Medlem
Antal inlägg: 485
Medlem sedan: 10-11-2002
Medlem nr: 316
Anledningen till denna hatkärlek är att jag gång på gång drabbas av vissnesjukan. Eller inte jag förstås, utan clematisarna... Såg idag första tecknet på min stora fina Nelly Moser, som har tagit sig så bra (den planterades förra året), men nu slokar en lång stjälk, och det brukar vara början. Vad gör jag för fel? Finns det något sätt att rädda den?
Medlem
Antal inlägg: 9 115
Medlem sedan: 04-11-2002
Medlem nr: 126
Jag, dvs mina klematisar, drabbades också förut. Sedan upphörde jag med odling ett par år till dess jag träffade klematissällskapets entusiaster som gav mig råd och frön. Sedan dess har jag sluppit vissnesjukan och planterar och sår glatt 5-6 stycken varje år.
Nu planterar jag dem så här:
- Plantan sätts i backen 10 cm nedanför nivån i krukan. - De sista 10 cm fyller jag med sand, i ett område som är ca dubbelt så brett som krukan - allt rotsnurr reder jag ut, ibland med klipp i jordklumpen - Efter plantering klipper jag ned dem till 50 cm höjd. Det svider att klippa bort knoppar och det gör att jag helst väljer låga, små plantor utan knoppar från början.
Vissnesjukan gynnas av fukt kring stammen, men främst av obalans mellan roten och kronan. Roten måste vara fri från snurr och plantan lite mindre än vad roten "klarar av" i början.