Tar det s� l�ng tid? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Tar det s� l�ng tid?, innan �pple b�r frukt

Elisabeth P Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	26-02-2006, 20:03 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 1 593 Medlem sedan: 16-10-2005 Medlem nr: 6 685	Jag planterade ett �ppletr�d f�r ca 8 �r sedan. I ett par �r har jag endast f�tt ETT �pple . Det blir liksom inte mer. Tyv�rr vet jag inte vad det �r f�r sort, mer �n att det �r ett familjetr�d, med olika sorter inympade. Nu b�rjar jag fundera p� vad som �r felet, eller om det brukar ta s� l�ng tid innan det b�r frukt. Jag har f�tt tydliga instruktioner om hur jag ska besk�ra, men �r r�dd f�r att jag besk�r f�r h�rt. Vad kan det annars bero p�? Tr�det st�r i sydligt l�ge och utan st�rre v�xtlighet runt om. Lisa -------------------- Elisabeth / Lisa:) Bor�strakten zon 4-5

Nytt inl�gg

Svar (1 - 12)

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	26-02-2006, 20:12 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 18 595 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	Sluta besk�ra i n�gra �r det g�r inget om du skippar besk�rning ibland, besk�rning stimulerar den vegetativa tillv�xten inte frukts�ttningen. 8 �r l�ter som ganska l�ng tid men vissa sorter kan vara sena speciellt om de �r ympade p� A2. Fast jag tror inte att du lyckats f� med enbart de sorter som �r sega att s�tta fart, med tanke p� att det �r fler �n en sort p� tr�det. Jag tror du klippt f�r h�rt=du har klippt bort all fruktved s� himla mycket brukar man inte beh�va klippa i unga tr�d det brukar bara vara n�gon eller n�gra enstaka grenar som v�xer fel eller f�r t�tt. Strunta i besk�rningen i ett par �r och b�j ner lite grenar ist�llet d� brukar man bromsa tillv�xten och mer blomknoppar bildas. De grenar som �r mer v�gr�ta brukar ha mycket fler blomknoppar �n de grenar som pekar upp�t. +L�r dig k�nna igen blomknoppar och bladknoppar p� vintergrenar s� ser du ifall det �r blivande blommor som du klipper bort. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Elisabeth P Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	26-02-2006, 20:38 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 1 593 Medlem sedan: 16-10-2005 Medlem nr: 6 685	Jag ska skippa besk�rning ett par �r och f�rs�ka studera knopparna extra noga , skam den som ger sig. Troligtvis �r det som du s�ger att jag besk�rt f�r h�rt. Tack f�r hj�lpen/ Lisa -------------------- Elisabeth / Lisa:) Bor�strakten zon 4-5

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	27-02-2006, 15:05 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 18 595 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	Jag har varit ute och fotat n�gra knoppar p� mina �ppeltr�d. Bladknoppar brukar vara de mindre knopparna som ligger t�tt emot grenen. Blomknopparna �r st�rre och rundare. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	27-02-2006, 19:06 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Fler bilder p� olika knoppar och tips om hur det p�verkar besk�rningen finns h�r http://www.juniper.se/tradvard/knopplara.htm -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Elisabeth P Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	27-02-2006, 20:07 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 1 593 Medlem sedan: 16-10-2005 Medlem nr: 6 685	Oj, s� mycket fel man kan g�ra n�r man inte �r tillr�ckligt p�l�st Ska sluta att besk�ra som sagt, studera knopparna, tack f�r bilderna och l�nken . Dessutom hade jag ingen aning om det h�r med gr�ng�dsling . B�r jag allts� gr�va upp som en liten rabatt runt �ppletr�det d�r jag s�r speciella gr�ng�dlingv�xter ? Lisa -------------------- Elisabeth / Lisa:) Bor�strakten zon 4-5

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	28-02-2006, 21:16 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Om du beh�ver gr�ng�dsla beror p� tr�dets tillv�xt, dvs om det v�xer bra som det g�r nu. ett �ppeltr�d i 8-�rs�ldern b�r ha en tillv�xt p� ca 50 cm per s�song. Hur mycket grenarna v�xer ser du genom att fr�n spetsen p� en gren f�lja den in�t till du st�ter p� en liten ring, ser ut som en vigselring ungef�r. Det �r �rret fr�n n�r tr�det slutade v�xa f�rrf�rra sommaren och b�rjade f�rra sommaren. Tittar du efter detta ser du ocks� att olika grenar v�xer olika mycket; i toppen starkast, sedan alla upp�triktade och de i �versta kronpartiet. De p� norrsidan och grenarna l�ngst ned v�xer oftast minst, liksom de som f�tt mycket frukt/fruktanlag (blom). Ca 50 cm b�r vara snittet p� ett s� ungt tr�d. P� det h�r s�ttet kan du ocks� sp�ra tillv�xten minst 3-4 �r tillbaka, det blir lite olika �r fr�n �r. P� det s�ttet kan du ocks� ber�kna hur mycket av varje �rs tillv�xt du skurit tillbaka, f�r snitten syns ju ocks�! Har tr�det vuxit med mindre �n 50 cm i snitt �r det bra att g�ra n�got �t jordf�rh�llandena. Du kan g�ra ett eller flera steg, f�r varje steg �kar du tillv�xten och vitaliteten (styrkan) i tr�det: 1. Tag bort gr�ssv�len under hela kronan och en liten bit ut. Sk�r grunt, tr�dr�tterna v�xer strax under gr�sr�tterna. 2. Vattna i omr�det p� v�ren och under torra perioder p� sommaren. 3. L�gg kompost, t ex l�v och en s�ck kog�dsel under kronan p� v�ren (g�dsel innan midsommar, l�v eller tr�dg�rdskompost n�r som helst under �ret). 4. S� fr� fr�n det som kallas "gr�ng�dslingsv�xter" eller s� andra ett�riga v�xter som du kan klippa ned innan de blir bruna och mylla ned i jorden. B�de deras r�tter, skuggning av jordomr�det och deras f�rmultning hj�lper tr�det. (Gr�sv�xter �r det annorlunda med, de tar mer �n de ger.) -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Elisabeth P Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-02-2006, 22:03 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 1 593 Medlem sedan: 16-10-2005 Medlem nr: 6 685	Det finns en del f�r mig att g�ra inser jag. Tack f�r alla r�d. Besk�rt har jag definitivt gjort f�r h�rt, f�r tr�det �r inte stort. Har det stor betydelse vilka ett �riga blommor jag s�r under tr�det. Jag har bl. a fr� till Vallmo, malva, brokkrage, jungfru i det gr�na och rosensk�ra. Har du andra tips p� blomsorter som l�mpar sig b�ttre? �r det bra att str� gr�sklipp i jorden under tr�det? Jag �r s� otroligt ny p� allt vad tr�dg�rd heter, men jag vill s� g�rna l�ra mig och hoppas att jag kan r�dda mitt lilla �ppletr�d. Lisa -------------------- Elisabeth / Lisa:) Bor�strakten zon 4-5

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	01-03-2006, 15:31 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Lisa, Vi har alla st�tt som nyb�rjare och utan misstag �r det sv�rt att l�ra nytt! Man f�r r�kna med en hel del s�dant under hela tiden man odlar, det �r d�rf�r n�gra av oss odlar s�dana m�ngder ;-). Det viktigaste f�r tr�det �r att du ytligt tar bort gr�smattesv�len (gr�s + gr�sr�tter), och det g�r du med spaden snett vinklad. Sticker man spaden r�tt ned kapar man ocks� av tr�dr�tterna. I andra hand att du vattnar tr�det n�r det �r torrt, och det �r det varje v�r n�r grundvattnet sjunker och sedan i perioder p� sommaren och eftersommaren. I tredje hand att du l�gger l�v/tr�dg�rdskompost och p� v�ren kog�dsel d�r du tagit bort gr�sssv�len. Detta skyddar ocks� mot uttorkning. I fj�rde hand att du planterar n�got d�r. De fr�n du har �r f�r �ngsmarker (rosensk�ran undantagen), dvs magra, torra marker och de �r b�ttre att du spar till tr�dg�rdens magrare omr�den. Om du inte k�per det som kallas gr�ng�dslingsv�xter s� kan du satsa p� s�dana ett�riga som ger mycket blad (som �r bra att mylla ned i slutet av s�songen och som ger markskugga). Krasse �r l�ttodlad d�r man lagt l�v och kog�dsel. R�dkl�ver �r ocks� bra. Gr�ng�dslingsv�xter finns listade p� min hemsida, och d�r kan du se lite olika funktioner de har. De p�sar med blandningar man k�per i vanliga tr�dg�rdshandeln har en bra kombination, men vill man inte ha det frodiga "�kerburr" som de ger kan man satsa p� t ex enbart den lila honungsfacelian. Finns ocks� p� p�se. Men d� f�r man vattna en del, f�r den skuggar inte marken sj�lv s� bra i b�rjan. Det viktigaste �r alltid grundjobbet - det med jorden. Vad du sedan planterar �r en smaksak, men satsa p� annat ett�rigt �n torr�ngsblom s� att du k�nner att du lyckas! -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	01-03-2006, 15:47 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Jo, en sak till som �r rolig n�r man b�rjat studera sitt �ppeltr�d: Varf�r b�r inte grenen blom l�ngst ut? F�r att en gren ska utvecklas till fruktgren, dvs en som ger blomknoppar som kan pollineras och bli frukt, s� kr�vs att de blir minst 3 �r gamla. Man kan likna det med att bli fertil, som ju inte sker i barna�ldern precis (tr�dets blom-frukt-k�rna �r ju f�r�kningss�ttet). F�r vissa grenar beh�vs mer �n tre �r f�r att bilda blomanlag. F�r upp�tst�ende grenar och de i toppen, f�r yngre tr�d eftersom de satsar sin energi mer p� att utveckla grenar �n p� befruktning, f�r tr�d som besk�rs h�rt eftersom de satsar mer p� att kompensera f�r borttagen gren- och bladmassa �n fruktanlag. Det �r d�rf�r som grenen p� bilden inte har blomknopp l�ngst ut. D�r �r grenen f�r ung f�r att bilda blomanlag - den yttersta delen �r ju yngst. N�r du kan se hur gammal en gren �r p� olika st�llen och du l�r dig skilja p� blom- och bladknoppar s� kan du se hur och n�r ditt tr�d placerar sina blomknoppar. Det �r redan i juli-augusti som tr�det "best�mmer" var n�sta �rs blad- och blomknoppar ska komma och p� vintern kan man se vad som ska bli vad. Det som var blomknopp f�rra �ret forts�tter att vara det under r�tt m�nga �r, medan vissa bladknoppar �verg�r till att bli blomknopp, sporrar med blomknopp mm. Fler tr�dbilder med fr�gor och svar h�r -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Elisabeth P Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	01-03-2006, 21:16 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 1 593 Medlem sedan: 16-10-2005 Medlem nr: 6 685	Att DU Cilla �r en klippa p� tr�d �r l�tt att f�rst�, n�r man ser din hemsida. Du har givit mig j�tte mycket hj�lp och jag hoppas verkligen att jag ska f� n�gon ordning p� mitt �ppletr�d. ska f�lja dina r�d till punkt och pricka Nu vet jag vart jag v�nder mig om det blir fler problem eller funderingar Tusen tack Lisa -------------------- Elisabeth / Lisa:) Bor�strakten zon 4-5

Elisabeth P Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	12-07-2006, 20:03 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 1 593 Medlem sedan: 16-10-2005 Medlem nr: 6 685	Tack vare alla goda r�d och tips jag f�tt av er har jag nu runt 20 kart Tidigare �r har jag endast f�tt ett eller tv�, s� nu �r lyckan stor. Tusen tack Nu b�r jag v�l ialla fall f� smaka p� n�got hoppas jag. Lisa -------------------- Elisabeth / Lisa:) Bor�strakten zon 4-5

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	13-07-2006, 01:37 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Kul att f� f�lja detta Lisa! Det som �r bra nu f�r att tr�det ska beh�lla och orka utveckla karten, �r att tr�det f�r vatten. �ven ett 10-�rigt tr�d behver hj�lp med detta n�r det regnar lite. L�t spridaren st� p� en natt i veckan de veckor det inte regnar rej�lt. Lycka till! -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: �ndra till: Standard · Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 22-07-2025, 16:57

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon