CITAT (Betty @ 21-05-2004, 10:53)
Ta ett snack med sambon i stället, det var väl han som borde ha sagt ifrån till sin mamma att ni bara ville ha syrénerna och inte de övriga buskarna! Om han inte visste det så kunde han väl ha ringt dig och hört sig för
Håller med Betty.
Sambon borde veta eller kolla med dig först.
Men visst, det är svårt att säga nej, när de trädgårdsvana runtom en vill väl och delar med sig av både det ena och det andra...
Jag fattade inte riktigt om det var så att din svärmor grävt upp de här sakerna ur egen trädgård eller om hon varit och KÖPT dem åt er?
Om hon grävt upp dem hemma undrar man ju hur det ser ut där nu...? Och varför hon gav bort allt det där?
Angående din egentliga fråga:
Prata med henne. Du MÅSTE prata med henne och säga som det är. Ärlighet varar längst.
Jag har haft samma fenomen med både svärmor och min egen mamma och båda har utan prut respekterat gränsen.
De har inte slutat fråga om jag vill ha både det ena och det andra. Ibland är det nåt som är intressant, men ingen blir sur om jag säger nej.
(Nu har jag kommit så långt hemma att jag kan dela med mig tillbaka, jag också!)
Om du planterar de här buskarna så att de dör, som några föreslagit här, kommer hon att bli jättebesviken ifall det är plantor hon vårdat ömt under lång tid i egen trädgård.
Säg som det är; ni/du har inte planerat färdigt än, vill inte bara sätta de där buskarna nånstans för att bara bli av med dem, att än så länge så mår nog plantorna bäst där de stod förut, att ni just nu inte har tid att gräva ut och jordförbättra och ge varje planta sitt ultimata växtställe, etc.
Rådet ALLA annars ger till folk med ny trädgård är ju att vänta MINST 1 år innan man gör något, så att man hinner känna in sig på vad man vill ha och var, så det vore synd att sätta plantor som ni sedan måste riva upp och som du kanske inte heller har tid att ta hand om på bästa sätt för att det kanske är annat som måste läggas tid på (göra om i huset, gräva, möblera... Hitt' på nåt!).
Eftersom svärmor verkar mån om att ni ska få det fint, så kan du väl tala om att du gärna tar emot hjälp och tips längs vägen med planerandet och planterandet av den nya täppan. Hon har kanske massor av erfarenheter, istället för plantor, som du kan få dela nu i början?
Du kanske kan ta henne med till plantskolan för att botanisera lite?
(Hon kanske också är sugen på nåt nytt, ifall det var sina egna buskar hon grävt upp?!)
Ni kanske kan kolla kataloger och trädgårdsböcker tillsammans?
Jag menar, det finns sätt att sätta gränser på där man ändå bjuder in till kommunikation och inte bara stänger dörrar, om du förstår vad jag menar.

Lycka till!
// Tirre