Tänk så olika det kan vara!
Jag som njuter sååå av "självheten".
Är också "särbo" - eller "delsbo" kanske man kan säga? Vet inte. Vi har båda egna hus "på landet". Men bara fyra mil från Stockholm, och "vandalismen" når hit med - så det gäller att låsa numera.
För bara sådär femton år sedan, låste vi visserligen dörren, men nyckeln skulle vara på en lättåtkomlig plats, "ifall någon ville komma in"

.
Det var då det.
Men rädd är jag sällan. Mörker och ensamhet njuter jag av.
Liksom jag högeliga njuter av Hjärteväns sällskap också, förstås

.