R�nnb�rsmal - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

R�nnb�rsmal, Trivs inte med vissa �pplen?

Sven Karlsson Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-09-2005, 21:15 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 129 Medlem sedan: 21-06-2004 Medlem nr: 3 902	Jag kommer att l�sa mina problem med r�nnb�rmalen p� olika s�tt om tre �r d� jag f�rst d� f�r frukt. L�ste Blomqvists bok och d�r skriver han att r�nnb�rsmalen "avst�r" fr�n vissa sorter. Nu undrar om n�gon har dem och om de svenska malarna har samma vanor som de finska? F�ljande sorter utl�ser jag som angrips mycket lite av r�nnb�rsmal: Antonovka safrannoje, Gerby astrakan, Gerby tidiga, Hjalmars �pple, Konfetnoje, Lantun talvi, Papirova, Silva, Turso. Hur har ni med de "svenska" �r de h�rt ansatta? Det finns �ven s�dana som inte blir angripna. St�mmer de uppgifter som st�r i olika �pple- b�cker. H�r av er. -------------------- Se Norrfors Frukt

Nytt inl�gg

Svar (1 - 8)

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-09-2005, 21:22 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 18 595 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	Just i�r verkar det vara lite r�nnb�smal �verlag jag har g�tt och tittat p� jobbet d�r vi har �ppeltr�d �verallt och det finns knappt n�gon r�nnb�rsmal alls, �ppelvecklare och skorv verkar det dock vara gott om. Inga av mina �ppeltr�d Alice och Oranie har haft r�nnb�rsmal n�got �r men de �r ju ganska unga s� de har ju inte satt frukt mer �n 4-5�r. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	08-09-2005, 21:23 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hos mig angrips sommarfrukt mer �n den riktigt sena frukten. Annan skillnad har jag inte sett. Den st�rsta skillnaden �r r�nnb�rsfattiga �r som f�ljer p� ett �r med mycket r�nnb�r. I �r finns det r�nnb�r i mina trakter och inga r�nnb�rsmalar alls i �pplena. Min egen slutsats har blivit att s�tta ut olika slags r�nnar f�r att garantera att alltid ha r�nnb�rsmalens favoritmat i n�rheten av reservf�dan - �pplena. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Sven Karlsson Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-09-2005, 21:37 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 129 Medlem sedan: 21-06-2004 Medlem nr: 3 902	Hj�lper det alla �r? Vilka sorter av r�nnar och andra tr�n anv�nder du och hur stort omr�de g�ller det? Kan man ympa olika r�nnar p� varandra? -------------------- Se Norrfors Frukt

Micke Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-09-2005, 21:43 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 505 Medlem sedan: 11-04-2003 Medlem nr: 1 111	CITAT (Sven Karlsson @ 08-09-2005, 23:15) Jag kommer att l�sa mina problem med r�nnb�rmalen p� olika s�tt om tre �r d� jag f�rst d� f�r frukt. L�ste Blomqvists bok och d�r skriver han att r�nnb�rsmalen "avst�r" fr�n vissa sorter. Nu undrar om n�gon har dem och om de svenska malarna har samma vanor som de finska? F�ljande sorter utl�ser jag som angrips mycket lite av r�nnb�rsmal: Antonovka safrannoje, Gerby astrakan, Gerby tidiga, Hjalmars �pple, Konfetnoje, Lantun talvi, Papirova, Silva, Turso. Med all respekt f�r Blomqvist och hans kunskaper, men om hans utsagor st�mde i det h�r fallet skulle de n�mnda sorterna h�gst sannolikt vara de allra mest odlade i hela Finland. Det �r de inte. Men kanske han vet mer �n �ppelforskarna i Finland? Intressant l�sning Cilla, den har man experimenterat med en hel del i Norge har jag f�r mig och d� med n�gon �sterrikisk oxelsort som l�r ska producera b�r varje �r. Det �r i alla fall l�ttare att prova p� det �n att g� in f�r den l�sning som en del amerikanska eko�ppelodlare provar p�: att utrota alla Sorbus-arter inom minst en kilometers omkrets fr�n �ppelodlingen - s�dant fungerar nog bara i Amerika, det f�ruts�tter ju att man �ger all mark inom denna omkrets... Micke -------------------- F�r man bara �ndan ur vagnen, beh�ver man inte ta sig i kragen.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	08-09-2005, 21:53 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Micke, de d�r norska experimenten med oxlarna vore intressant att ta del av. Meddela g�rna om du minns n�got som g�r att man kan l�sa mer om dem! Jag har inte f�ljt arbetet mot r�nnb�rsmal s�rskilt djuplodande, men i allm�nhet f�r hobbyodlingen finns det ju �tminstonde tv� skolor: Utrota varenda r�nn eller s�tt in olika arter som f�r b�r varje �r. Vad som fungerar b�st vet jag inte, men utrotningsambitioner har jag d�liga erfarenheter av s� jag f�redrar att prova att s�tta in mer. Hemma hos mig �r mina olika r�nnar f�r unga f�r att ge b�r och kunna visa n�gonting, och dessutom finns det s�kert mer �pple �n r�nn i omr�det d�r jag bor. Det �r inte s�kert att jag n�gonsin kommer att se skillnad allts�. Men jag kommer s� sm�ningom kunna njuta av olika r�nnars f�gring! Jag har lekt lite med ympningar av r�nn ocks� och satt ca fem arter i grenverken p� vanliga r�nnar. Ymparna tar sig v�l, men om de blir h�llbara och fruktb�rande vet jag inte. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Micke Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-09-2005, 22:13 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 505 Medlem sedan: 11-04-2003 Medlem nr: 1 111	Nja, det var f�r n�gra �r sedan och jag tror att jag har materialet undanstoppat n�gonstans, fast jag kan f�rst�s inte hitta det just nu. Men b�de �sterrikisk oxel och h�ckoxel anses ha en rik och p�litlig frukts�ttning och passar dessutom svenska f�rh�llanden. Jag l�ste n�gonstans f�r �vrigt att vid Munkag�rdsskolan i Tv��ker, Halland, har man h�llit p� med ett liknande f�rs�k under ledning av Rolf Eskilsson som planterat ett dussin olika sorters r�nnar runt �ppelodlingen. B�de den �sterrikisk oxeln och h�ckoxeln finns f�r �vrigt som E-planta: - Sorbus austriaca fk Gottsunda E - �sterrikisk oxel hittar du h�r - Sorbus mougeotii fk B�linge E - h�ckoxel hittar du h�r F�r att s�kert veta om utrotning av sorbus-arter eller inplantering av sorbussorter med p�litlig frukts�ttning �r l�sningen kr�vs total kontroll �ver stora landomr�den. F�rs�k p�g�r lite h�r och d�r �ver v�rlden, men inga egentliga och p�litliga forskningsresultat finns s� vitt jag vet �nnu att tillg�. R�nnb�rsmalen flyger ju, s� det hj�lper inte att utrota sorbusarter enbart i den omedelbara n�rheten (det kan ju flyga in r�nnb�rsmal fr�n grannens mark om det �r brist p� r�nnb�r). � andra sidan kanske det inte hj�lper att ha sorbusarter med riklig frukts�ttning i n�rheten heller de �r n�r det �r brist p� r�nnb�r, eftersom den "lokala stammen" av r�nnb�rsmal f�r tillskott av inflygande individer och d� kanske inte alla r�nn-/oxelb�r r�cker till? M�jligen kan det minska angreppen f�r en tid, men � andra sidan b�rjar man ju troligtvis samtidigt uppr�tth�lla en st�rre "lokal stam" av r�nnb�rsmal. I brist p� s�krare forskningsresultat f�r man som vanligt bara konstatera att hur man �n v�nder sig har man rumpan d�r bak... Micke -------------------- F�r man bara �ndan ur vagnen, beh�ver man inte ta sig i kragen.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	09-09-2005, 18:19 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Tack f�r tipsen om oxelf�rs�ken. Och jag h�ller med - att kontrollera r�nnb�rsmalen bevisligen med den ena eller andra �tg�rden tarvar gigantiska forskningsomr�den. Det verkar p� mig som om r�nnb�rsmalarna �r beredda att flytta p� sig r�tt l�ngt, men att de inte flyger ihj�l sig om de finner ett �pple p� v�gen. �ven om populationen minskar n�r det inte finns r�nnb�r s� lyckas ju �nd� en hel del malar �ta sig igenom m�nga �pplen. D� �r det b�ttre att ha en och annan r�nn som �nd� �r f�rstahandsf�dan resonerar jag. Kanske sparar det n�gra �pplen. Men om det visar sig vara helt fel t�nker jag nog ha en och annan r�nn i n�rheten �nd�. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Johan.S Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	09-09-2005, 19:55 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	CITAT (Sven Karlsson @ 08-09-2005, 22:15) F�ljande sorter utl�ser jag som angrips mycket lite av r�nnb�rsmal: Antonovka safrannoje, Gerby astrakan, Gerby tidiga, Hjalmars �pple, Konfetnoje, Lantun talvi, Papirova, Silva, Turso. Hur har ni med de "svenska" �r de h�rt ansatta? Det finns �ven s�dana som inte blir angripna. St�mmer de uppgifter som st�r i olika �pple- b�cker. H�r av er. ;) Hej! Jag har en anteckning om att f�ljande �pplen �r resistenta: Urshults kungs�pple R�nett Mecklenburgs kungs�pple Ovan n�mnda tre sorter l�r vara s� snarlika att de ofta beskrivs som en och samma. Dessv�rre har jag missat att anteckna k�llan till p�st�endet. // Johan.

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: �ndra till: Standard · Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 11-08-2025, 19:49

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon