Jag är inte här så ofta nu, så jag har inte läst detta innan, men jag vill bara säga att det värmer mitt hjärta att ni följde er magkänsla aqua

. Jag tror ni gjorde en god gärning. De drabbade föräldrarna har förmodligen ett jättestort behov av att få prata ( och gråta ). Tänk om alla vorit tysta?? Har då aldrig deras dotter funnits?? Jag tror inte det finns nåt värre än tystnad. Sen har det inte nån betydelse när vi senast hade kontakt tycker jag. Kanske var vi bästisar i ett 20-tal år innan vi gick skilda vägar, kanske passade vi våra barn åt varandra i ett 10-tals år, kanske var det.......nåt annat..................spelar ingen roll. Huvudsaken är att vi minns
F.d. ev. geni som numer dessutom...........är rökfri☺ /Gillan,zon 3-4
De enda som aldrig misslyckas är de som aldrig försöker!