Hej
Som man kan förstå av diskussionerna om man följer länkarna är det mycket svårt att översätta zonsystemet. I större delen av nordamerika har man ett utpräglat kontinentalt klimat med extremt varma somrar och kalla vintrar. Samtidigt ligger t.ex. större delen av USA ganska långt söderut så solljuset är intensivt. De långa varma somrarna OCH jämna klimatet gör att växter dels kan lagra upp näring/energi för att klara kölden, dels inte luras av tillfälliga värmeperioder att börja växa vid fel tidpunkt. I norden har vi relativt milda vintrar men tyvärr också kalla somrar. I stora delar av Sverige kan våren vara ganska lynnig, vilket bl.a. skadar Magnolior som gärna vill köra igång direkt. Växter från Himalaya kan också lätt bli våren. Så om man vill jämföra klimat och växthärdighet ska man försöka hitta områden som påminner om varandra, t.ex. skulle kanske New England vara rimligt att jämföra med Sverige.
En slutsats borde vara att det inte räcker med att tänka på vinterskydd, man måste dessutom skydda från tillfälliga frostnätter på vår/höst och maximera värmen på sommaren. Samtidigt får inte växten fortsätta växa för länge då avmognaden då äventyras.
Ett enkelt sätt att förbättra härdigheten är att odla i sand. I princip lägger man en rejäl bädd med vanlig sand på en höjd till 50 cm och planterar i den. För att gödsla och minska uttorkning (och skapa värme) täcker man bädden med ett tjock lager gräs. Framåt hösten tar man bort gräset för att växten ska avmogna bättre och för att det inte ska komposteras helt.
Om man är lite positivt lagd så kan man konstatera att det finns växter som är mer lättodlade i norden än i USA, t.ex. Jättegunnera som trivs i vårt fuktiga klimat.
|