Självsådda pioner kan bli i stort sett vad som helst, från vildpion (typ veitchii), till stora, granna hybrider, med tunga, fyllda blommor. Själv är jag rätt svag för de enkla vildformerna, eftersom de ofta blommar tidigt och dessutom står för sig själv utan stöd.
Jag har dessutom tre riktigt fina gula pioner, som alla är frösådda. Mlokosewitchii är lätt att känna igen, eftersom bladen är annorlunda än andra pioner, så jag tar speciellt vara på dessa, men jag brukar låta dem stå kvar där de hamnat åtminstone det första året, om de inte satt sig på någon uppenbart olämplig plats, t.ex. i trädgårdsgången.
Har någon fötrresten tänkt på vilken utomordentlig barnkammare en grusgång är? Jag brukar skörda ett stort antal smålökar och primulaplantor ur grusgångarna varje år. De skulle väl knappast överleva där i längden, men det verkar vara en optimal plats för fröplantor att etablera sig, förmodligen p.g.a. bristen på konkurrens. (Tyvärr gäller det också vanligt ogräs, men man får inte vara för petnoga)...
--------------------
Viveka i Alingsås
|