Hur långt uppe är "här uppe" då?
Först och främst, ALLA mina mandlar blev inte som små bananer! Men de största var det....som små kravbananer......fast jag fick ju en del som mer liknade skumbananer i storlek också...hehe
Tja, hur skall man beskriva smak? hmmm
Mina smakar ungefär så här:
Ömsint skrubbade fria från jord, lagda i kokande rejält saltat vatten, sjudna försiktigt cirka 15 minuter, avrunna och därefter vilande ett par minuter, landar de njutningsfullt på tallriken.
Med samma försiktiga omsorg som en arkeolog som avtäcker ett fragilt fynd, frigörs skalet. Fast bara om det ser tjockt och fult ut. Bleka jungfruhylta mandlar får behålla sin lena smakrika dräkt på.
En bit skärs av, och på den rykande snittytan läggs en klick extrasaltat Bregott. När som smörklicken börjar smälta i kanten förs gaffelns nu snålvattenframkallande skatt mot min trånande mun.
Först ett försiktigt smakande, sedan får den i smak-kaskader sönderfallande mandelbiten gå sin pilgrimsgång runt hela gommen. En len mjölig smekning över tungan......den kittlande kontrasten mellan het potatis och svalt smör.....sältans dans på tungroten.....munnen fylls av samma dimhöljda mjukhet som en myrkant i septemberskymningen...
Toner av orange solnedgång, tranors stilla flykt över himlen, doft av pors och skvattram.
Så kommer det oundvikliga och samtidigt efterlängtade slutet; tuggan sväljs ner, och först då blommar den totala symfonin av potatisorgasm ut, som ett regnbågsdraperi över gomseglet. Lycka. Njutning. Fullbordan...

Tja, ungefär så smakar min mandelpotatis!

Blir det godkänt?
Zon 5, i hjärtat av Dalarna.
"Avsluta alltid vad du har påbörj "