Bra beskrivning, men jag får ändå inte en helt tydlig bild framför mig över hur stor del av trädets droppzon som stenbelagts och hur stor del som bokhäcken ger och hur grävande för bokhäck kan ha stört trädets rötter innan. Ja, själva kullerstensbeläggningen är inte det som stör trädet mest, utan sättsanden. Man kan lägga sten i gräs och få hyfsat kladdfritt utan att störa trädets syre- och näringsupptagningsförmåga, det är fiberdukar och sättsand som täpper till det trädet vill ha.
Om den asfalterade ytan fanns innan trädet så växer förmodligen inga rötter där och man kan räkna bort den ytan som rotområde. Om häcken grävdes med största omsorg och med tanke på lönnrötterna, t ex inte på våren och mellan rötterna och med snitt efter ev trasiga rötter, då kan häcken helt klart bli bra närings- och syreområde för trädets rötter. Där finns markskugga, mindre gräs, där tranpas det inte och där får löv ligga kvar och förmultna och jorden blir rik på markorganismer och blir syrerik.
När man bedömer vad som kan göras brukar man tänka i en hel ring runt trädet, dvs från stammen och ut ca 5 meter utanför dropplinjen på ett vuxet träd. Först ser man vad som skett i detta område från trädets början och särskilt de senaste 10 åren. Utifrån det kan man gissa sig till var trädet tar sin näring och har sin rotsyreandning. I detta område gör man det så "mysigt" som möjligt - i en trädgård kan det innebära att man - anlägger en löv/trädgårdskompost så nära eller i dropplinjen som möjligt - hellre en bit utanför än innanför - tar upp grässvålen i rundlar och anlägger rabatter där, antingen sådana som man pillar och gödslar med eller sådana som av sig själv ger mägder av löv tillbaka (nävor t ex) eller gröngödslingsväxter som får bilda ängspartier under några år - breddar en häck om den finns i kronans ytterkant, antingen genom att bara ta bort gräsmatta och gödsla på våren eller genom att i anslutning till hcäken göra en perennrabatt längs med
--------------------
|