Innan jag började läsa på universitet hade jag aldrig problem med dygnsrytm.
Jag vill inte använda termer som 'vända på dygnet' och dylikt. Det är dygnet som vänder på mig, inte tvärt om..

Jag är snart 20 och har rejält svårt att komma upp på morgonen. Det känns helt enkelt bättre med kväll/natt än med tidig morgon av någon anledning.
Det hela är förstås bekymmersamt i och med att jag har föreläsningar sådär fasligt tidigt på dygnet... Vid tillfällen då jag lyckats maka mig ur sängen och till universitetet är jag ofta oerhört trött fram till lunchtid - oavsett vilken tid jag lagt mig kvällen innan..
Det gör så ont att försöka hålla sig vaken på föreläsningar man inte vill missa.
Studieron är även den kopplad till dygnet har jag märkt. Innan tio på kvällen är det tröttsamt och tungt - helst läser jag efter midnatt! (och då måste jag ju sova för föreläsningarnas skull!)
Det fungerade bra att vara vaken lite längre på kvällarna förr.
Grundskola och gymnasium är ju inte speciellt tidskrävande i jämförelse med universitetsstudier. Jag läser till civilingenjör och har ett fullspäckat schema från åtta till fem (ibland även senare om det vill sig illa) och då fungerar det liksom inte att följa kroppens dygnsrytm alla gånger.