Oj va mkt intressanta åsikter.

Jag tänkte inte på att jag till varje pris skulle kunna hyra ut en sån lägenhet till ockerpris, jag skulle bara behöva ett smidigare boende så småningom när man kanske inte klarar trappor o trädgård längre.
Att då få fortsätta äga sitt boenede precis som nu, kunna göra vad man vill i ombyggnad m.m. det skulle tilltala mig.
Har bott i både hyresrätt och bostadsrätt, o va väldigt nära att köpa ett bostadsrättshus förra året men den sortens boende passar mig inte. Bara en sån sak att en styrelse ska bestämma om man är lämplig kan göra mig vansinnig hur ska folk som aldrig ens träffat dig kunna avgöra det. Och dessa bostadsrättsmöten, varför tror ni att det hela tiden bara är en liten klick som går på ett sånt? Jo för folk idag orkar inte arrangera sig i sin närmiljö om dom inte äger den. Hör ju hur folk drar sig för att delta i gemensamma städdagar en ledig lördag även om dom skulle råka få en korv. Tror säkert det kan finnas undantag, föreningar med jättefin gemenskap, men dom är nog få.
Jag vill bo där jag kan sköta mig själv o skita i andra om uttrycket ursäktas. Vad beträffar ägandet av själva huset i en äganderätt, så får man väl köpa den biten av huset som lägenheten då gränsar till, tror inte man behöver ha vind, källare och andra gemensamma utrymmen i ett sånt hus. Dom kanske till och med kommer att byggas i bara ett eller två plan, med egna ingångar. Skulle tro att det blir så faktiskt. Och om taket eller fasaden behöva åtgärdas får väl var och en åtgärda sin bit då. Det är väl för 17 vuxna som ska bo där.
Nej ett perfekt boende för f.d. villaägare som vill fortsätta äga sitt boende, men behöver mer bekvämlighet. Så tänker jag.
CITAT (Huggorm @ 29-04-2009, 21:10)

Min lösning på problemet är att sluta subventionera lägenheter, och istället subventionera sysselsättning på landsbygden. På ett smart och kostnadseffektivt sätt naturligtvis. Då får man billiga lägenheter på köpet, och framför allt får man ett friskare och sundare rike. Som utvecklingen nu är så går vi mot ett land där den enda bebyggelsen är några få, trångbodda öar av bebyggelse i ett land som annars enbart består av granskog. Och det märks allt för väl att folk inte mår bra i hyresområdena runt storstäderna, det visar inte minst den höga kriminaliteten.
Kanonbra skrivet

viktigare att subvensionera sysselsättning än boende det tycker jag också.