Det blir ju alldeles rosa!, ... den läbbigaste färg jag vet... Alternativ

[echo]

Jo... hade ju tänkt mig mörkviolett/svart och lime-färgade blommor i år. Förra året blev det bara kaos, stoppade ner allt möjligt som jag fick tag på utan att veta vare sig färg eller höjd. Så i år har jag planerat, funderat, delat in balkonen i köksdel (färgsättning oviktigt) och mysdel (massa grönt och de tidigare nämda färgerna). Men... vad konstigt det kan bli ibland, man förälskar sig i helt andra saker, min man kom hem med en geranium "Max Frei" som han inte kunde motstå (och han är totalt allergisk mot rosa). Försvarar sig med att "på blommor är det en annan sak". Och ungarnas frösådder är ju såklart rosa, de måste ju få välja färg själva. Vad är det som händer?? Att man kan börja tycka om något som man tidigare bara totalt avskytt?? Så... ok, mörkviolett/svart och hela färgskalan via rött och mot rosa/vitt. Får bli så... rosa kan vara fint. Fast b a r a på blommor.

(lite rädd för vad som kommer nästa år, vilda tantblandningar med cerise-rosa och knallgult??*ryser*)

[annaridell]

Ja, det är nog där det sitter. Kontrastfärger. Lila o gult blir kontrastfärger. Om man tänker använda sig av kontrastfärger när man planerar en plantering kan man tex rita en figur med en färg man kan tänka sig, sedan gör man ett experiment, ni har säkert gjort det nångång. Titta länge på den figuren och flytta sedan blicken mot ett vitt papper. Då ser man en figur i kontrast färgen. Eller så målar man en färgcirkel med så många nyanser som man kan och använder det. Klassiksa kontrastfärger är ju grönt och rött. Visst är de behagligt med en stor grön buske framför en faluröd stuga. Men om den busken har cerisa blommor blir intrycket något läskigt tycker jag.