Tack för era intressanta svar.
Jag skall försöka plantera mina krukplanterade kärnor som redan grott efter några dagar, i växthuset. Både skyddade för gnagare, och bra värme för pådrivningen.
Avhärdningen inför vintern borde förståss också komma med i bilden. Kanske jag sätter hälften bakom hönsnät, och hälften i växthuset. Så får vi se vad som sker...
Jag återkommer med reultaten.
Angående gamla torp och ympar...så är de tsäkert helt rätt att dom kunde ympa och gjorde så.
Men samtidigt verkar det vara så att alla våra nu etablerade "goda" soter har ett kärnträd som ursprung.
Det borde ju säga en del om möjligheterna att fortfarande hitta bra kombinationer från kärnor.
Här är ett intressant mailsvar jag fick från Lars-Olof:
Hallå.
Jo, visst kan man ta kärnor. Själv har jag aldrig provat. Jag har inte hört hur man skall göra för att lyckas. Men jag skulle nog också försöka på våren så att trädet hunnit bli så stort som möjligt till vintern. Jag skulle nog sätta det ute över vintern, men så skyddat som möjligt, på altanen eller inne i växthuset utan värme. Om man har den i kruka så får man gräva ner den ordentligt så att kylan inte kommer åt underifrån. Sen får man se upp så att den inte torkar ur på våren när det blir varmt igen, och det inte finns någon fukt för plantan om den står alltför skyddat.
Anledningen att man inte använder kärnor i dag är nog att det tar tid. Dessutom vet man aldrig Vilken sort man får. Äpplen kan ju inte befrukta inom sin egen sort, så varje frö är alltid en korsning mellan sorten som äpplet sitter på och sorten som pollenkornen kommer ifrån. Och man kan ju aldrig veta var humlorna varit innan. Så det är bara i växthus med kontrollerad befruktning som man vet båda föräldrarna. Dessutom sker ofta en slumpartad genförändring i samband med befruktning, vilket kan innebära att trädet blir väldigt svagt.... eller kanske får extremt goda äpplen.
Här kommer svaret igen angående nedbindning av grenar.
Man tar lämpligtvis de nya färska årsskotten och binder ner. Tar man för grova grenar så knäcks de så lätt. De binds ner tills de växt fast i det läget.
Skott/grenar som växer rakt upp ger ingen eller lite blommning. Skott/grenar som Växer horisontellt eller svagt neråt ger stor blommning. Grenar som växer rakt nedåt ger visserligen bra blommning, men jag tycker att de lätt blir i vägen och gör klippningen av trädet svår.
Förklaringen på fenomenet som jag fått är något typ detta: På hösten när saven sjunker tillbaks ner till roten i trädet så blir det kvar extra sav i de nedhängande grenarna. Denna sav hjälper till med blomsättningen.
Detta är också en av anledningarna till att man i alla trädgårdsböcker kan läsa att man skall klippa uppåtgående grenar men spara de som går utåt. Det är inte bara det att trädet blir "snyggare", man får bättre skörd. Tyvärr brukar trädgårdsböckerna missa denna upplysning om denna extra anledning till att klippa bort uppåtgående skott.
Min mor och far brukar kalla dessa kraftigt uppåtväxande skott för "vatt-skott". Troligtvis en dialektal benämning, förmodligen i betydelsen "vatten - blask - inget att ha".
Speciellt unga träd har en förmåga att ge mycket växtkraft uppåt, så samtliga träd jag nyplanterat har jag bundit ner samtliga grenar som jag velat spara från att gå snett uppåt till att få dem rakt ut. Jag har spänt linor med öglor (så att grenen inte "stryps") ner till tältpinnar i marken. Dessa linor har suttit på i 2-3 år. För att inte knäcka de grenar som är lite grövre (som jag missat då de var nya), spänner jag inte ner dem fullständigt, utan spänner åt allt eftersom med någon månads mellanrum.
Isället för linor kan man använda träklykor som man spänner in mellan grenen och t.ex. stammen. Jag tycker dock att detta sätt är lite bökigt. Dessutom går det inte lika lätt att efterspänna.
Tipset är extra bra för sorter som tar lång tid på sig innan första blomning, efter nyplantering, t.ex. Åkerö, Viktoria-plommon mm. Då kan man få första blommningen några år tidigare om man binder ner grenar. Man kan ju till och med binda ner dem ända ner mot stammen, låta dem ge frukt några år för att sedan klippa bort dessa extremt nedböjda grenarna när de "vanliga" rakt utåtgående grenarna börjar ge frukt, för att då återta ett mer "naturligt" utseende på trädet.
Notera även att detta är allmängiltigt och gäller således de flesta (tror jag) blommande buskar och träd även om vissa sorter blommar rätt bra ändå, tex syre'n, azalea m.fl. Syre'n speciellt, ser så konstig ut om man binder ner den. (Nej, jag har inte provat...)
Hoppas att informationen var användbar.
/LÖ
>From: <Bengt.I.Paulis-De@nokia.com> >To: <laroh@hotmail.com> >Subject: äppelträd från kärnor... >Date: Mon, 31 May 2004 15:41:07 +0300 > > >..verkade vara vanligt förr! (1800-talet) > >Hej igen Lars-Olof. > >När det var dyrt att köpa färdiga ympade ungträd, satte man kärnor. > >Jag har läst Görel Kristina Näslunds bok 100 svenska äpplen. > >Och det är uppenbart att dom flesta av våra gamla "kära" >äppelsorter kommer från kärnor. > >Varför odlar man inte fram fler äppelträd från kärnor i vår tid? >Jovisst tar det tid. > >Troligen blir mycket av resultatet inte bra... > >Men enbart chansen att få goda äpplen från egen satta äppelkärnor "en ny unik egen sort" efter många år, >måste vara en speciell upplevelse, få förunnat. > >Har du någon med erfarenhet hur man bäst sår kärnor? >På ytan, eller under jorden? >Sandblandad matjord...? > >Mvh /Bengt:-) >som fått tre kärnor att gro på en vecka....vad månde detta bliva! > >Klarar jag att hantera dom? >In i växthuset, eller härda dom ute i kylan så fort det går? >När sätta ut dom? > >Övervintra inomhus i vinter? >Osv...massor av frågetecken. >
--------------------
Mvh /Bengt, bor i Kyrkslätt Finland zon1 (=2-3 i Sverige) Tips! Spara dina äppelkärnor i blomkrukor... för senare utplantering på hösten! :-) ...det gör jag och hoppas på ny god äppelsort om ca. 5-10 år
|