rf�r kalklipper de regelbundet frukttr�den. Det var l�nge sedan jag gav upp med att f�rs�ka att bedriva logisk argumentation, �ven om de ser alla vattenskott de �stadkommer s� verkar det vara helt gl�mt n�sta �r.

Gunilla T	07-03-2013, 09:21 L�nk hit: #3
G�ster	Bra att du tar upp denna fr�ga KRT... Det verkar finnas en allm�n inst�llning att tr�d och buskar m�ste besk�ras vilket inte alls �r fallet. Ofta f�r "att det kliar i fingrarna" vilket inte �r n�got sk�l alls. Alltf�r m�nga verkar inte ha n�gon uppfattning alls varf�r de besk�r eller vad som skall �stadkommas. Om man vill investera i tr�d/buskar �r det bra att l�sa p� innan f�r att f� en uppfattning om vad man planterar och vilken storlek tr�det/busken har om 10 �r. Att h�lla ner tr�d i storlek som naturligt vill v�xa sig stora blir aldrig bra. Snabbv�xande �r m�ngas �nskem�l f�r att snabbt f� till t.ex. insynsskydd men naturen fungerar inte s�. Det som snabbt v�xer upp forts�tter att v�xa snabbt och stannar inte vid den storlek d�r vi sj�lva tycker det r�cker. Verkligen sorgligt att se alla dessa stympade och f�rst�rda tr�d som aldrig f�tt visa upp sin grandiositet och sk�nhet....tur att de inte kan h�mnas.

Aqvakul Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-03-2013, 09:53 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 94 312 Medlem sedan: 07-10-2007 Medlem nr: 12 751	Stenfrukttr�d och strama h�ckar - ja �vrigt - s� lite som m�jligt -------------------- Har du ocks� ett stort monster under s�ngen? zon 1

KRT Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-03-2013, 09:57 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 3 001 Medlem sedan: 17-09-2009 Medlem nr: 26 121	CITAT (Aqvakul @ 07-03-2013, 09:53) Stenfrukttr�d och strama h�ckar - ja �vrigt - s� lite som m�jligt Strama h�ckar f�rst�r jag , men varf�r m�ste man besk�ra stenfruktr�d? Trodde tex k�rsb�r var ett s�dan d�r man helst ska kapa s� lite som m�jligt -------------------- �rvd tr�dg�rd i sydv�stra Sk�ne (zon 1)

Klint Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-03-2013, 11:35 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 4 467 Medlem sedan: 06-08-2008 Medlem nr: 18 069	I mitt fall �r det s� att det blir m�nga �pplen p� ett tr�d,de faller r�tt i grusg�ngen,n�r de �r s� m�nga utvecklas inte �pplena s� bra,man kan inte gallra sj�lva �pplena n�r tr�den �r j�tteh�ga.Ett annat tr�d h�nger grenarna s� l�ngt ner att det inte g�r att g� under sv�rt att klippa gr�s,�pplet m�r s�mre.jag har mycket att g�ra i tr�dg�rden s� det �r inte fingrarna som beh�ver sitt,jag �r glad i mina �ppeltr�d,jag vill inte ha en �ppelodling men jag vill att b�de tr�den och vi ska trivas det �r en tr�dg�rd jag har inte en �detomt. -------------------- Bl�klint Titta g�rna in p� bygg, http://forum.odla.nu/index.php?showtopic=104592&st=60

Peztis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-03-2013, 11:55 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 8 521 Medlem sedan: 18-01-2009 Medlem nr: 20 608	Jag har v�l g�tt p� den villfarelsen att vid besk�rning av just �ppeltr�d s� g�r man det f�r att man ska sl�ppa in solen s� att frukten blir mer smakrik. Dessutom s� klipper man bort en del s� att det blir f�rre frukter men de som kommer har m�jlighet att bli st�rre och f�rhoppningsvis godare. Tittar man p� �ppeltr�d som vildat till sig s� tycker jag att frukten �r mindre men det finns fler av dem p� tr�det. Eller nedanf�r tr�det... Det �r i alla fall orsaken till varf�r jag klipper i mina �ppeltr�d. Men faktum �r att jag g�r det inte slaviskt varje �r... Har inte haft tid, orkat osv ibland. Buskarna klipps knappt alls, de rensas m�jligen ur emellan�t. H�cken borde dock f� sig en rej�l duvning och tas ned ett par meter eller s�... Vi ville ha insynskydd men nu �r det lite in absurdum. -------------------- * ~~~ * Bes�k g�rna min blogg bladsomblad.blogspot.com * ~~~ *

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-03-2013, 14:05 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Klint! Om du vill minska frukts�ttningen s� �r besk�rning inte b�sta s�ttet. Vill du ha f�rre frukter p� grusg�ngarna - h�rma det som fruktodlare fruktar mest ist�llet! Tar bara tio minuter, g�rs under blomning, inga gifter... Under blomning: P� med vattenslangen. H�rma ett slagregn, spruta vatten p� blommorna. R�cker med normalt tryck fr�n vattenslangen, och kan sprutas partiellt d�r du inte vill ha frukt. CITAT (Klint @ 07-03-2013, 11:35) I mitt fall �r det s� att det blir m�nga �pplen p� ett tr�d,de faller r�tt i grusg�ngen,n�r de �r s� m�nga utvecklas inte �pplena s� bra,man kan inte gallra sj�lva �pplena n�r tr�den �r j�tteh�ga.Ett annat tr�d h�nger grenarna s� l�ngt ner att det inte g�r att g� under sv�rt att klippa gr�s,�pplet m�r s�mre.jag har mycket att g�ra i tr�dg�rden s� det �r inte fingrarna som beh�ver sitt,jag �r glad i mina �ppeltr�d,jag vill inte ha en �ppelodling men jag vill att b�de tr�den och vi ska trivas det �r en tr�dg�rd jag har inte en �detomt. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-03-2013, 14:23 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Man kan med besk�rning �stadkomma f�r�ndringar hos tr�den, om man vet vilka f�r�ndringar som �r m�jliga att uppn� och hur man g�r det. Med frukttr�d finns s� m�nga f�rest�llningar om vad man ska, b�r, kan �stadkomma att de flesta besk�rningar leder till sjukare tr�d med betydligt kortare liv �n vad tr�den �r byggda f�r. Vissa f�rest�llningar �r t ex att - man m�ste besk�ra �ppeltr�d f�r att de ska ge frukt - man kan "l�ra" tr�den att v�xa ned�t eller att inte ge n�dskott/vattenskott - �ppeltr�d inte h�ller om de v�xer fritt osv. Jag tror att myter som ersatt kunskap kom in i samband med att vi slutade vara beroende av det vi odlade sj�lva. Ocks� vi som har tr�dg�rdar med lagringsbara vinterfrukter k�per merparten av frukten. Ist�llet l�r vi oss andra saker som har med v�r tids �verlevnad att g�ra. Hur man kommunicerar via mobiltelefoner, internet mm... Man kan t�nka sig en parallell i en situation d�r pl�tsligt all elektronisk kommunikation blev on�dig i v�rlden. Folk kommunicerade p� n�got annat s�tt, och en massa mobiltelefoner, TV-apparater, datorer m fl blev liggande i hemmen. Snart bortsorterade i n�gon k�llare. Efter 10 �r kanske n�gon som vuxit upp i denna v�rld ville f� ig�ng en apparat igen. Men hur? Vattna p� den? Dunka? H�lla jord i den och v�nta? Ungef�r s� ser faktiskt besk�rningarna ut av v�ra frukttr�d idag... Med en stor skillnad. Apparaterna klarar sig inte utan oss m�nniskor, i alla fall inte utan att vi ger dem energi och lite annat. Tr�den beh�ver oss inte, det �r vi som beh�ver dem. Och om vi vill kunna g� under v�ra �ppeltr�d s� f�r vi g�ra n�got med dem, f�r de vill sj�lva ha kronan mycket l�gt ned. Vill vi f� dem att ge st�rre frukter �n de �r skapade att g�ra i sig sj�lva, ja d� f�r vi g�ra n�got med dem. Och vill vi att �ppeltr�den ska uppfylla detta och samtidigt vara friska och l�nglivade s� att vi kan ligga under dem i h�ngmatta, sitta under dem i svalkande skugga mm - ja d� f�r vi l�ra oss lite av det som de flesta tidigare kunde, p� den tiden d� man var beroende av frukten. Kommersiell fruktodling har man inte mycket nytta av att kika p�. D�r anv�nder man sig i f�rsta hand av mycket svagv�xande tr�d som st�r med st�dpinne hela livet och som man beh�ller i 15 �r endast. D�remot finns en hel del kunskap att h�mta i arboristv�rlden, dvs d�r man l�r sig tr�dens anatomi, fysionomi, biologi. H�r �r en intressant konferens f�r den som verkligen vill f�rdjupa sina kunskaper i v�r! http://sverigesarboristforbund.se/verksamh...ree_pruning.php Redigerat av Cilla: 07-03-2013, 14:27 -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Piccante Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-03-2013, 14:45 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 891	Ja ibland kan man undra hur det st�r till med de allm�nbiologiska kunskaperna? Det �r v�l en effekt av urbaniseringen. N�r 9 av 10 personer inte �r involverade i v�r livsmedelsproduktion eller lever med sj�lvhush�llning l�ngre s� har kunskaper om v�xt och djurliv blivit �verfl�diga. V�xter beh�ver ljus f�r sin fotosyntes. D�rf�r str�var v�xter i konkurrens med varandra om att allokera den resursen dvs ta f�r sig s� mycket de kan f�r att gynna sin egen tillv�xt. Det �r den naturliga drivkraften hos v�xter att str�va upp�t och ut�t f�r att f� st�rre yta som kan absorbera ljus. �nd� �r det ganska vanligt att man h�r folk s�ga att "mitt �ppeltr�d p� baksidan huset (i skugga) v�xer bara �t fel h�ll!" Ska man tvinga det med tyngder och rep att v�xa rakt! Eller att man ska besk�ra kronan/ bladverket p� sina v�xter f�r att bladen "tar" n�ringen fr�n blommorna s� det blir mindre frukt... Det �r v�ldigt synd att etnobotaniskt kunnande och hantverkskunnande f�rsvinner. Den dagen vi drabbas av en livsmedelskris kan det vara nyttigt att kunna. -------------------- আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!

Gunilla T	07-03-2013, 14:52 L�nk hit: #11
G�ster	CITAT (Piccante @ 07-03-2013, 14:45) Ja ibland kan man undra hur det st�r till med de allm�nbiologiska kunskaperna? Det �r v�l en effekt av urbaniseringen. N�r 9 av 10 personer inte �r involverade i v�r livsmedelsproduktion eller lever med sj�lvhush�llning l�ngre s� har kunskaper om v�xt och djurliv blivit �verfl�diga. V�xter beh�ver ljus f�r sin fotosyntes. D�rf�r str�var v�xter i konkurrens med varandra om att allokera den resursen dvs ta f�r sig s� mycket de kan f�r att gynna sin egen tillv�xt. Det �r den naturliga drivkraften hos v�xter att str�va upp�t och ut�t f�r att f� st�rre yta som kan absorbera ljus. �nd� �r det ganska vanligt att man h�r folk s�ga att "mitt �ppeltr�d p� baksidan huset (i skugga) v�xer bara �t fel h�ll!" Ska man tvinga det med tyngder och rep att v�xa rakt! Eller att man ska besk�ra kronan/ bladverket p� sina v�xter f�r att bladen "tar" n�ringen fr�n blommorna s� det blir mindre frukt... Det �r v�ldigt synd att etnobotaniskt kunnande och hantverkskunnande f�rsvinner. Den dagen vi drabbas av en livsmedelskris kan det vara nyttigt att kunna.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-03-2013, 15:32 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Intressant �mne detta. Finns en annan mer n�raliggande ocks�, som har med prioriteringar att g�ra. N�r vi vet att vi kan k�pa frukten s� prioriterar vi v�r tid till annat. Och vi prioriterar annat f�r v�ra rum ocks�. Fram till under och strax efter andra v�rldskriget var det vanligt att man i en liten tr�dg�rd p� 500 kvm hade flera �ppeltr�d (satta p� fr�grundstam, d� blir det som st�rst och d� f�r de ocks� m�jlighet att leva i flera hundra �r), n�got p�rontr�d, n�gra stenfruktstr�d, en massa b�rbuskar - och s� odlingsb�ddarna f�rst�s d�r man satte gr�nsaker och potatis. Nu anv�nder vi tr�dg�rdarna till f�rvaringsplats f�r bil och redskap, inte minst gr�sklipparen som klipper ytorna som ersatte odlingsb�ddarna. Vi vill sitta i tr�dg�rden, och numera vill vi inte sitta i bers�er eller under frukttr�den, vi vill sitta lite upph�jd p� stens�ttning eller altan. Och n�r vi bygger fasta sittplatser f�r de stunder vi har f�r tr�dg�rdens sociala sittande s� vill vi ha sol d�r. Eftersom vi inte sitter s� l�nge s� �r det oftast OK med mycket sol. Platserna m�ste dessutom ha sol hela �ret och helst s� l�nge p� dygnet som solen �r uppe. Blir det n�gon g�ng p� sommaren f�r mycket sol, och det blir det alla �r, s�tter vi upp parasoll och markiser som vi kan f�lla upp och ned. Och d� st�r tr�den i v�gen. S� en del tr�d f�lls n�r carport och sittplats/altan byggs, och sedan s�ker vi vindl� n�ra huset. Kanske genom att s�tta upp ett staket och kl� det med n�got vindstoppande. Men samtidigt som vi helst fj�rmar oss en bra bit fr�n att sitta i kontakt med mark och att flytta sittplats med �rstid och dygnsrytm, s� tappar vi ocks� tilliten till tr�den. M�nga �r r�dda f�r stora tr�d, och m�nga vill inte att n�got enda tr�d, inte heller frukttr�den, ska bli h�gre �n huset. S� d� toppas tr�den. Vanligast �r det ju med �ppeltr�den. F�r vi har ocks� gl�mt att f�r bara n�gra decennnier sedan klev farmor upp som 85-�ring i grenklykorna och plockade. on kallade det aldrig f�r kl�ttring. Hon klev upp. Mmedan vi inte tror att vi kan kliva i frukttr�den l�ngre. Vi tror att vi �r b�ttre p� att kl�ttra p� stegar. Ja, inte f�r att plocka frukten en solig septemberdag d�. Utan en iskall, hal, slaskig februari/marsdag f�r att toppa tr�den. S� att vi ska slippa kl�ttra f�r att plocka den varma perioden... L�ter kanske som att jag g�r ironi �ver hela m�nskligheten! :-) Men en hel del av detta g�ller nog oss alla mer eller mindre. Ocks� jag k�per en massa frukt, �ven om jag genom jobbet inspireras att mosa, safta och frysa in mer �n att g� i aff�rer f�r att k�pa detta. Ocks� jag gillar att enkelt p� morgonen g� ut p� en altan eller stens�ttning och dricka morgont�. Ocks� jag ryser till p� v�ren n�r solen inte n�r �ver mina tr�dtoppar... Och alla blir inte lyckliga �ver att ta en helgdag till att samla familj och v�nner, plocka och g�ra sylt och mos till hela �ret. Men jag tror att m�nga skulle tycka det var lite roligare om man r�knade lite p� hur mycket tid i jobb, transporter, handlande, som det kostar att k�pa allt. Dessutom �r det ofta ensamt! -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

addo Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-03-2013, 18:40 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 599 Medlem sedan: 29-06-2009 Medlem nr: 24 498	F�r mig r�der det inga tvivel om att alla v�xter klarar sig utm�rkt p� egen hand, jag besk�r dock s� mycket jag kan dels f�r att jag tycker det �r roligt, dels av estetiska sk�l och ibland f�r att skapa plats och sl�ppa in ljus under v�xterna s� jag kan odla andra v�xter under dem.

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	08-03-2013, 01:52 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	Hej Men beh�ver f�re besk�rning att vet: 1 Att tr�d beh�ver besk�ra eller inte. 2 varf�r ska jag besk�ra detta. 3 var l�gger frukt knoppar. Obs sedan kan man b�rja besk�ra, f�r att m�nga s�ger att de fick ingen eller f� frukt efter besk�rning, , p� grund att de ta bort frukt knoppar med besk�rning, eller de s�ger att de haft svamp sjukdom efter besk�rning p� grund att de besk�ra p� fel tid, eller p� fel teknik klippning som samla vatten �ver snett omr�det, eller de fick m�nga vattenskott p� grund att de besk�ra h�rd finns m�nga som tror att besk�ra mycket l�tt, och de g�r mycket fel. och finns m�nga som v�gar inte besk�ra, b�da har fel. m�ste man fr�ga och l�ra sig mycket f�re besk�rning annars man ska f�rlorar sin �lskade tr�d eller frukt. Bassam

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	08-03-2013, 10:07 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Bassam, vad menar du med ... eller p� fel teknik klippning som samla vatten �ver snett omr�det, R�tt snittl�ggning har ingenting med regnvatten p� snitt att g�ra. Det �r en av myterna som kommit in och ersatt kunskap om tr�dens biologi. R�tt lagda snitt �r en av de saker som �r ganska l�tt att l�ra sig i teorin. Sedan �r det mycket �vning f�r att klara hantverket, s�rskilt n�r man h�ller p� n�gra timmar en dag. Men tekniken �r enkel i teorin: Snitt ska l�ggas utanf�r grenkrage eller grenbark�s. Bilder: http://www.juniper.se/tradvard/snitt.htm -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Fjortispower Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-03-2013, 11:32 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 712 Medlem sedan: 03-10-2010 Medlem nr: 34 377	CITAT (addo @ 07-03-2013, 18:40) F�r mig r�der det inga tvivel om att alla v�xter klarar sig utm�rkt p� egen hand, jag besk�r dock s� mycket jag kan dels f�r att jag tycker det �r roligt, dels av estetiska sk�l och ibland f�r att skapa plats och sl�ppa in ljus under v�xterna s� jag kan odla andra v�xter under dem. H�ller med -------------------- �ven ett rosa monster kan ha gr�na fingrar!

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-03-2013, 17:17 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	Hej ( Snitt ska l�ggas utanf�r grenkrage ). Du har r�tt men jag menar att snittvinkel ska bli n�stan 45 grader, f�r att regn vatten ska inte stanna �ver snitt ytan, om regn vatten stanna i snitt omr�det, Svampen ska v�xa p� snitt omr�det och sedan ska smitta andra tr�d delar. H.Bassam

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-03-2013, 23:09 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Bassam, tack f�r f�rklaringen, som dock ligger helt inom myternas sf�r. Regnvatten p� snittytor och svampspridning har inget med varandra att g�ra. Dessutom g�r det inte att kombinera att ha en s�rskild snittvinkel och samtidigt sk�ra strax utanf�r grenkragen. Upph�r genast med regnmyten och sk�r utanf�r grenkrage och i r�tt vinkel vid grenbark�s! BILDER: L�GG SNITTEN R�TT S� LEVER TR�DEN L�NGRE CITAT (Bassam @ 10-03-2013, 17:17) Hej ( Snitt ska l�ggas utanf�r grenkrage ). Du har r�tt men jag menar att snittvinkel ska bli n�stan 45 grader, f�r att regn vatten ska inte stanna �ver snitt ytan, om regn vatten stanna i snitt omr�det, Svampen ska v�xa p� snitt omr�det och sedan ska smitta andra tr�d delar. H.Bassam Redigerat av Cilla: 10-03-2013, 23:25 -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

jaj-51	11-03-2013, 06:59 L�nk hit: #19
G�ster	CITAT (KRT @ 07-03-2013, 08:29) Har l�st m�nga fr�gor om besk�rning p� sistone, och b�rjade fundera - m�ste man alltid besk�ra sina tr�d? T�nker kanske ffa p� �ppeltr�d (eftersom det �r det m�nga fr�gor handlar om), men �ven andra tr�d? �pple, p�ron, plommon, k�rsb�r , biggar�er g�r att odla och sk�rda utan att besk�ra. Mins somrarna p� Tj�rn med de gamla g�rdarna och "skogar" av frukttr�d som var betydligt h�gre �n husen Dagen morderna tr�d ympas p� svagv�xande stammar och v�xer inte lika v�ldsamt s� vist g�r det att l�ta bli att klippa.

G�sis Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	17-03-2013, 08:16 L�nk hit: #20
Medlem Antal inl�gg: 2 524 Medlem sedan: 22-02-2005 Medlem nr: 5 050	H�r i zon sju besk�r jag aldrig. Vintern och m�jligen �lgen men inte jag. /�sa

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

2 sidor

1 2 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: �ndra till: Standard · Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 11-08-2025, 15:57

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon