CITAT (ingrid fuxwall @ 07-04-2009, 21:09)

Surkärringen vann denna gången
I morse ringde de från sjukhuset och berättade att under förmidagen skulle sambon flytta just dit vi ville

till en rehabavdelning
Självfallet ringde jag till biståndshandläggaren och talade om för honom hur mycker vi uppskattade honom osv. Han blev ganska generad - tydligen är det inte vanligt med positiv förstärkning för dessa men jag ägnar mig mycket åt hundträning så det skulle jag gjort, ringt honom och talat om att vi uppskattat hans "hjälp", även om vi inte fått detta resultatet, bara för att vi tyckte att han var rätt person för jobbet eller hur man nu säger och han blev glad över uppskattningen.
"Líll hunden" har många hundkompisar som har mattar som kommer hit och hjälper till att rasta henne - helt sanslöst att det finns så mycket underbara människor och alla träffar jag
ingrid som är nöjd med livet - medmänniskorna är ju så trevliga.
Benet har jag kvar och i morgon ska jag ringa och fråga om tårna ska vara svarta (det är inte smuts) - hoppas de beviljar sjukresa
Men så skönt Ingrid att sambon blir omhändertagen på rätt sätt.

Bra att du ringde och visade din uppskattning tycker jag. Allt fler skriker och gormar vid missnöje men "glömmer" sedan att meddela när de är nöjda.
Och visst är det fantastiskt att det finns så underbara och hjälpsamma medmänniskor i din närhet!
Hoppas att det löser sig med ditt ben nu också! Du får väl gorma lite och sedan gråta en skvätt

när du ringer så måste de väl bevilja sjukresa. Prova annars med ditt försäkringsbolag, de ersatte daglig taxiresa fram och tillbaka till mitt arbete när jag brutit fotleden för många år sedan.
Stå på dig!!!