CITAT (netaave @ 12-03-2005, 16:52)
Min 12-åriga dotter blev ungefär samtidigt av med bästisen och danspartnern, bästisen flyttade och danspartnern vill hellre satsa på fotbollen.
Nu går hon här och har ingen att vara med, när hon fyllde bjöd hon några klasskompisar på dammiddag, nu fyller en av dessa år och ska ha pyamasparty med övernattning ikväll när det är melodifestival och allting. Min tjej blev inte bjuden, men alla andra som var här är det.
Det är svårt att vara mamma och trösta en 12-åring som tycker att världen håller på att gå under för detta.
Ingen kompis och inte kan hon tävla just nu som hon älskar.
Gråter när jag läser ditt inlägg
Vår äldsta dotter blev mobbad pga hon tog "de svaga" i försvar och aldrig tillät någon vara elak mot dem.
Många gånger grät hon och också vi föräldrar för allt hon utsattes för pga sin medkänsla för de utsatta... Men... hon var stark och beslöt sig för att byta klass...komma bort från antagonisterna.
I parallellklassen hade hon många vänner.
Sagt och gjort ...efter en del möten med rektorer, lärare m.fl så bytte hon klass

och då kom minsann antagonisterna och bad om att hon skulle "vara med dem"
Önskar så att din dotter hittar
riktiga sanna vänner och känner med er ikväll.