Djupbäddar, Fundering kring anaeroba bakterier och höstgrävning Alternativ

[officinalis]

Djupbäddar brukar nästan alltid rekommenderas för de med starka ryggar som vill ha hög avkastning på små arealer.
I de flesta guiderna jag läst så gräver man och luckrar upp ett spadtag djupt och blandar in organiskt material som gräsklipp, löv med mera.

Men ifall det här organiska materialet hamnar djupt så tillkommer väl inget syre och gynnar där med anaeroba bakterier. Tillväxthämmande processer i jorden kanske inte är så bra ifall man gräver om våren, men kanske är detta bättre vid höstgrävning? Eller är det helt enkelt så att det kommer ner lite syre trots allt?

Sen funderade jag kring höstgrävning av djupbäddar i styvare jord. Ifall jorden är blöt under hösten kanske man helt enkelt enbart borde lägga upp kokorna runt kring bädden och fylla hålrummet där man grävt med organiskt material för att tidig vår blanda in den frostsprängda jorden i det organiska materialet. Man kanske rent av kan lägga kokorna ovanpå det organiska materialet?

Och hur är det egentligen med stall- och kogödsel som också rekommenderas att blandas in när man gräver djupbäddar. Är det inte lite slöseri med näring att blanda in på hösten eftersom kvävet antagligen kommer lakas ur under skyfall och liknande?

Vad har ni för erfarenheter?

[officinalis]

Javisst, såvitt jag förstått det så ökar den biologiska aktiviteten i jorden oavsett hur man gör. Ifall det organiska materialet bryts ned av anaeroba bakterier kan dock tillväxthämmande ämnen frigöras (Jordbruksbok för alternativodlare).
Däremot så borde väl andelen syre i bädden ökas av andra markorganismer, som t.ex. maskarna. Så det kanske inte borde vara någon större oro? Sen misstänker jag att en god blandning av organiskt material gynnar nedbrytningen. Jag har läst lite om att förhållandet mellan kväve och kol är viktigt för nedbrytningen. Med andra ord så kanske man inte ska slänga in enbart massa gamla matrester, utan även blanda in halm, färskt gräs, nedklippta grenar med mera.