Vilken dj-a helg!, Min bästa vän är borta Alternativ

[Ewa L]

Det finns inte ord att beskriva min enorma sorg!
Jag tvingades ta med min underbara Cocker-flicka Mehlie på den sista resan i söndags morse. Då hade jag gråtit hela natten men tagit beslutet. Hon fick en juver-tumör som utvecklades mycket snabbt.
Mer än 13 år fick vi tillsammans, men jag hade hoppats att åtminstone över sommaren...
Eller åtminstone inte direkt efter att jag "förlorade" de andra 2 (som alltså flyttade med min dotter i mars).
Det innebär att ett hushåll som innehöll 6 individer i mars, nu endast har 2.




Mariecocks Kiss in the Dark (Mehlie). 910312--040530

[amaira]

Vad vacker hon är, din Mehlie.

Sorgen är kärlekens spegel...


Mitt eget sätt att leva med sorg, är att (precis som Copycat säger) skapa en plats där jag kan hedra den varelsens ... inte bara "minne" utan hela hennes/hans existens, ge av min kärlek - som inte dör - få utlopp för den på något vis, och bearbeta min sorg så den känns en liten smula mer meningsfull.

Sorgen ÄR kärlekens spegel, det är det "pris" vi får "betala" för kärleken.

Sorg, är vårt kvitto på att ha älskat... kan jag leva i sorgen, hänge mig åt den - den tid som behövs för det, så känner jag mig delaktig i LIVET, och känner en stor ödmjukhet inför det (så småningom), och kan också känna tacksamhet för det jag får, även när det tas ifrån mig.

Det jag HAFT, kan ingen ta ifrån mig, det som har varit, har varit, och det kan ingenting förändra, jag bär det med mig, inom mig.

Att slippa sorgen ... är att aldrig få älska...

Du får en mjuk, medkännande kram av mig Ewa.

/amaira.