snigelm�rdare - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Ogr�s och skadedjur

snigelm�rdare, grodor o sniglar

eneskar Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	23-11-2002, 21:31 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 21 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 128	Hej! N�gon skrev att grodor �t snigel�gg o sm�sniglar. Kan n�gon annan bekr�fta att detta �r riktigt? Om s� �r fallet ska jag verkligen se till att fler grodor trivs hos mig, s� jag f�r fler snigelm�rdare till mina m�rdarsniglar.

2 sidor

1 2 >

Nytt inl�gg

Svar (1 - 19)

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	23-11-2002, 21:35 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 18 595 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	Grodor och paddor �r riktiga nyttodjur de �ter g�rna sniglar. �ven igelkottar �lskar att �ta sniglar fast hos mig verkar igelkottarna f�redra vinbergssn�ckor de knastrar ju s� h�rligt n�r man tuggar i dem. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	25-11-2002, 10:21 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Grodorna �ter b�de sniglar och deras �gg, i stora m�ngder. Har l�st det i en grodbok och har sett det i naturen. H�r finns en bra bok om grodor http://www.snf.se/verksamhet/djur-natur/fa...odor-paddor.htm Dock r�cker det inte att man har m�rdarsniglar i tr�dg�rden f�r att grodor ska kunna leva d�r. De m�ste ha vatten ocks� - hyfsat fritt fr�n gifter. Dessutom �r grodorna fridlysta i Sverige s� att flytta en groda l�ngv�ga �r ingen god id�. Det g�ller att bygga milj�er s� att de frivilligt flyttar dit. Bort med gator och bilar, dr�neringssystem, schaktade tomter, konstg�dsel och gifter allts�... Grodmilj� - h�r kl�cks �ggen och simmar ynglen p� �n jag bor p�. S� h�r ser det ut p� de grusade stigarna p� v�ren. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Berith Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	25-11-2002, 10:30 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 15 282 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 18	H�rliga k�rleksfulla paddor!:wub: Jag vill s� g�rna ha paddor i tr�dg�rden men har 'bara' grodor... -------------------- ----<--<-@ Att d�lja ett fel med en l�gn �r som att d�lja en fl�ck med ett h�l. @->-->----

Virgo Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	25-11-2002, 12:50 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 1 934 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 17	hej, Om du vill ha "snigelm�rdare" till dina m�rdarsniglar, s� �r det myskand du beh�ver. Varken grodor, paddor, igelkottar,ormar eller �dlar klarar av dessa odjur. Se ox� tidigare inl�gg i f�rra forumet om mysk�nder och m�rdarsniglar. D�remot s� �ter ovann�mnda djur med f�rtjusning vanliga sniglar och sn�ckor. -------------------- mvh Virgo Den som hittar stavfel f�r beh�lla dessa!

ulfven Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	25-11-2002, 15:47 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 58 Medlem sedan: 06-11-2002 Medlem nr: 257	I det f�rra forumet fick jag hj�lp av en expert p� �nder/ankor att f�rs�ka avliva myten om myskankornas f�rtr�fflighet n�r det g�ller "m�rdarsniglar"! Bluffen som g�ller myskankornas effektivitet mot dessa sniglarna spreds inledningsvis av en t�mligen oseri�s uppf�dare vilket olika fj�derf�-f�reningar uttryckligen beklagar. Om ni letar i det gamla forumet s� finner ni korrekta citat och h�nvisningar till de som kan ge mer r�d i fr�gan! Mvh/Ulfven -------------------- Mvh/Ulfven, zon 2, www.kassander.com Cyniker �r vad den naive kallar realisten...

yla Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	25-11-2002, 18:45 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 5 649 Medlem sedan: 05-11-2002 Medlem nr: 208	CITAT (eneskar @ 23-11-2002, 21:31) Hej! N�gon skrev att grodor �t snigel�gg o sm�sniglar. Kan n�gon annan bekr�fta att detta �r riktigt? Om s� �r fallet ska jag verkligen se till att fler grodor trivs hos mig, s� jag f�r fler snigelm�rdare till mina m�rdarsniglar. vattenbl�nk d�r grodorna trivs bilderna fotade idag den �vre �r min gamla vattens�ng o p� v�r o sommar �r det fullt av blommor runt den p� kv�llarna sitter det sm� grodor i o kv�ker s� s�tt man m�ste alltid akta var man s�tter f�tterna eftersom dom �r �verallt speciellt som vi nu har gr�vt en j�ttestor damm f�r att samla vatten i eftersom vi inte har vatten el eller andra nymodigheter p� torpet den nyare dammen ska v�l bli vacker den ocks� bara den f�r lite mer v�xtlighet runt sej lycka till med att g�ra s� grodorna trivs men visst ser det f�r tr�kigt ut nu p� h�sten o sen n�r v�ren kommer s� blir allt s� vackert igen -------------------- lev idag imorrn kan de vara f�rsent min hemsida yla oldwolfie

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	26-11-2002, 18:59 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Alla groddjur �r som sagt fridlysta, men fridlysningens syfte �r att dessa djur p� sikt skall �verleva. Om man flyttar grodor f�r att dom skall finnas p� fler st�llen �r det s�kert ingen som bryr sig om detta, snarare tv�rtom. Observara att det oftast �r om�jligt att flytta vuxna djur. Dessa vill n�mligen �terv�nda till f�delsedammen vid parningen och d� kan det bli problem. D�remot g�r det bra att flytta �gg och larver. Sen klarar grodor mer f�roreningar �n man tror �ven om det givetvis finns en gr�ns. Vad dom �r k�nsliga f�r �r d�remot syrebrist i lekvattnen. Det �r d�rf�r f�rsurningen sl�r s� h�rt. Inte direkt men vitmossan som d� �kar stj�l en hel del syre fr�n vattnet s� �ggen d�r. (K�lla: Torkel Hagstr�m, GNM) -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Virgo Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	26-11-2002, 22:57 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 1 934 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 17	halloj, Jo jag minns detta inl�gg och h�r kommer det i repris f�r de som inte hittar det. CITAT "F�r ett par �r sedan spreds ryktet om myskankornas aptit p� m�rdarsniglar. Det var en i h�gsta grad oseri�s man som gjorde detta f�r att f�rs�ka sl� mynt av sin ankh�llning. SLK tar helt avst�nd fr�n detta, trots att han gjorde det i v�rt namn. Vi �r en ideell f�rening som inte kan f�rhindra enskilda personer att l�sa medlemskap. Allt nog: Alla ankor (tex vanliga ankor typ bl� anka och myskankor �ter SM� sniglar, g�rna vinbergssn�ckor som de f�rst biter s�nder sn�ckan p�). H�ller man ankor en l�ngre tid i sin tr�dg�rd s� decimeras definitivt snigelbest�ndet, men n�gra glupska slukare av stora "ot�cka" skogs- eller m�rdarsniglar �r de av naturen INTE! Med v�nliga snigelh�lsningar Ronny Olsson, ordf. Svenska Lanth�nsklubben" Det konstiga i sammanhanget �r ju att en som h�ller p� med lanth�ns p�st�r att mysk�nder inte �ter m�rdarsniglar och man p� m�nga andra st�llen hittar den informationen att just mysk�nder �ter dessa odjur. Jag har inte hittat n�n annanstans att det var just en person som spred detta rykte. Nu har jag inte sett med egna �gon att mysk�nder k�kar m�rdarsniglar. Jag har �nnu inte sett en levande m�rdarsnigel, men ser jag en, s� kommer jag att ta vara p� den och bege mig til ett st�lle d�r det finns mysk�nder och d� ska jag �ven filma m�ltiden. -------------------- mvh Virgo Den som hittar stavfel f�r beh�lla dessa!

KURT Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	27-11-2002, 07:31 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 10 440 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 34	CITAT (Gossen Ruda @ 26-11-2002, 18:59) Alla groddjur �r som sagt fridlysta, men fridlysningens syfte �r att dessa djur p� sikt skall �verleva. Om man flyttar grodor f�r att dom skall finnas p� fler st�llen �r det s�kert ingen som bryr sig om detta, snarare tv�rtom. Observara att det oftast �r om�jligt att flytta vuxna djur. Dessa vill n�mligen �terv�nda till f�delsedammen vid parningen och d� kan det bli problem. D�remot g�r det bra att flytta �gg och larver. Sen klarar grodor mer f�roreningar �n man tror �ven om det givetvis finns en gr�ns. Vad dom �r k�nsliga f�r �r d�remot syrebrist i lekvattnen. Det �r d�rf�r f�rsurningen sl�r s� h�rt. Inte direkt men vitmossan som d� �kar stj�l en hel del syre fr�n vattnet s� �ggen d�r. (K�lla: Torkel Hagstr�m, GNM) Grodorna beh�ver vatten p� v�ren vid fortplantningen men �r inte s� beroende av det under sommaren. Men de beh�ver ocks� n�gonstans att �vervintra. Stenr�sen i s�derl�ge �r uppskattade, man brukar ju se m�nga �verk�rda grodor p� v�ren n�r de skall f�rflytta sig fr�n �vervintringsplatsen till vattnet.

Anna (hon med Ga... Anna (hon med Gandalf) Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	27-11-2002, 15:50 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 20 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 124	Hejsan I somras blev jag med m�rdarsniglar. jag har sett hur de n�rmat sig utmed ett dike. S� om n�gon har v�gen f�rbi Borgeby i Sk�ne med en myskanka till v�ren n�r sniglarna vaknat igen s� stanna till f�r vi se vad den �ter. Jag har en fin k�pp f�r kv�llspromenader nu. En vanlig l�tt promenadk�pp d�r sambon sk�rade upp spetsen och limmade fast ett rakblad. L�tt att b�ra och mycket effektivt. P� dagtid skyddas rakbladet av - ja vad heter de - plastkanter man kan k�pa till planscher . Jag har problem med j�ttebj�rnlokor ocks�, men jag har sett att efter var g�ng de f�tt sig en omg�ng med trimmern kastar sig sniglarna fram och kalasar p� de saftrinnande stumparna. Jag hoppas givetvis att dessa p� n�got s�tt ska ta k�l p� varandra . Anna

Ina Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	27-11-2002, 20:39 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 2 225 Medlem sedan: 31-10-2002 Medlem nr: 12	Jag har haft b�de Mysk�nder och Svensk Bl� Anka. B�da sorterna �ter b�de sniglar och annat. Mysk�nderna var i mitt tycke lite "tuffare" �n Bl�ankorna och hade en n�got mer uttalad preferens f�r sniglar. Om man v�nde p� en planka som blivit liggande n�gonstans kom Myskisarna farande som raketer f�r d� visste de att det gick att komma �t sniglar. Bl�ankorna l�rde sig aldrig detta. Om det berodde p� att de var dummare eller att de inte gillade sniglar lika mycket vet jag inte. Dock tror jag att man om det handlar om en rej�l invasion av m�rdarsnigel g�r klokare i att plocka manuellt och avliva p� l�mpligt s�tt, f�r ankor/�nder �r fruktansv�rda tr�dg�rdsmarod�rer. De trampar ner, rycker upp, skiter massor och st�ller till det i st�rsta allm�nhet. Ett inh�gnat omr�de d�r ankorna vistas mycket blir snabbt f�rsett med "stampat bajsgolv" som man kan transportera till kompost eller land. Har man massor med sniglar skulle det beh�vas m�nga ankor/�nder och d� blir det mycket vandalisering. S� det blir lite grand som att v�lja mellan pest och kolera - en anknertrampad tr�dg�rd eller en snigelupp�ten dito. Jag vet inget om den man som Ronny Olsson pratar om trots att jag �r medlem i SLK, men h�ller helt med honom om att ankor/�nder �ter sniglar men att de tyv�rr inte �r den perfekta l�sningen p� ett m�rdarsnigelproblem d� de helst v�ljer mindre exemplar som mat. Allts� �ven m�rdarsniglar, fast inte de riktigt stora monstren.

ulfven Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-12-2002, 13:45 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 58 Medlem sedan: 06-11-2002 Medlem nr: 257	Om ni f�r stunden bortser fr�n min personliga okunskap n�r det g�ller �nder/ankor s� framst�r det, genom olika k�llor, som t�mligen uppenbart att dessa fj�derf�n g�rna �ter mindre sniglar dvs under odjurens uppv�xtfas men att de inte �r l�sningen f�r att utrota best�nd som redan f�tt fotf�ste. Dock har man, bortsett fr�n pest/kolera resonemanget i f�reg�ende inl�gg, givetvis en god chans att h�lla efter nyproduktion av sniglar �ven om man uppenbarligen f�r sv�rt att skydda sig mot alla "invandrare" som l�r dyka upp fr�n omgivningen. Mvh/Ulfven -------------------- Mvh/Ulfven, zon 2, www.kassander.com Cyniker �r vad den naive kallar realisten...

Helen i Sk�ne Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	12-12-2002, 10:15 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 817 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 33	Jadu Virgo, du �r hj�rtligt v�lkommen till mig och min tr�dg�rd i sommar! Vi kan ta en snigelrunda och om du gillar dem kan du f� n�gra med dig hem, jag har s� att det r�cker... -------------------- V�nliga h�lsningar Helen i Sk�ne

Virgo Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	13-12-2002, 01:10 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 1 934 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 17	Hej, Tack f�r inbjudan. Men jag vill inte ha n�gra sniglar, varjefall inte m�rdarsniglar. Som jag tidigare skrivit har jag �nnu ej sett en livslevande m�rdarsnigel hos mig och �r glad s� l�nge jag slipper dom. Faktiskt s� tycker jag synd om er som har dessa kryp. -------------------- mvh Virgo Den som hittar stavfel f�r beh�lla dessa!

Bettson Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	09-03-2003, 15:07 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 2 745 Medlem sedan: 09-03-2003 Medlem nr: 882	Tack Ina f�r ditt kunniga inl�gg. Jag oroas �ver dessa talrika r�d ang�ende myskanka som snigeld�dare. Vill man inte ha sniglar i sin tr�dg�rd borde det bero p� att man inte vill ha v�xterna f�rst�rda. I s� fall skall man inte ha ankor. De �r ena riktiga v�xtmarod�rer, och stampade bajsgolv k�nner jag personligen v�l till. Tro nu f�r all del inte att jag ogillar ankor. Jag gillar inte m�rdarsniglar heller f�r den delen. Men, likav�l som man �r m�n om sina v�xter s� borde man vara m�n om djur ocks�. �Ven de djur man inte tycker om. Sniglar har r�tt till en snabb d�d. Myskankor har r�tt till ett bra omh�ndertagande. Jag oroar mig �ver att vi skall f� samma problem med sommarankor som det finns problem med sommarkatter. Folk skaffar sig djur och n�r det inte g�r som man har t�nkt sig s� l�mnar man dem vind f�r v�g. Inbillar sig att de klarar sig p� egen hand i naturen n�r de blivit serverade mat hela sommaren. Alla ni som l�ser detta, sn�lla ni hj�lp till att ta d�d p� myten om att ankor l�ser alla sniglelproblem. Visst �ter de sniglar men de �ter ocks� samma mat som sniglarna, dessutom mycket fortare �n vad sniglarna g�r.

Tr�dg�rdsmannen Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	12-03-2003, 10:41 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 655 Medlem sedan: 17-02-2003 Medlem nr: 768	Hej, Kan det ligga n�gonting i rykten som s�ger att snigelinvasionen kan f�rv�ntas bli lindrigare i �r d� exempelvis s�dra delarna av landet har haft "str�ngare" vinter �n de senaste �ren? Eller p�verkar inte k�lden sniglarna alls? -------------------- H�lsar "Tr�dg�rdsmannen"

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	12-03-2003, 19:11 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	nej tyv�rr prv�rkar den inte nemnv�rt. Jag har gjort ett arbete om sniglar i djurv�rden. Vill du l�sa det? -------------------- Erik, zon II

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	12-03-2003, 19:31 L�nk hit: #19
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	Sniglar Spansk skogsnigel Arion lusitanicus Den Spanska skogsnigeln brukar kallas f�r �m�rdarsnigel�. Den blir lika stor som en svart ��vanlig�� skogsnigel d.v.s. 8-13 cm. F�rgen varierar mellan alla bruna nyanser. De vuxna sniglarna saknar helt teckning men ungdjuren kan ha ett m�rkare band p� sidan med en ljusare strimma i mitten. Den noterades i Sverige f�rsta g�ngen 1975 i P�arp utanf�r Helsingborg, �ret d�rp� gjordes fynd i G�teborgstrakten. I mitten p� 80-talet noterades de f�rsta massf�rekomsterna i G�teborgstrakten. Den kommer ursprungligen fr�n den pyreneiska halv�n (Spanien och Portugal). D�r har inte problemen varit s� stora, den h�mmas d�r av det torra klimatet. Den sprids i huvudsak genom v�xthandel. S� n�r du k�per v�xter b�r du vara extra f�rsiktig, m�nga plantskolor �r drabbade. Vissa h�vdar att man ska sk�lja bort all jord. F�r att det ska ha n�gon som helst nytta m�ste man kunna samla upp sk�ljvatten och jord, vilket kan vara sv�rt. Arten �r inte l�tt att s�rskilja fr�n andra skogssniglar, det kr�vs en anatomisk unders�kning f�r att kunna fastst�lla art. Man tittar d� efter ett sexuellt stimulansorgan kallat ligula. Ligula ligger l�ngre fram p� just Arion lusitanicus. M�rdarsnigeln �r som alla andra sniglar hermafroditer, men de kan befrukta sig sj�lva om de inte hittar n�gon partner. Varje snigel l�gger ca 400 �gg. �ggen �r 3-4 mm i diameter och l�ggs i klumpar tillsammans. Klumpar med mer �n 100 �gg �r inte ovanliga. De flesta �ggen l�ggs p� sensommar och h�st. Vid +16 grader tar det ca fem veckor f�r kl�ckning, vid +10 grader tar det mer �n dubbelt s� l�ng tid. �ggen t�l en del kyla ocks�. En farbror i Uppsala gjorde ett fynd i b�rjan av februari. Det visade sig att en tredjedel hade klarat kylan. Men i v�rat klimat �r ungsniglarna det huvudsakliga �vervintringsstadiumet. Alla vuxna sniglar d�r. ***bild p� en snigel i genomsk�rning****** Arion l. �r all�tare. Det mindre kl�dsamma namnet �m�rdarsnigel� �r or�ttvist. Den har f�tt det f�r att den �r kannibal och mycket glupsk. Men kannibalistiska beteenden hittar man hos flera andra snigelarter ocks�. Den �ter bara p� d�da eller f�rsvagade artfr�nder. Att m�rdarsnigeln skulle �del�gga rabatter �r lite v�l �verdrivet. De g�r en viss skada, men om man h�ller efter dem �r det ingen fara. Vissa v�xter stimulerar sniglarnas aptit vilket medf�r att �ven omkringv�xande v�xter blir extra utsatta. Exempel p� s�dana v�xter �r sallad, Tagetes, Hostor och Dahlior. Det finns v�xter som d�mpar aptiten ocks�, Lukt�rtor och Bondb�nor �r s�dana v�xter. I den danska tr�dg�rdstidningen Haven nr 5/2000 presenterades en lista p� 50 snigelresistenta v�xter. S� genom ett genomt�nkt v�xtval kan man g�ra sniglarna mindre besv�rande. Om du vet med dig att du har m�rdarsniglar hemma �r det viktigt att du s�tter in mot�tg�rder. Har snigeln v�l etablerat sig �r det n�st intill om�jligt att utrota den. Snigeln har inte s� m�nga naturliga fiender heller. Igelkottar och gr�vlingar undviker just den spanska skogsnigeln. Den �r helt enkelt f�r senig. Men jordskalbaggar och gr�g�ss �ter sniglar. F�rutom det s� borde vi nog bek�mpa sniglarna sj�lva ocks�. Men hur ska de bek�mpas?  Ett bra och enkelt s�tt �r att g� ut varige morgon och/eller kv�ll och plocka sniglar. Man avlivar sniglarna enklast genom att sk�ra nacken av dem, annars kan man h�lla kokhett vatten �ver dem. De d�da sniglarna gr�ver du helt enkelt ner eller l�gger p� komposten. De f�rmultnar snabbt, men det kan lukta en aning under f�rmultningen. Annars g�r det bra att l�gga dem i en p�se och l�ta sopph�mtningen ta hand om dom. F�r att kunna f�nga flera sniglar kan man l�gga ut g�mst�llen. Det kan t.ex. vara br�dbitar, plywood etc. Sniglarna har ofta retr�ttplatser d�r de g�mmer sig p� dagen. S�dana platser �r oftast p� platser d�r det �r n�ra till maten och v�l skyddat fr�n sol och torka. Det �r v�rdefullt om man skulle kunna lista ut var dessa platser �r.  Det finns j�rnsulfat smaksatt med �mnen som sniglarna gillar. Sniglarna �ter av preparatet, f�r en falsk m�ttnadsk�nsla och kryper sedan ner i sitt g�msle och d�r. Det finns inregistrerat under tv� namn; Snigelfritt och Ferramol Snigel Effekt. Preparaten �r ganska dyra h�r i Sverige men om man �ker �ver �resundsbron s� finns det i st�rre f�rpackningar f�r halva priset. Det finns ett starkare preparat f�r yrkesodlare ocks�, men det �r bek�mpningsklass 2 p� det. Det f�rstn�mnda preparatet kan man ta bort toppen av best�ndet medan det sistn�mnda tar k�l p� allihop, i v�xthus.  Salt fungerar men det �r en pl�gsam d�d. Om du g�r runt och str�r det direkt p� sniglarna s� f�rst�r du tr�dg�rden mer �n vad sniglarna skulle ha gjort. Principen bygger p� att snigeln torrkas ut. Genom att str� salt p� snigeln s� reagerar slemk�rtlarna med att producera abnorma m�ngder slem och snigeln blir d�rigenom uttorkad. Kalk fungerar ungef�r likadant, men betydligt mildare. Om du har en extra v�rdefull v�xt s� kan du l�gga ut kalkstavar runt v�xten. Snigeln kommer inte att passera.  Koffein nya bek�mpningsmedlet? N�r Amerikanska forskare skulle bek�mpa grodor som angrep krukv�xter p� Hawaii s� uppt�ckte man att sniglarna inte t�lde koffeinet. Man dr�nkte helt enkelt in jorden med koffein, grodorna blev kvar men sniglarna f�rsvann. Man uppt�ckte att koffeinet gick p� sniglarnas nervsystem. Nu forskar man p� ett nytt bek�mpningsmedel.  Man kan s�tta upp mekaniska eller elektriska hinder f�r sniglarna. Ett mekaniskt hinder kan vara ett halvt r�r som �r uppsatt runt om en blomsterl�da eller mot ing�ngen till v�xthuset. Elektriska hinder �r vanligt elst�ngsel som man s�tter upp runt tr�dg�rdslandet. Man l�gger plankor runt hela tr�dg�rdslandet och p� dem s�tter man elst�ngsel, n�gra mm upp. Snigelns dygnsrytm �r ganska l�tt att presentera. En solig dag s� ligger de i sina g�mslen f�r att skydda sig mot uttorkning. P� natten kommer de fram, s�rskilt fuktiga n�tter. Om det �r regn p� dagen s� kommer m�nga fram. Kort sagt de �r framme n�r det regnar eller �r fuktigt -------------------- Erik, zon II

Tr�dg�rdsmannen Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	13-03-2003, 09:18 L�nk hit: #20
Medlem Antal inl�gg: 655 Medlem sedan: 17-02-2003 Medlem nr: 768	Det var intressant att l�sa, tack! -------------------- H�lsar "Tr�dg�rdsmannen"

G� till: Ogr�s och skadedjur

2 sidor

1 2 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: �ndra till: Standard · Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 01-08-2025, 00:11

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon