V_r_09__tisbast____f_rminskad.JPG ( 121.15k )
Antal nedladdningar: 62 Beskrivning. Tibast är en oftast liten, knappt meterhög, lövfällande buske. Den är lätt att känna igen på sina smala blad som sitter samlade i grenspetsarna, sina rosaröda blommor som kommer före bladen och sina klarröda frukter. Busken är vanligen glest grenig med upprätta grenar. Bladen är kortskaftade, tunglika och med lite blågrön undersida. Tibast blommar på bar kvist, ibland redan i mars medan snön ännu ligger kvar. Blommorna är väldoftande. Frukterna är klarröda, nästan runda bärlika stenfrukter. En varietet av tibast (var.
alba) har vita blommor och gula frukter. Hela växten är mycket giftig.
Tibast kan knappast förväxlas med andra arter.
Utbredning. Tibast finns i hela landet men är inte speciellt vanlig. Den växer oftast i mullrika skogar och lundar.
Första fynduppgift är från Skåne och publicerades av Simon Paulli i
Flora Danica år 1648 (Nordstedt 1920).
Användning. Tibast odlas ibland som prydnadsbuske. Barken (
Cortex Mezerei) blötlagd i ättika användes förr som utvärtes medel mot bland annat gikt.
Etymologi. Artnamnet
mezereum kommer troligen från det arabiskt-persiska ordet
mazeriyn (döda) och syftar på växtens giftighet (Odhner 1963).