Ni som inte gillar rådjur; läs inte detta inlägg Alternativ

[pialotta]

Igårkväll var det ett rådjur som stod och glodde på mig när jag var ute på gården och njöt av den ljusa natten. Sen gick hon och lade sig i ett gammalt dike här bredvid och jag tänkte "ett sånt knäppt rådjur, att hon inte går bort en bit, till buskarna". Jag såg öronen sticka upp, men efter ett tag försvann öronen också. trots att jag var alldeles i närheten.
Och idag har hon två Bambi som skuttar i gräset vid diket!! Så otroligt små och näpna.
Hon måste ha känt trygghet här nära människorna. Det finns också en stor räv här, som lätt kan ta nyfödda rådjurskid, men den kommer aldrig så nära och det visste hon!
Jag blir så varm i hjärtat

[amaira]

Häftigt med de simmande rådjuren, Cilla!

Jag tycker ju också om mina rådjur.
(Hade att välja mellan det - och hjärtattack.)

Har hägnat in en del trädgård med högt staket, så jag kan odla deras favoriträtter där, och dom får dregla utanför. Sen blev vi sams.


Var Molly håller till de här dagarna, det vet jag inte! Ingen av dem syns till, och mina plantor utanför verandan står kvar orörda ????????

Molly har säkert dragit sig undan med årets nytillskott. *Väntar med spänning på att hon ska presentera dem*

Hon brukar föda på en "äng" härintill, men i år har det gått hästar där och betat ner. Kanske är hon i min vildvuxna del av trädgården, där bara fästingar kan ta sig fram - och små rådjur förstås, som vill vara ifred.

Har några bilder tagna för två eller tre år sen. Det är en av Mollys dåvarande tvillingar.












Det är lustigt med rådjurskid. Att de kan ligga så blickstilla när någon kommer nära. Till och med blicken "stängs av", som om de inte ens är närvarande...

När geten har fött, så flyttar hon kidet en bit, för att det ska komma bort från dofterna av förlossning. Sedan lämnar hon kidet/ kiden (oftast två, ibland tre).

En eller ett par gånger om dan kommer hon och ger di! (Jämför med andra djurungar som behöver mat ofta.)
Så länge kidet ligger sådär, är det doftlöst !!! Det tycker jag är häftigast av allt!
Hur kan någon vara helt fri från doft, så inte ens en hund kan lukta sig till det! ??

Så småningom får ju kiden börja följa med sin mamma, men kan fortfarande "lägga sig platt", på en tillsägning av mamman.


Vilken härlig berättelse Mocca! Ibland vet man verkligen inte vad som far i ens vilda vänner.

Om man nu kan kalla dem "vilda" när de bosätter sig i bästa fotöljen på verandran/altanen. (nä inte än, men jag väntar på det)

Härligt att höra om era rådjursäventyr.

/amaira