|
Att smita ifrån verkligheten, genom att...... |
|
|
|
22-11-2005, 10:58
|

Medlem
Antal inlägg: 7 413
Medlem sedan: 19-07-2005
Medlem nr: 6 203

|
Tex byta kanal.... eller att jag orkar inte se.... eller att det där är för mycket för mig. Det tycker jag är fegt.
Ja, jag vet att det blir " ramaskri " nu. Men det är ju faktiskt verkligheten vi lever i.
om jag skulle acceptera såna skäl till att inte titta, skulle jag tycka vara detsamma som att hålla med om att " judeutrotningen" inte hänt. För det har jag inte sett. Pga att jag inte orkade se det.
Jag menar inte att alla tycker så, för så vet jag att det inte är. Men för att tycka nåt, måste vi ju leva i verkligheten, precis som den är. Man kan ju inte ha en åsikt om nåt som man inte vet nåt om. Nu blev det snurrigt som vanligt, men nån kanske förstår vad jag menar.
/Gillan
--------------------
F.d. ev. geni som numer dessutom...........är rökfri☺ /Gillan,zon 3-4 De enda som aldrig misslyckas är de som aldrig försöker!
|
|
|
|
2 sidor
1 2 >
|
 |
Svar
(1 - 19)
|
22-11-2005, 11:03
|
Medlem
Antal inlägg: 9 297
Medlem sedan: 02-08-2005
Medlem nr: 6 292

|
När jag inte våga titta till ex. på programm om när djur misshandlas är att jag inte klarar av att må så fruktansvärt dåligt som jag gör då när jag ser hemskheter.
Visst är det fegt men så är min verklighet att jag måste klara av att leva i den först förran jag kan ta till mig allt ont som händer i våran värld.
Men jag skulle ALDRIG säga att det inte finns alla dessa hemskheter;bara att jag personligt inte klarar av att se sådant.
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:13
|

Medlem
Antal inlägg: 1 244
Medlem sedan: 02-08-2003
Medlem nr: 2 003

|
CITAT (Evgeni @ 22-11-2005, 10:58) Tex byta kanal.... eller att jag orkar inte se.... eller att det där är för mycket för mig. Det tycker jag är fegt.
Ja, jag vet att det blir " ramaskri " nu. Men det är ju faktiskt verkligheten vi lever i.
om jag skulle acceptera såna skäl till att inte titta, skulle jag tycka vara detsamma som att hålla med om att " judeutrotningen" inte hänt. För det har jag inte sett. Pga att jag inte orkade se det.
Jag menar inte att alla tycker så, för så vet jag att det inte är. Men för att tycka nåt, måste vi ju leva i verkligheten, precis som den är. Man kan ju inte ha en åsikt om nåt som man inte vet nåt om. Nu blev det snurrigt som vanligt, men nån kanske förstår vad jag menar.
/Gillan Jag förstår absolut vad du menar... Jag kan bara tala för mig själv. Men jag har olika perioder i mitt liv när jag är mer eller mindre stark. Nu t ex kan jag knappt titta på min älskade vovve utan att gråta över att han är gammal (13) och snart lämnar mig! Än mindre titta på program med djur som far illa... När jag nyligen hade fått barn stod det mycket i tidningarna om pedofiler och jag vart så illa berörd så jag knappt kunde sova på nätterna utan låg och tänkte på alla barn som far illa... Det handlar för min del inte om att blunda för jag är fullt medveten om min omvärld. Den påverkar mig bara lite för mycket ibland och då måste jag stänga sådant ute för en stund för att kunna fokusera på mitt eget liv ett tag! Det kan kanske ses som att sticka huvudet i sanden och inte vilja se problem fast jag orkar inte alltid ta in allt! Hoppas det blev begripligt. Och Gillan, inte blir det ramaskri för att du skriver vad du tycker  Det får vi väl alla!
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:13
|
Medlem
Antal inlägg: 14 005
Medlem sedan: 27-11-2002
Medlem nr: 429

|
Nej varför skulle det bli "ramaskri"... det är ju din åsikt Men för den skull håller jag inte med Jag klarar absolut inte av att se "otäcka" program däremot så år det OK att läsa om programinnehållet och sedan följa debatten och bilda sig en uppfattning. Men aldrig kommer jag att se när djur eller människor pinas, inte heller ser jag program där man visar när månniskor låter skära i sina kroppar. Gårdagens Kalla Fakta klarade jag av att se... kanske ilskan mot köparna gjorde att jag tålde mer.
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:14
|

Medlem
Antal inlägg: 9 732
Medlem sedan: 01-11-2002
Medlem nr: 22

|
CITAT (Evgeni @ 22-11-2005, 10:58) Tex byta kanal.... eller att jag orkar inte se.... eller att det där är för mycket för mig. Det tycker jag är fegt. Vad är det för nytta med att bara sitta och se? Och ha åskiter? Om allt?
--------------------
Carpe Diem. Fånga dagen.
Ta ingen skit, tjejer! Grynet
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:20
|

Medlem
Antal inlägg: 7 413
Medlem sedan: 19-07-2005
Medlem nr: 6 203

|
Det du skriver nu, håller jag med om. Men!- jag har en ganska nästående släkting som anser att det hon inte sett, har heller inte existerat. Trots att det beror på att hon inte " orkar " se. Jag kan personligen tyvärr inte accteptera en sån ursäkt. ( Inte menat mot dig silos/solis, eftersom jag jag både "hörde" och såg vad du sa) Oj, så lätt det vore här i livet om vi accepterar att det vi inte sett, heller inte hänt /Gillan
--------------------
F.d. ev. geni som numer dessutom...........är rökfri☺ /Gillan,zon 3-4 De enda som aldrig misslyckas är de som aldrig försöker!
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:20
|
Medlem
Antal inlägg: 10 260
Medlem sedan: 02-05-2005
Medlem nr: 5 642

|
Jag personligen slukar alla nyheter, har ett behov av att veta vad som sker i världen. Men jag har en kompis som slutat att titta för årtal sedan. Allt elände fick henne ner i ett djupt hål som hon inte kunde komma upp ur. Tankar som "varför ska jag gljädas åt detta när det är så många människor som lider i världen" Fick henne att ta beslutet att sluta. Vi har pratat om detta många gånger och jag tror och vet att det är bäst för henne att göra så här. Hon är mycket medveten om att hon lever i en "bubbla". I hennes värld finns det som sker i hennes verklighet, i hennes närhet. Där har det hänt många hemskheter ska ni veta, så hon är inte skonad av sorg eller smärta. Det är nog för henne, det som händer runt henne. Skulle hon fortsatt att ta till sig resten också hade hon gått under.
Jag hade till en början svårt att förstå hennes beslut, men nu vet jag att det är rätt för henne. Hon är otroligt känslig och omtänksam människa som vill alla väl, som ett exempel vet jag att om det händer mig något så kommer hon att ställa upp 100%. För mig kan hon göra det, men hon kan inte hjälpa hela världen, och kan hon inte hjälpa får hon dåligt samvete och mår fruktansvärt.
MEN hon förnekar inte att det händer hemskheter. Hon är mycket väl medveten om det. Hon klarar bara inte av att ta till sig det.
Att döma någon på grund av dennes känslighet tycker jag är helkonstigt. Alla har rätt till att hitta sitt eget sätt att klara vardagen, så länge det inte skadar någon annan. Att skydda sig själv från eländet i världen skadar ingen.
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:25
|

Medlem
Antal inlägg: 226
Medlem sedan: 30-09-2003
Medlem nr: 2 382

|
Är det värre att byta kanal än att inget göra?
Hur många är vi inte som tycker illa om saker och ting men sen går vi och köper lite chips och sätter på en rolig film eller börjar städa eller nåt sånt.
Hur många gör något åt saker som vi blir illa berörda av?
Jag har inte ekonomi att hjälpa alla fatttiga med mat, vet inte ens om det skulle gå fram.
Man kan tycka väldigt mycket om saker men inget göra, så byta kanal för mig när jag blir illa berörd det är ett val jag gör, utifrån min vardag, det händer saker i min närhet som jag inte kan välja bort, utan måste ta tag i. Igår gick jag på vårdanstvist. det sög krafter.
Tycker det är bra att vi är olika personligheter och att några verkligen orkar se vad andra inte orkar.
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:25
|

Medlem
Antal inlägg: 5 336
Medlem sedan: 13-04-2005
Medlem nr: 5 411

|
Jag vet att jag nyss skrev så i en tråd... jag orkade inte se... och bytte kanal... jag är väl medveten om vad som händer... (ang kalla fakta o djurhandeln) men just nu påminner mej allt sånt om min katt här hemma som har mer eller mindre nån vecka kvar.. därför orkar inte jag!
--------------------
Mvh Jenny Zon 2-3 sthlm 
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:34
|

Medlem
Antal inlägg: 2 177
Medlem sedan: 17-07-2005
Medlem nr: 6 191

|
Ibland kan det vara så att man själv har så mycket sorg och smärta i sig, och kring sig, i sin omedelbara närhet, att man måste ransonera livet "därute". Ibland blir det långa perioder när man inte kan ta till sig allt det henska som händer i världen, när man stänger allt ute och inte tittar på TV, och inte läser tidningar. Ibland kan man läsa lite i taget, i tidningarna. Ibland kan man se ett halvt program, och resten dagen därpå - fast det är hemskt - för att man känner att man måste veta.
I vissa fall är det så, att det är de som bryr sig mest, som inte orkar. Det är nog faktiskt till och med ofta så, har jag förstått. Då kan jag inte tycka att det är fel att inte vilja bära mer. När man redan bär så mycket man orkar, och lite till, kan ett enda inslag i TV's nyhetssändningar vara det enda som behövs för att en människa helt ska sluta fungera. Det tycker inte jag att det är värt.
Sensmoralen i mitt långa inlägg är som följer; jag förstår vad du menar - men jag kan inte hålla med dig. Hur man än vrider och vänder på sig, är man ändå sig själv märmast och man har en skyldighet, både mot sig själv och sin omvärld, att först och främst se till att man själv orkar med livet. Därefter kan man börja bära andras smärtor, men inte innan.
Tycker jag...
--------------------
"Det är roligare att vara glad!" /Alexander Hoffman
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:48
|

Medlem
Antal inlägg: 6 105
Medlem sedan: 25-04-2004
Medlem nr: 3 398

|
Det finns många hemskheter som jag inte alls "tittar" på, eller ens gör något åt! Inte ens försöker. Jag VET att det finns, och att det sker. Däremot vet jag inte vad det gör för nytta att även en till lider över det! (jag alltså) Det finns så många olika sätt att "bry sig" på. Antagligen lika många olika sätt som det finns människor. Och vi ÄR alla människor! Ska vi börja "bry oss" och agera, mot ALLA hemskheter som sker - så går vi under! För mig handlar det om prioritering. 1. Jag. Jodå, ni läser rätt! Utan egen förmåga att kunna "tanka" och ge mig själv KRAFT, utan egen förmåga att TILLÅTA mig ro och samvetsfrid och glädje, utan egen förmåga att kunna avgränsa och sätta gränser och prioritera utan att ha dåligt samvete för det - så har jag ju inte mycket att ge andra! 2. Mina allra närmaste kära! Jag har en vuxen son med dampdiagnos, med jämna mellanrum ställer sig världen och livet rakt på ända. Jag är ett oerhört stöd för honom, och det tänker jag fortsätta vara. (liksom han är ett stöd för mig) Likaså behöver vi varandra, Hjärtevän och jag, av olika andra anledningar. Själv är jag sjukpensionär, både ork och koncentration brister för många vardags-saker. Att ta vara på mig själv, och att prioritera, är livsviktigt för mig. Jag mår BRA!  Och det är en lycka i sig själv! En lycka som inte är självklar. Och nog har varje människa RÄTTEN att vara lycklig, fast "världen lider"! Världens lidande blir ju inte precis mindre för att jag sällar mig till den, som "sympati-yttring". Det här är tankar och känslor som jag jobbat mycket med. Att inse min egen rätt till lycka, min alldeles egen! Om jag "börjar bry mig" på fel vis, om jag "tar in" - osållat - bränns jag sönder! Det hindrar inte att jag BRYR MIG! Och GÖR, om och när tilfälle erbjuds, som känns meningsfullt. Men väldigt väldigt mycket "vänder jag ryggen till". Vill än en gång skriva sinnesro-bönen: Ge mig sinnesro att
acceptera
det jag inte kan förändra,
mod
att förändra det jag kan, och
förstånd
att inse skillnaden
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:50
|

Medlem
Antal inlägg: 1 244
Medlem sedan: 02-08-2003
Medlem nr: 2 003

|
Hej o hå, det rasslar bara till så fick du svar! Det känns nästan lite schablonaktigt när flera av oss "skyller ifrån sig" med att man inte orkar ta in mer... Men jag tror att det faktiskt är det som det handlar om. Att inte orka ta in alla intryck! Tänk vilken massa intryck (med mest elände) vi ska ta in varje dag från media. Jämför med förr i tiden när man fick höra ryktesvägen om andra byar... Det känns som om det inte finns plats för allt i mig, för då går jag åt genom att gråta mig igenom mina dagar och vad för slags mamma blir jag då? Jag försöker att aktivt göra en insats när jag har möjlighet. Ge pengar och dyligt. Även genom att tala med mina barn om vad som är rätt o fel. Men jag kan inte sörja hela dagarna för dem jag inte kan hjälpa för då behöver jag snart hjälp själv!
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:51
|

Medlem
Antal inlägg: 2 177
Medlem sedan: 17-07-2005
Medlem nr: 6 191

|
CITAT (amaira @ 22-11-2005, 11:48) Ge mig sinnesro att
acceptera
det jag inte kan förändra,
mod
att förändra det jag kan, och
förstånd
att inse skillnaden
Den är underbar! ...och i övrigt håller jag också med.
--------------------
"Det är roligare att vara glad!" /Alexander Hoffman
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:56
|

Medlem
Antal inlägg: 8 260
Medlem sedan: 23-07-2005
Medlem nr: 6 231

|
CITAT (Zarah P @ 22-11-2005, 11:51) CITAT (amaira @ 22-11-2005, 11:48) Ge mig sinnesro att
acceptera
det jag inte kan förändra,
mod
att förändra det jag kan, och
förstånd
att inse skillnaden
Den är underbar! ...och i övrigt håller jag också med.  Håller med fullständigt! OT: Attans så mycket jag håller med nu för tiden. Kanske kan vara dags att bli lite motvals snart?
--------------------
"Start by doing the necessary, then the possible and suddenly you are doing the impossible." - St. Francis of Assisi
|
|
|
|
|
22-11-2005, 11:58
|

Medlem
Antal inlägg: 9 732
Medlem sedan: 01-11-2002
Medlem nr: 22

|
CITAT (amaira @ 22-11-2005, 11:48) Vill än en gång skriva sinnesro-bönen:
Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden Jag är inte fatalist.
--------------------
Carpe Diem. Fånga dagen.
Ta ingen skit, tjejer! Grynet
|
|
|
|
|
22-11-2005, 12:07
|

Medlem
Antal inlägg: 8 260
Medlem sedan: 23-07-2005
Medlem nr: 6 231

|
CITAT (Hannele @ 22-11-2005, 11:58) CITAT (amaira @ 22-11-2005, 11:48) Vill än en gång skriva sinnesro-bönen:
Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden Jag är inte fatalist. Vad har fatalism (tron på ett oundvikligt öde) med saken att göra?
--------------------
"Start by doing the necessary, then the possible and suddenly you are doing the impossible." - St. Francis of Assisi
|
|
|
|
|
22-11-2005, 12:10
|

Medlem
Antal inlägg: 7 413
Medlem sedan: 19-07-2005
Medlem nr: 6 203

|
CITAT (amaira @ 22-11-2005, 11:48) Det finns många hemskheter som jag inte alls "tittar" på, eller ens gör något åt! Inte ens försöker. Jag VET att det finns, och att det sker. Däremot vet jag inte vad det gör för nytta att även en till lider över det! (jag alltså) Det finns så många olika sätt att "bry sig" på. Antagligen lika många olika sätt som det finns människor. Och vi ÄR alla människor! Ska vi börja "bry oss" och agera, mot ALLA hemskheter som sker - så går vi under! För mig handlar det om prioritering. 1. Jag. Jodå, ni läser rätt! Utan egen förmåga att kunna "tanka" och ge mig själv KRAFT, utan egen förmåga att TILLÅTA mig ro och samvetsfrid och glädje, utan egen förmåga att kunna avgränsa och sätta gränser och prioritera utan att ha dåligt samvete för det - så har jag ju inte mycket att ge andra! 2. Mina allra närmaste kära! Jag har en vuxen son med dampdiagnos, med jämna mellanrum ställer sig världen och livet rakt på ända. Jag är ett oerhört stöd för honom, och det tänker jag fortsätta vara. (liksom han är ett stöd för mig) Likaså behöver vi varandra, Hjärtevän och jag, av olika andra anledningar. Själv är jag sjukpensionär, både ork och koncentration brister för många vardags-saker. Att ta vara på mig själv, och att prioritera, är livsviktigt för mig. Jag mår BRA!  Och det är en lycka i sig själv! En lycka som inte är självklar. Och nog har varje människa RÄTTEN att vara lycklig, fast "världen lider"! Världens lidande blir ju inte precis mindre för att jag sällar mig till den, som "sympati-yttring". Det här är tankar och känslor som jag jobbat mycket med. Att inse min egen rätt till lycka, min alldeles egen! Om jag "börjar bry mig" på fel vis, om jag "tar in" - osållat - bränns jag sönder! Det hindrar inte att jag BRYR MIG! Och GÖR, om och när tilfälle erbjuds, som känns meningsfullt. Men väldigt väldigt mycket "vänder jag ryggen till". Vill än en gång skriva sinnesro-bönen: Ge mig sinnesro att
acceptera
det jag inte kan förändra,
mod
att förändra det jag kan, och
förstånd
att inse skillnaden
Förlåt att jag är så dålig på att uttrycka mig. Men jag håller verkligen med dig, och jag beundrar ditt sätt att skriva. Jag skriver inte så för att jag håller på den som sist pratar, Utan att för att man kan se saker och ting från så många olika håll. Självkklart måste du se till din egen situation, för att över huvud taget orka med att se lite längre. /Gillan
--------------------
F.d. ev. geni som numer dessutom...........är rökfri☺ /Gillan,zon 3-4 De enda som aldrig misslyckas är de som aldrig försöker!
|
|
|
|
|
22-11-2005, 12:11
|

Medlem
Antal inlägg: 9 732
Medlem sedan: 01-11-2002
Medlem nr: 22

|
CITAT (LadyG @ 22-11-2005, 12:07) Vad har fatalism (tron på ett oundvikligt öde) med saken att göra? Att sitta med armarna i kors (vid tv-soffan) och tro att man inget kan göra, är nutidens fatalism.
--------------------
Carpe Diem. Fånga dagen.
Ta ingen skit, tjejer! Grynet
|
|
|
|
1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
0 medlem(mar):
|
|
 |
|