I Blomqvistes bok står det en del om sorterna som man mest har i finland. Jag saknar om grundstammen om det är klonstam eller fröstam och om den är lika som trädet Antonovka. Sedan är det sparsamt om vilka som får kräfta. Däremot roligt att de som inte är smakliga för rönnbärsmalen står så väl utsatt. Sedan är det vad detta är värt? i Värmland, med expertis hjälp, så blev det många frågetecken? Jag har hans bok och träd därifrån men det är att fersligt i findland, bara tre ympar på varje kvist och klena mot Gränna plantskolas kvistar. Men det är väl klimatet och att man inte odlar ympen äfter ympadet utan sätter den i kylrum, då förlorar man en två mån. Balternas sorter är mera intressanta och en genbank har uppmärksamt detta och det är bra. Men de sorter som ärfria från skorv kräfta och annat de saknar jag. Sedan är inte Balsgård överens om de testade sorter som kallas de gamla sorterna finns det en del som är mindre känsliga men dessa skall visst behandlas son de mindre bra, vilket jag inte delar. Ej hellre Norge gör utan får fram en del tidiga sorter??
Men då inga bekämpningsmedel behövs så måste dåliga sorter som Alice bort samt en stor massa andra. Antingen odlar man de som för med sig sjukdomar och då får man inte plantera de "BRA" tillsammans för då blir de ochså dåliga enl. jordbruksverket och en del andra eko-odlare. Man ser ityskland och danmark hur det går. Den ena resistenta sorten efter den andra förstörs med pengar förlust och ogjort arbete på en tjugo år.