N�R besk�r man egentligen persikotr�d? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

N�R besk�r man egentligen persikotr�d?

Louise Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	08-01-2003, 11:16 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 14 Medlem sedan: 08-01-2003 Medlem nr: 546	Hej! Vi har tagit �ver en gammal tr�dg�rd och i den finns ett stort friv�xande persikotr�d (5 m h�gt) i en l�ig s�dersluttning (zon 1). Tr�det �r uppskattningsvis 15-20 �r gammalt och har nog aldrig beskurits. Dessv�rre �r tr�det bara gr�nt ute i grentopparna och vissa grenar �r inte gr�na alls. Dessutom har tr�det tv� huvudgrenar i sn�v vinkel till varandra. Dock fick vi tv� persikor f�rra �ret, s� lite kraft har det! Men jag tror tr�det beh�ver en REJ�L besk�rning f�r att komma igen (�ven om jag ocks� tror att stenfruktstr�d helst inte "vill" bli kraftigt beskurna). Vi tycker mycket om v�rt tr�d och vill f�rst�s att det �verlever. N�r p� �ret ska vi l�ta n�gon besk�ra tr�det???? Ska det kanske besk�ras i omg�ngar? Vi har l�st och h�rt f�rslag p� b�de v�rvintern och p� sensommaren. �ven plantskolor ger olika f�rslag. Jag skulle hemskt g�rna vilja ha svar fr�n n�gon som har egen erfarenhet av persikotr�d! Louise

Nytt inl�gg

Svar (1 - 11)

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-01-2003, 11:29 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 18 595 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	Stenfrukter besk�rs b�st under JAS (Juli, Augusti, September). Stenfrukter bryter d�ligt med skott p� �ldre ved (vilket du redan sett det finns bara gr�nt i topparna)s� man brukar inte rekommendera h�rd besk�rning in p� gammal ved. Stenfrukter brukar inte beh�va besk�ras speciellt mycket. Sj�lv skulle jag nog n�ja mig med att ta bort grenar som inte ser friska ut + kanske luckra upp jorden under tr�det och blanda in kompostjord. Vill du �nd� prova besk�ra lite h�rdare g�r is�fall f�ryngringen �ver flera �r. +Jag skulle fundera p� att plantera ett nytt persikotr�d som kan ta �ver n�r det gamla ger upp (ifall det finns utrymme i tr�dg�rden), stenfrukter har ofta inte s� l�ng levnadstid som ex. �pplen och p�ron. M�nga stenfruktstr�d b�rjar bli f�r gamla n�r de blir 20-30�r. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	08-01-2003, 16:45 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Att l�sa att plantskolor rekommenderar v�rbesk�rning av persika g�r mig arg och ledsen. All stenfrukt, och s�rskilt persika, blir kraftigt f�rsvagade och n�rap� alltid sjuka av det (bl a bakteriosen gummifl�de). Det �r efter savning och innan nattfrosten man besk�r stenfrukter. Som �sa beskriver i juli-september f�r Mellansverige. Det �r inte vanligt med friv�xande persikotr�d, och jag skulle betrakta det som ett vackert unikum och inte kr�va s� mycket frukt av det. Det �r inte med besk�rning p� persika man sporrar nytillv�xt, utan just genom jordf�rb�ttringar (luckring, komposttill�gg eller plantering av vackra gr�ng�dslingsv�xter i marken under hela kronan) som �sa beskrev. Persika blommar dessutom ganska tidigt, ibland till och med innan plommontr�den. Det �r bra att kolla blommen i v�r och notera om det �r kallt, regnigt eller bl�sigt. D� beror utebliven frukts�ttning p� att bin, flugor och humlor inte hunnit pollinera. Om du s�tter ett persikotr�d ytterligare, eller en persikospalj� intill en v�gg, har du st�rre chans att f� fler frukter. Tidigblommande frukttr�d vill absolut ha mest vindstilla l�get f�r att kunna bli pollinerade. Och en blommande spalj� intill v�gg kan locka bin ocks� till ditt friv�xande tr�d. ' Jag hade ett persikotr�d i friv�xande form intill en husv�gg. Det blev h�gt, ca 4 meter, och fick v�xa ut fr�n v�ggen ocks�. Vissa �r fick det 12 underbart goda frukter - en hel sk�l tyckte vi som bodde i zon 3 d�r persika �r s�llsynt. Vi �t med andakt... Fruktk�ttet var vitt och mycket s�tt. P� vintern t�ckte vi spalj�n med jutev�v f�r att tr�det inte skulle blomma f�r tidigt (det g�r man inte p� friv�xande krontr�d). Persikan fick mycket ompyssling med jorden, vatten p� sommaren och sm� skarpa snitt d�r grenarna dog. Jag har nog aldrig pysslat s� mycket med ett tr�d. Vintern 1985 blev sm�llkall och vi hade minusgrader i huset pga elransonering. Tr�det fr�s och dog, men har nu ersatts av ett nytt. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Unni Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-01-2003, 14:05 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 235 Medlem sedan: 02-11-2002 Medlem nr: 71	Jag vill bara ocks� rekommendera ett persikotr�d i spaljerad form. Jag har ett i skyddad l�ge h�r ute p� M�lar�arna. Jag t�cker det alldrig, men det st�r som sagt skyddad. Det �r ca 4 kvadratmeter nu och gav denna underbara sommaren �ver 50 frukter. Jag klipper det 2-3 g�nger under sommaren. Sj�lv �r jag allergisk mot fersk frukt, men de andra s�ger att det smakar j�ttegodt. Jag tror det heter Anna-Helena. Unni

Louise Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-01-2003, 18:53 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 14 Medlem sedan: 08-01-2003 Medlem nr: 546	Tack �sa, Cilla och Unni, f�r era bra svar, som det k�nns som att jag kan lita p�! Nu vet jag varf�r tr�det bara �r gr�nt i toppen och varf�r man inte kan besk�ra tr�det s� h�rt. Jag tror nog att jag g�r s� att jag bara klipper det lite d�da grenar f�r utseendets skull och kanske s�tter lite gr�ng�dslingsv�xter under, s� som jag s�g p� din hemsida, Cilla. Den d�r honungsfacelian (?! tror jag att den hette) kan nog bli fin under, och s� har jag sett att den drar till sig mycket insekter ocks�. S� satsar jag nog p� ett aprikostr�d mot v�ggen s� sm�ningom, eftersom aprikoser �r mina �lsklingsfrukter egentligen och jag har h�rliga barndomsminnen av grannens fina aprikostr�d (hm, jag minns nog magknipet ocks�...). Och ja, jag h�ller med dig , Cilla, det k�nns verkligen inte kul att inte kunna lita p� plantskolornas "experter"! H�lsningar Louise

Jan af Lis� Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	10-01-2003, 09:50 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 1 348 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 122	Jag k�nner mig som en �sna mellan tv� h�tappar n�r jag l�ser Cillas & �sas tips om perikobesk�rning. Det beror p� att jag i v�ras inhandlade "Nya besk�rningsboken", d�r f�rfattarna rekommenderar att man sk�r alla gr�na ledskott till h�lften vid ut�triktade knoppar samt att man sk�r alla skott som burit frukt under s�songen. S� gjorde jag p� min Frost i september, hoppas det inte �r helt galet ??? Det verkar �verhuvudtaget finnas tv� skolor f�r persikobesk�rning: - "stenfruktskolan", dvs s� lite som m�jligt - "alla gr�na skott till h�lften" Man borde kanske ha tv� likadana tr�d som man besk�r ett efter varje skola och se vilket som b�r b�ttre ??? Mitt perikotr�d v�xer ute i tr�dg�rden, men jag har st�llt 2 st stora glasskivor p� Nordsidan 50 cm bakom tr�det (ca 1.2 x 1.2 meter totalt). R�knas s�nt som friland eller som skyddat l�ge ?? Tr�dg�rden ligger p� Lis�, som enligt vissa kartor r�knas som zon II och enligt andra som zon III. Mao m�ste jag s�tta jutev�v runt tr�det i februari ?? I �r (planterings�ret) gav tr�det en persika som v�gde 125 gram !!

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	10-01-2003, 10:12 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 18 595 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	Det kommer att g� bra med ditt tr�d, ett ungt persikotr�d klarar besk�rning b�ttre �n ett gammalt tr�d som f�rsta fr�gan handlade om. Unga stenfruktstr�d kan beh�va uppbyggnadsbesk�rning f�r att man ska f� en stark krona + spaljerade tr�d kan man beh�va korta in grenarna p� f�r att de inte ska bli f�r stora f�r snabbt, s� l�nge man klipper i ung ved brukar det g� bra, d� brukar man kunna f� en bra skottbrytning. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-01-2003, 10:31 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Ja just det. Besk�rningsboken har just ett ungt persikotr�d som exempel. S� �r det med m�nga besk�rningstips - de beskriver uppbyggnadsbesk�rning och vad som g�ller f�r ett ungt tr�d. N�r tr�det v�xer upp, finns ju grenar med olika �ldrar i det, med �rsskotten l�ngst ut. Man kan forts�tta att besk�ra ung ved ungef�r som man gjorde n�r hela tr�det var ungt, men oftare �n att sk�ra tillbaka �rsskotten tar man bort hela skotten. T ex s�dana som v�xer nederst i en t�t krona, f�r l�ngt in i kronan, som d�tt eller skaver p� en annan gren. Om du ser p� bild 3 i Besk�rningsboken p� persika s� har uppbyggnadsbesk�rningen b�rjat att v�lja ut grenar man besk�r, och de man inte besk�r. I ett frukttr�d p� 5 �r och �ldre besk�r man inte i varje �rsskott eller gren, det beh�vs inte. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Helen i Sk�ne Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	10-01-2003, 13:46 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 817 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 33	Det h�r l�ter s� sp�nnande att jag b�rjat fundera p� att skaffa ett persikotr�d! Jag har en s�derv�gg med buskpioner och skulle vilja ha n�got spaljerat mot v�ggen. Skulle det funka med ett s�dant tr�d eller g�r det inte ihop med pionerna? Jag har en annan v�gg i och f�r sig som kanske �r lika bra, d�r �r inte sol hela dagen men det beh�vs kanske inte? Tror det �r �t sydv�st eller v�st och det b�r vara ganska l�igt. Hur l�ngt ut fr�n v�ggen s�tter man ett tr�d och vilken sort �r l�mplig? Hur stort och grenigt b�r tr�det vara f�r att det ska vara ett fint exemplar n�r man k�per det? Kan t�nka mig att det beh�vs �tminstone 2 "huvudgrenar" (?) f�r att man ska kunna leda det till spaljen som jag har sett att man g�r med �pple. Samma princip? Sitter och tittar ut p� sn�n i tallarna och blir sugen p� persika... -------------------- V�nliga h�lsningar Helen i Sk�ne

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	10-01-2003, 15:46 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 18 595 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	Frukttr�d brukar vilja ha mycket sol f�r att man ska f� god smak p� frukten. Avst�ndet mellan v�gg och spalj� b�r helst vara minst 20cm men jag vet att det finns folk som har spalj�n n�stan direkt mot v�ggen som tycker att det g�r bra. Tr�det b�r dock planteras �tminstone ca 50cm fr�n v�ggen det kan bli f�r torrt om den st�r f�r n�ra v�ggen. Stenfrukter kan inte spaljeras som �pple och p�ron, stenfrukter t�l inte h�rda b�jningar utan man anv�nder oftare solfj�derform eller lite friare former s� det ser mera ut som ett tr�d upptryckt mot en v�gg. Stenfruktsspalj�er ser oftast ut ungef�r s�h�r. N�r det g�ller sort s� skulle nog jag fundera p� �Frost� som s�gs vara resistent mot krussjuka. Krussjuka �r ingen ovanlig sjukdom p� persika. Namnet Frost har inget att g�ra med h�rdigheten den �r uppkallad efter en person som heter Frost. Den �r dock h�rdig till zon 2(3) s� i Rydeb�ck i zon 1 borde det inte vara n�got problem med denna sort. L�na/k�p "Nya besk�rningsboken" av Vollbrecht, Alm och Veltman d�r hittar du det mesta om besk�rning av de flesta tr�d och buskar man hittar i tr�dg�rden. Det finns ett eget avsnitt om spalj�tr�d i boken + bilder p� olika typer av spalj�er(p� sidan 118 finns bild p� hur man man kan bygga upp en solfj�derform fr�n b�rjan) + det finns en sida om besk�rning av persikotr�d mm. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Helen i Sk�ne Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	10-01-2003, 16:05 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 817 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 33	Tack �sa! Det verkar ju dessutom inte alltf�r anstr�ngande, man slipper ju dra upp det fr�n fr�, s� det vill jag nog prova. -------------------- V�nliga h�lsningar Helen i Sk�ne

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	13-01-2003, 14:59 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	De persikotr�d man ser i handeln �r ofta krontr�d (stam med grenar �t flera h�ll), och de g�r utm�rkt att s�tta mot v�gg. N�r man planterar finner man ofta ett s�tt att s�tta det p� utan att beh�va besk�ra. Det kan man g�ra andra �ret, n�r tr�det etablerat sig. Jag hade ett persikotr�d som s�g ut som det �sa skickade teckning p�. Jag l�t det v�xa ut fr�n huset ocks� eftersom det hade ett mycket bra l�ge. Annars kan man ta bort de grenar som v�xer ut fr�n huset. Har man s�derl�ge kan det vara bra att skugga tr�det innan v�rvinterns skarpa sol kommer, s� att inte knopparna spricker ut f�r tidigt. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: �ndra till: Standard · Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 15-08-2025, 21:48

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon